Coptis chinensis: egenskaper och användning

18 Min Läsning
🥇 10 Källor
Published on

Coptis chinensis Franch. är en flerårig örtartad växt i familjen Ranunculaceae, ursprunglig i bergsområdena i sydvästra Kina, och den saknar ett etablerat svenskt namn i allmänt bruk; i internationell handel förekommer den som ”goldthread” på engelska och ”huang lian” på kinesiska. Arten beskrevs av den franske botanikern Adrien René Franchet och har i omkring två tusen år haft en central plats i traditionell kinesisk medicin (TKM), som framför allt tar till vara de gula, förgrenade jordstammarna, som är mycket rika på alkaloider.

Coptis chinensis i botanisk illustration i stil med 1800-talets uppslagsverk, med hela växten, gula och förgrenade jordstammar, flikade basala blad och små blommor mot salviagrön bakgrund.
Coptis chinensis bildar gula, förgrenade jordstammar och har långskaftade basala blad med en bladskiva som är delad i tre djupt flikade segment.

Inom TKM används Coptis chinensis för att ”rensa värme och torka fukt”, och traditionen anger den vid en lång rad tillstånd, från mag-tarmbesvär till inflammationer och infektioner. En stor del av den verkan som tillskrivs växten kopplas till berberin, en isokinolinalkaloid som i laboratorie- och djurstudier har visat antibakteriella, antiinflammatoriska, antioxidativa och blodsockersänkande effekter. Modern forskning undersöker flera av dessa traditionella användningar med växande intresse, men en stor del av underlaget kommer fortfarande från prekliniska studier, och berberinet i sig medför allvarliga kontraindikationer, som beskrivs närmare längre fram och som man måste känna till före all användning.

Folkliga och internationella namn

Eftersom Coptis chinensis saknar ett etablerat namn i allmänt bruk, varken på svenska eller på portugisiska, använder den här artikeln det vetenskapliga namnet som huvudnamn, och namnen nedan är bara avsedda som referens för handel och forskning på respektive språk.

  • Svenska: inget etablerat folkligt namn; i handeln kallas växten coptis eller går under den kinesiska translittereringen huang lian.
  • Engelska: Chinese goldthread, coptis, goldthread, huang lian.
  • Franska: coptis de Chine, huang lian.
  • Italienska: coptis, huang lian.
  • Kinesiska: huang lian (黄连).
  • Spanska: coptis, hilo de oro chino, huang lian.
  • Tyska: Chinesischer Goldfaden, Huang Lian.

Det engelska namnet ”canker root”, som vissa källor tillskriver den här arten, hör egentligen till den nordamerikanska Coptis trifolia, en nära släkting som inte ska förväxlas med Coptis chinensis.

Botaniska synonymer

Det godkända botaniska namnet är Coptis chinensis Franch., och växtdrogen av de torkade jordstammarna förekommer i den kinesiska farmakopén som Coptidis Rhizoma. Arten har inga synonymer i flitigt bruk, men vissa källor listar som synonymer namn som i själva verket motsvarar andra taxa, och att hålla isär dem förebygger förväxlingar vid läsning av studier och etiketter:

  • Coptis chinensis var. brevisepala W.T. Wang: en varietet av själva arten, med kortare foderblad, och inte en synonym till det godkända namnet.
  • Coptis deltoidea C.Y. Cheng & Hsiao: en egen art, vars jordstammar också säljs i Kina som huang lian.
  • Coptis teeta Wall.: en egen art, som också är erkänd som källa till Coptidis Rhizoma vid sidan av Coptis chinensis och Coptis deltoidea.

Botanisk familj: Ranunculaceae

Coptis chinensis tillhör familjen Ranunculaceae, på svenska ranunkelväxter, som omfattar omkring 2500 arter fördelade på ungefär 60 släkten, främst i tempererade och kalla områden på norra halvklotet. Ranunkelväxterna har ofta iögonfallande blommor med många ståndare och fruktblad, och många av dem innehåller alkaloider och andra bioaktiva ämnen som ligger bakom både medicinska egenskaper och giftverkan.

