Centella asiatica (Indisk vattennavla): egenskaper

25 Min Läsning
92 Källor
Published on

Centella asiatica (L.) Urban / Gotu kola, allmänt känd som gotu kola, indisk vattennavla eller tigergräs, är en flerårig örtväxt i familjen Apiaceae. Arten beskrevs av Carl Linné och omklassificerades senare av Ignatz Urban. Den är ursprunglig i fuktiga områden i Sydostasien, däribland Indien, Sri Lanka, Kina, Indonesien och Malaysia, och förekommer även i delar av södra Afrika och Madagaskar. Centella asiatica har använts i årtusenden inom traditionell ayurvedisk och kinesisk medicin för sina många terapeutiska egenskaper, särskilt som hjärntonikum och för sårläkning.

Centella asiatica (indisk vattennavla): botanisk illustration av krypande växt med njurformade blad med vågiga kanter och små vita till violetta blommor.
Krypande växt i familjen Apiaceae, med rotslående utlöpare, njurformade blad med sju nerver och små vita, rosa eller violetta blommor.

Växten är krypande med utlöpare som slår rot i marken, och bladen är gulgröna, tunna, strödda och sitter på långa bladskaft. De har njurformad, rundad eller avlångt elliptisk form med sju nerver. Små vita, rosa eller violetta blommor pryder växten. Betydelsen av Centella asiatica erkänns i monografier från Europeiska farmakopén, tyska hälsoministeriets Kommission E och Världshälsoorganisationen (WHO), som lyfter fram dess effekter på sårläkning och minnesförbättring. Modern vetenskaplig forskning fortsätter att undersöka och bekräfta växtens stora potential.

Índice expandir

Folkliga och internationella namn

  • Svenska: gotu kola, indisk vattennavla, tigergräs.
  • Portugisiska: brahmi (BR), centelha asiática, gotu kola, hidrocotile, pata-de-cavalo.
  • Engelska: asiatic pennywort, gotu kola, indian pennywort, indian water navelwort, tiger herb, wild violet.
  • Spanska: brahmi, centella asiática, gotu kola, hierba de tigre.
  • Franska: centella asiatica, gotu kola, herbe du tigre.
  • Italienska: centella asiatica, erba della tigre, gotu kola.
  • Tyska: Gotu Kola, Indischer Wassernabel, Tigergras.

Botaniska synonymer

Botaniska synonymer till Centella asiatica (L.) Urban är bland annat Centella coriacea Nannfd., Hydrocotyle asiatica L., Hydrocotyle lunata Lam. och Trisanthus cochinchinensis Lour. Dessa benämningar speglar den taxonomiska komplexiteten och klassificeringens historia genom tiden. Även om Centella asiatica är det namn som används idag visar förekomsten av flera synonymer i vetenskaplig och traditionell litteratur på artens breda spridning och globala erkännande.

Botanisk familj: Apiaceae

Centella asiatica tillhör familjen Apiaceae, tidigare känd som Umbelliferae. Familjen är stor och finns över hela världen, med omkring 3 700 arter fördelade på ungefär 434 släkten. Den kännetecknas av oftast örtartade växter med ihåliga stjälkar och strödda blad, ofta sammansatta och med väl utvecklade bladslidor. Blommorna är vanligtvis små och samlade i flockliknande blomställningar, därav familjens tidigare namn. Många arter inom Apiaceae är kända för sina aromatiska och medicinska egenskaper, däribland köksväxter som persilja, koriander och morot, samt andra med farmakologisk betydelse som odört och fänkål. Bioaktiva ämnen som kumariner, flavonoider och eteriska oljor är vanliga inom familjen och bidrar till dess många användningsområden.