Bland familjens mest kända medlemmar finns stormhattar (Aconitum spp.), klematis (Clematis spp.) och julrosor (Helleborus spp.), och flera av dem är giftiga. Förekomsten av isokinolinalkaloider som berberin, ett fytokemiskt drag som är vanligt hos flera arter i gruppen, hjälper till att förklara varför Coptis chinensis väcker så stort farmakologiskt intresse.

Använda delar för te och beredningar

Den mest uppskattade delen av Coptis chinensis är jordstammen, som har en intensivt gul färg, även om andra delar av växten också används i mindre skala:

  • Jordstammar (rhizom), den viktigaste delen.
  • Rötter.
  • Stjälkar, i mindre utsträckning.

Jordstammarna kommer främst från odlingar i provinserna Sichuan, Hubei och Guizhou, där växten trivs i fuktig, mullrik och väldränerad jord på skuggiga eller halvskuggiga platser. Den förökas med frön eller genom delning av jordstammar, och skörden sker i regel på hösten efter tre till fem års odling, när alkaloidhalten anses vara optimal; därefter tvättas och torkas jordstammarna och skärs ibland i skivor före lagring eller vidare bearbetning.

Etnobotanisk och traditionell användning

Coptis chinensis brukar räknas till de 50 grundläggande örterna i TKM, med en användningshistoria som sträcker sig över mer än två årtusenden. Den kinesiska traditionen klassar den som en ört med kall natur och bitter smak, som används för att ”rensa värme och torka fukt”, och de traditionella användningarna omfattar grupperna nedan, som inte ersätter en medicinsk bedömning:

  • Artrit: experimentella studier undersöker växtens antiinflammatoriska potential i modeller för reumatoid artrit, artros och gikt, ännu utan kliniskt belägg.
  • Febertillstånd: traditionellt använd för att sänka feber och lindra symtom som TKM förknippar med värmesyndrom, som irritabilitet och delirium.
  • Inflammationer och infektioner: traditionellt använd vid inflammationer i hud, ögon (konjunktivit), hals och mun (afte), samt vid bakteriella och virala infektioner.
  • Leverbesvär: traditionellt använd som stöd för leverfunktionen.
  • Mag-tarmbesvär: traditionellt använd vid diarré, bakteriell dysenteri, gastroenterit, mag- och tolvfingertarmssår, illamående, kräkningar och buksmärtor.
  • Metabola sjukdomar: preliminära studier och en systematisk översikt utvärderar formler med växten som komplement till konventionell behandling av typ 2-diabetes och hyperlipidemi, alltid med medicinsk uppföljning.

Terapeutiska egenskaper

De farmakologiska effekter som beskrivs för Coptis chinensis tillskrivs främst dess alkaloider, särskilt berberin, och kommer till största delen från laboratorie- och djurstudier, som inte ger grund för slutsatser om behandling av människor. Med den reservationen är de viktigaste egenskaperna som undersökts:

  • Antibakteriell (aktivitet observerad in vitro mot bakterier som Escherichia coli, Shigella spp. och Staphylococcus aureus)
  • Antiinflammatorisk (modulering av cytokiner och inflammatoriska signalvägar i laboratorie- och djurstudier)
  • Antioxidativ (minskad oxidativ stress och skydd av celler mot fria radikaler i experimentella modeller)
  • Antiproliferativ (aktivitet observerad i laboratoriestudier, utan kliniskt belägg)
  • Antiviral (aktivitet mot vissa virus beskriven i laboratoriestudier)
  • Blodsockersänkande (sänkt blodsocker och minskad insulinresistens i preliminära studier; kan lägga sig ovanpå effekten av diabetesläkemedel)
  • Hjärtskyddande (effekter på hjärt-kärlsystemet undersökta i preliminära studier)
  • Immunmodulerande (modulering av immunsvaret i experimentella studier)
  • Kolesterolsänkande (sänkt kolesterol observerat i preliminära studier)
  • Neuroskyddande (skydd av nervsystemet och möjlig effekt på den kognitiva funktionen i djurstudier)

Fytokemisk profil

Den fytokemiska profilen hos Coptis chinensis domineras av isokinolinalkaloider, bland vilka berberin är den mest förekommande och mest studerade komponenten, men växten innehåller också andra grupper av intressanta bioaktiva föreningar:

  • Fenolsyror: kaffesyra, klorogensyra.
  • Flavonoider: kvercetin, luteolin.
  • Isokinolinalkaloider:
    • Berberin (viktigaste aktiva beståndsdelen)
    • Epiberberin
    • Jatrorrhizin
    • Koptisin
    • Magnoflorin
    • Palmatin
    • Worenin
  • Polysackarider: undersökta för immunmodulerande aktivitet i laboratoriestudier.

Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)

Coptis chinensis används i olika beredningsformer, som varierar efter syfte och efter den lokala traditionen i varje medicinskt system:

  • Avkok: den vanligaste formen inom TKM, där jordstammarna kokas i vatten för att extrahera de aktiva föreningarna.
  • Flytande extrakt och tinkturer: alkoholbaserade beredningar som koncentrerar de aktiva ämnena och möjliggör mer exakt dosering.
  • Pulver: torkade och malda jordstammar, som används i kapslar eller blandas med pulver av andra örter.
  • Standardiserade torrextrakt: används i kosttillskott och växtbaserade läkemedel, med standardiserad halt av berberin.
  • Utvärtes beredningar: salvor, krämer och omslag för användning på huden och, enligt traditionen, på slutna ögonlock.

Traditionella och kommersiella källor anger mycket olika dosintervall för växtdrogen, pulvret och de standardiserade berberinextrakten, och intervallen är inte utbytbara, eftersom ett koncentrerat extrakt kan innehålla betydligt mer berberin än samma mängd jordstam. Eftersom växten har allvarliga kontraindikationer och interagerar med flera läkemedel bör mängd, form och hur länge den används bestämmas av hälso- och sjukvårdspersonal eller en specialist på TKM, särskilt för den som redan tar andra läkemedel eller har underliggande sjukdomar; rådgör med hälso- och sjukvårdspersonal innan du börjar.

Synergi med andra växter

Inom TKM används Coptis chinensis sällan ensam och ingår oftast i formler med andra örter som enligt traditionen breddar dess verkan och balanserar helheten. Några klassiska kombinationer beskrivs nedan.

Formeln Huang Lian Jie Du Tang

I avkoket Huang Lian Jie Du Tang kombineras Coptis chinensis med Scutellaria baicalensis (huang qin), Phellodendron chinense (huang bai) och Gardenia jasminoides (zhi zi), med traditionell användning vid tillstånd som TKM klassar som värme och fukt, bland dem mag-tarminfektioner och inflammationer. Enligt den kinesiska medicinens logik höjer kombinationen den antibakteriella och antiinflammatoriska verkan som tillskrivs varje ört, och nyare översikter sammanställer kliniska studier av formeln som fortfarande har begränsad metodologisk kvalitet.

Formeln Zuo Jin Wan

Vid matsmältningsbesvär som TKM förknippar med värme och stagnation förekommer Coptis chinensis tillsammans med Evodia rutaecarpa (wu zhu yu), en art som i dag klassas som Tetradium ruticarpum, i formeln Zuo Jin Wan, som traditionellt används vid illamående, kräkningar och sura uppstötningar.

Traditionella formler för xiao ke

I traditionella formler för det tillstånd som TKM kallar xiao ke, som kännetecknas av stark törst och viktnedgång och i dag sätts i samband med diabetes, kombineras Coptis chinensis med örter som Astragalus membranaceus (huang qi) och Lonicera japonica (jin yin hua). Traditionen tillskriver dessa kombinationer ett stöd för ämnesomsättningen, och en systematisk översikt har utvärderat formler med växten som komplement till metformin, men sådan användning hör bara hemma under medicinsk uppföljning, på grund av risken för lågt blodsocker (hypoglykemi), och aldrig i stället för ordinerade läkemedel.

Recept och användningsprotokoll

Traditionellt avkok på jordstammarna

Beskrivet i TKM-traditionen vid episoder av diarré och dysenteri, nästan alltid som en del av formler med andra örter och inte som en fristående beredning.