Använda delar för te och beredningar

  • Blad
  • Ovanjordiska delar
  • Standardiserade extrakt

Etnobotanisk och traditionell användning

  • Feber
  • Förbättring av kognition och minne
  • Lindring av ångest och stress
  • Matsmältningsbesvär och diarré
  • Reumatiska smärtor
  • Sårläkning och hudåkommor
  • Traditionell användning vid spetälska (historiskt belägg)
  • Traditionellt stöd vid kognitiv nedgång, med preliminär forskning om Alzheimers sjukdom
  • Urogenitala besvär
  • Ögonbesvär

Terapeutiska egenskaper

  • Antibakteriell (aktivitet studerad mot bakterier)
  • Antidiabetisk (effekt studerad på blodsockret)
  • Antifungal (aktivitet studerad mot svamp)
  • Antiinflammatorisk (effekt studerad för att minska inflammation)
  • Antikonvulsiv (effekt studerad för att minska kramper)
  • Antioxidativ (aktivitet studerad mot fria radikaler)
  • Antiproliferativ (aktivitet observerad i laboratoriestudier, utan klinisk bekräftelse)
  • Antipsoriatisk (effekt studerad i modeller för psoriasis)
  • Antiulcerös (skyddande effekt studerad mot magsår)
  • Antiviral (aktivitet studerad mot virus)
  • Hepatoprotektiv (skyddande effekt studerad på levern)
  • Immunstimulerande (effekt studerad på immunförsvaret)
  • Insektsdödande (avvisar insekter)
  • Kardioprotektiv (skyddande effekt studerad på hjärtat)
  • Neuroprotektiv (skyddande effekt studerad på nervsystemet)
  • Sedativ (effekt studerad på avslappning)

Fytokemisk profil

  • 3,4-di-O-kaffeoylkinasyra
  • 3,5-di-O-kaffeoylkinasyra
  • 4,5-di-O-kaffeoylkinasyra
  • Asiaticin
  • Asiaticosid
  • Asiatsyra
  • Bayogenin
  • Betulinsyra
  • Brahminsyra
  • Cadinol
  • Castasteron
  • Castillicetin
  • Castilliferol
  • Centellasapogenol A
  • Centellasaponiner A-D
  • Centellicin
  • Centellin
  • Centellos
  • Ettakrinsyra
  • Flavonoider (apigenin, kämpferol, luteolin, myricetin, patuletin, kvercetin, rutin)
  • Isoklorogensyra
  • Isotankunsyra
  • Klorogensyra
  • Madasiatsyra
  • Madecassinsyra (6-hydroxiasiatsyra)
  • Madecassosid
  • Monoterpener och sesquiterpener (eterisk olja, inklusive α-kopaen)
  • o-kumarinsyra
  • p-hydroxibensoesyra
  • p-kumarinsyra
  • Polyacetylener (acetoxicentelinol)
  • Pomolsyra
  • Rosmarinsyra
  • Steroler (11-oxoheneikosanylcyklohexan, dotriakont-8-en-1-oinsyra, sitosterol-3-O-β-glykosid, stigmasterol-3-O-β-glykosid)
  • Tankunsyra
  • Trans-kanelsyra
  • Triterpener (23-O-acetylasiaticosid B, 23-O-acetylmadecassosid, 3-O-[α-L-arabinofuranosyl] 2α,3β,6β,23-α-tetrahydroxiurs-12-en-28-osyra, 3β,6β,23-trihydroxioleán-12-en-28-osyra, 3β,6β,23-trihydroxiurs-12-en-28-osyra)
  • Ursolsyra

Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)

  • Eterisk olja
  • Flytande extrakt
  • Infusion (te)
  • Kapslar
  • Kräm
  • Tabletter
  • Tinktur
  • Torrt extrakt

Synergi med andra växter

Sårläkning och hudhälsa

Vid utvärtes bruk visar Centella asiatica synergi med Aloe vera och ringblomma (Calendula officinalis). Medan triterpenerna i Centella stimulerar kollagenproduktion och vävnadsregenerering, bidrar Aloe vera med fuktgivande och antiinflammatoriska egenskaper, och ringblomman tillför sina sårläkande och antiseptiska effekter. Kombinationen används traditionellt för vård av sår, brännskador och dermatit, samt som allmänt stöd för hudhälsan.

Kognitiv funktion och minne

Centella asiatica kan kombineras med Bacopa monnieri (brahmi) och Ginkgo biloba för att förstärka effekter kopplade till minne och kognitiv funktion. Synergin mellan triterpenerna i Centella och bakosiderna i Bacopa, tillsammans med flavonoiderna och terpenoiderna i Ginkgo, studeras för sin möjliga potential att optimera neuroskydd och hjärncirkulation. Kombinationen används ofta i kosttillskott inriktade på hjärnhälsa, även om det vetenskapliga underlaget för kombinationen av alla tre växterna fortfarande är begränsat.