Ingredienser: torkade jordstammar av Coptis chinensis och vatten, i mängder som bestäms av behörig hälso- och sjukvårdspersonal.

Beredning: jordstammarna kokas i vatten i cirka 20 till 30 minuter, och den silade vätskan dricks ljummen. Mängden jordstam och antalet dagliga doser beror på en individuell bedömning, så rådgör med hälso- och sjukvårdspersonal före användning. Blodig diarré, hög feber, tecken på uttorkning eller besvär som varar längre än några dagar kräver läkarvård, och avkoket ersätter varken vätskeersättning eller ordinerad antibiotika.

Omslag för utvärtes bruk

Traditionellt lagt på slutna ögonlock vid lätt ögonirritation, en användning som i dag kräver extra försiktighet eftersom den gäller området kring ögonen.

Ingredienser: pulver av jordstam av Coptis chinensis och destillerat vatten.

Beredning: traditionellt blandas pulvret med destillerat vatten till en pasta, och en ren kompress doppas i pastan och läggs på de slutna ögonen i några minuter. Eftersom en hemgjord beredning inte är steril får den inte komma i kontakt med själva ögat eller rinna in i det, och ett öga som är rött, ömt, har sekret eller ger förändrad syn behöver bedömas av ögonläkare innan någon huskur används.

Traditionell tinktur på jordstammarna

En alkoholbaserad beredning som växtmedicinen förknippar med den traditionella användningen av växten vid bakteriella infektioner, ett syfte som alltid förutsätter diagnos och medicinsk uppföljning.

Ingredienser: 1 del torkade jordstammar av Coptis chinensis på 5 delar 70-procentig alkohol.

Beredning: jordstammarna får dra i alkoholen i två till fyra veckor och skakas dagligen, varefter tinkturen silas och förvaras i mörk flaska. Mängd, spädning i vatten och användningsfrekvens bör bestämmas av hälso- och sjukvårdspersonal, eftersom tinkturen koncentrerar berberin och medför samma risk för interaktioner som beskrivs under kontraindikationerna. Bakteriella infektioner, lokala eller systemiska, behöver bedömas av läkare, och tinkturen ersätter inte ordinerad antibiotika.

Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.

Kopplade terapier

Traditionell kinesisk medicin (TKM)

Coptis chinensis är en av grundpelarna i TKM och ingår i en rad formler som traditionen föreskriver vid energetiska obalanser och varierande tillstånd, framför allt sådana av inflammatorisk och infektiös karaktär. I den logiken ses dess förmåga att ”rensa värme och torka fukt” som avgörande för att föra kroppen tillbaka till harmoni, och utövarna kombinerar den ofta med akupunktur och kostterapi.

Västerländsk örtmedicin

Inom västerländsk örtmedicin är växten främst intressant för sin berberinhalt och förekommer i standardiserade kosttillskott inriktade på metabol hälsa, mag-tarmhälsa och immunförsvar. Studier undersöker berberin vid tillstånd som tarmdysbios, insulinresistens och kroniska inflammationer, men resultaten gör det ännu inte möjligt att se den som ett alternativ till konventionell behandling, och användningen bör anpassas till varje person av en yrkesperson som känner till växtens interaktioner och det tillgängliga vetenskapliga underlaget.

Kontraindikationer och biverkningar

Säkerhetsvarning: Coptis chinensis är en traditionell kinesisk rot rik på berberin och är kontraindicerad under graviditet och amning, eftersom berberin tränger undan bilirubin från albumin och har en dokumenterad risk för kärnikterus hos nyfödda; därför ska den inte heller användas till nyfödda och spädbarn. Växten interagerar med läkemedel som metaboliseras av enzymerna CYP3A4 och CYP2D6 (däribland ciklosporin och andra immunsuppressiva läkemedel) och kan förstärka blodsockersänkande läkemedel, vilket kräver medicinsk uppföljning hos den som använder dessa läkemedelsgrupper. Använd inte Coptis chinensis som ersättning för ordinerad medicinsk behandling.

Allmänna kontraindikationer

  • Brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD): berberin kan orsaka hemolys hos personer med denna brist.
  • Graviditet och amning: kontraindicerad, eftersom berberin tränger undan bilirubin från albumin, går över i bröstmjölken och har en dokumenterad risk för kärnikterus hos det nyfödda barnet; det finns också rapporter om möjlig stimulering av livmodersammandragningar.
  • Köld- och bristtillstånd: enligt TKM:s logik rekommenderas växten, som har kall natur, inte för personer med tecken på köld och brist i kroppen.
  • Nyfödda, spädbarn och barn: ska inte användas till nyfödda och spädbarn på grund av risken för kärnikterus, och till äldre barn endast med största försiktighet och under noggrann medicinsk övervakning.

Vanliga biverkningar

Biverkningarna är oftast lindriga och drabbar främst matsmältningssystemet, men kan omfatta:

  • Allergiska reaktioner, som är sällsynta.
  • Förstoppning, i vissa fall.
  • Illamående, kräkningar och diarré, särskilt vid höga doser.
  • Obehag i magen.

Läkemedelsinteraktioner

Coptis chinensis och isolerat berberin kan interagera med flera läkemedel, och den som använder något läkemedel i grupperna nedan behöver medicinsk uppföljning innan växten övervägs:

  • Antikoagulantia: möjlig förstärkt effekt av läkemedel som warfarin, med ökad blödningsrisk.
  • Blodsockersänkande läkemedel: växten kan förstärka effekten av diabetesläkemedel och orsaka lågt blodsocker (hypoglykemi), vilket kräver att läkaren justerar dosen.
  • Blodtryckssänkande läkemedel: växten kan sänka blodtrycket och lägga sig ovanpå effekten av blodtrycksmediciner, vilket kräver övervakning.
  • Ciklosporin och andra immunsuppressiva läkemedel: hos njurtransplanterade patienter höjde berberin blodkoncentrationen av ciklosporin, en effekt som tillskrivs hämning av enzymet CYP3A4.
  • Läkemedel som metaboliseras av CYP3A4 och CYP2D6: upprepad användning av berberin hämmade dessa enzymer hos friska frivilliga, vilket kan förändra nivåerna av många läkemedel, bland dem flera antidepressiva.
  • Sedativa läkemedel: växten kan förstärka effekten av andra lugnande läkemedel.

Kuriosa

  • Coptis chinensis hör till de äldsta och mest vördade örterna i TKM, med uppgifter om användning som går tillbaka till Shennong Ben Cao Jing (Shennongs klassiska materia medica), sammanställd för omkring två tusen år sedan.
  • Det kinesiska namnet ”huang lian” förenar huang, som betyder gul, med lian, som betyder förbunden eller sammanlänkad: enligt Bencao Gangmu av Li Shizhen fick växten sitt namn eftersom de gula jordstammarna påminner om pärlor uppträdda på ett band.
  • Berberin, växtens viktigaste aktiva beståndsdel, har blivit föremål för intensiv forskning under de senaste decennierna och har i sociala medier till och med jämförts med moderna läkemedel mot diabetes och för viktminskning, en jämförelse utan kliniskt stöd som inte bör styra användningen av växten.
  • Dysenteri är en av de bäst dokumenterade historiska användningarna av växten inom kinesisk medicin, även under epidemier.

Vanliga frågor

Har Coptis chinensis ett svenskt namn?

Det finns inget etablerat svenskt namn i allmänt bruk för arten, så det säkraste är att söka efter den med det vetenskapliga namnet. I handeln med TKM-produkter förekommer den ofta som ”coptis”, under det engelska namnet ”goldthread” eller med den kinesiska translittereringen ”huang lian”, oftast som torkad jordstam, pulver eller extrakt, och det är bäst att välja leverantörer som anger produktens botaniska identifiering och ursprung.

Är Coptis chinensis säker vid långvarig användning?

Långvarig användning bör bara ske under professionell uppföljning, på grund av risken för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Inom traditionen rekommenderas växten oftast under korta perioder eller i kurer med uppehåll, och inte för kontinuerlig användning.

Är Coptis chinensis och berberin samma sak?