Minskning av ångest och stress

Kombinationen av Centella asiatica med vänderot (Valeriana officinalis) och passionsblomma (Passiflora incarnata) används traditionellt för lindring av ångest och stress. De ångestdämpande effekterna hos Centella, som förmedlas av dess triterpener, kompletterar de lugnande ämnena i vänderot och alkaloiderna i passionsblomma, vilket ger en mer uttalad lugnande effekt. Denna synergi används för att främja avslappning och stödja sömnkvaliteten. Eftersom kombinationen samlar flera lugnande växter bör personer som använder sedativa medel eller bensodiazepiner iaktta extra försiktighet och söka professionell vägledning innan de kombineras.

Recept och användningsprotokoll

Hemgjord sårläkande kräm

Ingredienser: 10 ml flytande extrakt av Centella asiatica, 50 g neutral krämbas (oparfymerad).

Tillagning: blanda det flytande extraktet i den neutrala krämbasen tills en jämn blandning uppstår. Förvara i en ren, mörk behållare. Applicera en liten mängd på ren, drabbad hud två gånger dagligen som stöd vid sårläkning, minskning av inflammation och stöd för hudens elasticitet. Lämplig för ärr, bristningar och mindre skador. Avbryt användningen och sök läkarvård vid irritation eller allergisk reaktion.

Infusion för kognitivt stöd

Ingredienser: 1 tesked torkade blad av Centella asiatica, 200 ml kokande vatten.

Tillagning: tillsätt de torkade bladen i det kokande vattnet. Täck och låt dra i 10 till 15 minuter. Sila och drick. Rekommendationen är 1 till 2 koppar per dag som traditionellt stöd för hjärnfunktionen och stresshanteringen. Denna infusion är ett milt sätt att tillgodogöra sig de neuroprotektiva ämnen som studerats i växten.

Tinktur för ångest och nervositet

Ingredienser: 50 g torkade blad av Centella asiatica, 250 ml 70-procentig spritsprit.

Tillagning: lägg bladen i en mörk glasflaska och täck med spriten. Förslut väl och låt dra i 2 till 4 veckor på en sval och mörk plats, skaka dagligen. Sila och förvara tinkturen i en droppflaska. Ta 20 till 30 droppar utspätt i vatten, 2 till 3 gånger dagligen, som traditionellt stöd vid tillstånd av ångest och nervositet. Tinkturen ger en koncentrerad form av växtens verksamma ämnen. Personer som använder sedativa medel, bensodiazepiner eller antikoagulantia bör rådfråga hälso- och sjukvårdspersonal innan användning, med tanke på risken för interaktion.

Beredningarna ovan följer traditionella källor och ersätter inte professionell vägledning. Läs kontraindikationerna och interaktionerna i den här artikeln innan invärtes bruk.

Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.

Kopplade terapier

Aromaterapi

Även om eterisk olja av Centella asiatica inte är vanlig, förekommer extrakt av växten i aromaterapiprodukter för massage och utvärtes behandlingar. Man tror att växtens bioaktiva ämnen, särskilt triterpenerna, bidrar till cellregenerering och minskad inflammation, vilket ger en känsla av välbefinnande och avslappning vid applicering på huden. Användning tillsammans med lugnande eteriska oljor kan förstärka effekterna.

Klinisk fytoterapi

Inom klinisk fytoterapi används Centella asiatica flitigt i standardiserade beredningar, som torra och flytande extrakt, kapslar och tabletter. Den används i formuleringar för olika ändamål, bland annat som stöd vid kronisk venös insufficiens, sårläkning, kognitiv funktion och minskad ångest, alltid under professionell vägledning. Doseringen anpassas noggrant utifrån koncentrationen av verksamma ämnen, som asiaticosider, för att eftersträva önskad terapeutisk effekt och minimera oönskade effekter. Modern fytoterapi värdesätter Centella för dess robusta vetenskapliga grund.