Nej, eftersom Coptis chinensis är växten och berberin är en av de viktigaste alkaloiderna i dess jordstammar. Även om en stor del av de studerade effekterna tillskrivs berberin innehåller hela växten andra föreningar som kan bidra till eller modulera dessa verkningar, och ett kosttillskott med isolerat berberin i koncentrerad dos motsvarar inte roten som används inom TKM.

Kan gravida, ammande och spädbarn använda Coptis chinensis?

Nej, eftersom växten är kontraindicerad under graviditet och amning: berberin tränger undan bilirubin från albumin och har en dokumenterad risk för kärnikterus hos nyfödda, och av samma skäl ska den inte användas till nyfödda och spädbarn. Hos äldre barn kräver all användning största försiktighet och noggrann medicinsk övervakning.

Interagerar Coptis chinensis med läkemedel?

Ja, växten interagerar med läkemedel som metaboliseras av enzymerna CYP3A4 och CYP2D6, däribland ciklosporin och andra immunsuppressiva läkemedel, och kan förstärka blodsockersänkande läkemedel, vilket kräver medicinsk uppföljning hos den som använder dessa läkemedelsgrupper. Det finns också uppgifter om möjlig interaktion med antikoagulantia, blodtryckssänkande och lugnande läkemedel.

Kan Coptis chinensis hjälpa vid viktnedgång?

Vissa studier undersöker berberinets roll för ämnesomsättningen och kroppsvikten, men resultaten gör det inte möjligt att se den som ett medel för viktnedgång, än mindre som en mirakellösning. All användning i det syftet måste ingå i en hälsoplan som följs upp av en yrkesperson, särskilt på grund av risken för lågt blodsocker hos den som redan använder diabetesläkemedel.

Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.

Referenser och vetenskapliga studier

10 Citerade Källor

Evidensnivå: 🥇 Hög

Baserat på 10 citerade källor (10 Peer-Reviewed).

Se Alla 10 Citerade Källor
  1. PMC1993 Chan E. Displacement of bilirubin from albumin by berberine. Biol Neonate. 1993.
  2. PMC2012 Guo Y, et al. Repeated administration of berberine inhibits cytochromes P450 in humans. Eur J Clin Pharmacol. 2012.
  3. PMC2021 Hu Z, et al. Effect of Huang-Lian Jie-Du Decoction on Glucose and Lipid Metabolism in Type 2 Diabetes Mellitus: A Systematic Review and Meta-Analysis. Front Pharmacol. 2021.
  4. PMC2023 Li M, et al. Therapeutic potential of Coptis chinensis for arthritis with underlying mechanisms. Front Pharmacol. 2023.
  5. PMC2022 Pan L, et al. Systematic review and meta-analysis of Coptis chinensis Franch.-containing traditional Chinese medicine as an adjunct therapy to metformin in the treatment of type 2 diabetes mellitus. Front Pharmacol. 2022.
  6. PMC2019 Wang J, et al. Coptidis Rhizoma: a comprehensive review of its traditional uses, botany, phytochemistry, pharmacology and toxicology. Pharm Biol. 2019.
  7. PMC2019 Wu J, et al. Coptisine from Coptis chinensis exerts diverse beneficial properties: A concise review. J Cell Mol Med. 2019.
  8. PMC2005 Wu X, et al. Effects of berberine on the blood concentration of cyclosporin A in renal transplanted recipients: clinical and pharmacokinetic study. Eur J Clin Pharmacol. 2005.
  9. PMC1993 Chan E. Displacement of bilirubin from albumin by berberine. Biol Neonate. 1993.
  10. PMC2012 Guo Y, Chen Y, et al. Repeated administration of berberine inhibits cytochromes P450 in humans. Eur J Clin Pharmacol. 2012.
Är översättningskvaliteten i den här artikeln tillfredsställande?
Vad tyckte du om den här artikeln?
Genomsnittligt betyg: -

Högst betygsatta

Sem dados.

Mest populära

Sem dados.

Last updated on

Coptis chinensis, en bitter rot från kinesisk medicin rik på berberin: traditionell användning, fytokemi, beredning, interaktioner och kontraindikationer.

Natugreens

Natugreens

Herbs and Medicinal Teas