Homeopati

Inom homeopatin används Hydrocotyle asiatica (en synonym till Centella asiatica), enligt homeopatisk praxis, för hudtillstånd som psoriasis, eksem och sår, samt för cirkulationsbesvär och inflammationer. Den homeopatiska beredningen följer principerna om utspädning och dynamisering, med syfte att stimulera kroppens egen självläkande förmåga. Den anges ofta för personer med torr, förtjockad hud med tendens till fjällning, samt för dem som upplever tyngdkänsla i benen på grund av dålig cirkulation.

Kontraindikationer och biverkningar

Allmänna kontraindikationer

Centella asiatica är kontraindicerad för personer med känd överkänslighet mot någon beståndsdel i växten eller mot andra växter i familjen Apiaceae. Gravida och ammande kvinnor bör undvika höga terapeutiska doser, eftersom det finns uppgifter om att växten kan stimulera livmoderkontraktioner och i djurstudier har kopplats till infertilitet. Även om tillfälligt intag i små mängder, till exempel i mat, generellt anses säkert, rekommenderas försiktighet och läkarkontakt innan regelbunden användning eller koncentrerade doser under graviditet och amning. Barn under 6 månader bör inte använda växten utan medicinsk övervakning, särskilt inte i kombination med honung, på grund av den teoretiska risken för kontamination med Clostridium botulinum.

Vanliga biverkningar

Biverkningarna av Centella asiatica är generellt sällsynta och milda. De kan omfatta allergiska hudreaktioner, som kontaktdermatit, nässelutslag eller irritation, särskilt vid utvärtes bruk av outspädda extrakt hos känsliga personer. Vid intag kan vissa personer uppleva illamående eller magbesvär. Det är viktigt att observera den individuella reaktionen på växten och avbryta användningen om ihållande eller allvarliga biverkningar uppstår.

Läkemedelsinteraktioner

Centella asiatica kan interagera med vissa läkemedel. På grund av innehållet av kumariner kan den förstärka effekten av antikoagulantia som warfarin, vilket ökar blödningsrisken. Personer som behandlas med diabetesläkemedel bör övervaka sina blodsockernivåer, eftersom Centella kan ha en mild blodsockersänkande effekt. Dessutom kan kombinationen med sedativa medel eller bensodiazepiner öka dåsigheten på grund av dess dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Rådfråga alltid hälso- och sjukvårdspersonal innan du börjar använda Centella asiatica, särskilt om du tar andra läkemedel.

Kuriosa

Legenden om tigern

Centella asiatica kallas ofta Tiger Herb (tigerört) i vissa asiatiska kulturer. Det folkliga namnet härrör från observationer av vilda tigrar som, efter strider eller skador, gnuggade sina sår mot växtens blad för att påskynda läkningen. Legenden lyfter fram den gamla folkliga kunskapen om de läkande egenskaperna hos Centella asiatica, särskilt dess förmåga till vävnadsregenerering och antiinflammatorisk verkan, vilket idag studeras av modern vetenskap.

Livslängd och visdom

Inom traditionell kinesisk och ayurvedisk medicin vördas Centella asiatica som en ört för livslängd och visdom. Den förknippas ofta med vitalitet, mental klarhet och ett längre liv. Man tror att regelbundet intag av växten kan stödja minne, koncentration och allmän kognitiv funktion, vilket bidrar till ett hälsosamt och aktivt åldrande. Det anrika ryktet placerar den som en traditionell adaptogen, som hjälper kroppen att hantera stress och behålla balans.

Kulinariskt och kosmetiskt bruk

Utöver sina medicinska användningar uppskattas Centella asiatica även i matlagningen i vissa asiatiska regioner, där de färska bladen används i sallader, juicer och traditionella rätter. Den lätt beska och friska smaken tillför en särskild touch till måltiderna. Inom kosmetiken har växten fått uppmärksamhet som en värdefull ingrediens i hudvårdsprodukter, tack vare sina antioxidativa, antiinflammatoriska och kollagenstimulerande egenskaper, och den används vid vård av rynkor, celluliter, bristningar och för att främja fastare, hälsosammare hud.

Vanliga frågor

Kan den användas av barn?

Användning av Centella asiatica hos barn bör ske med försiktighet och under medicinsk övervakning, särskilt hos barn under 6 månader. Även om den traditionellt används vid vissa pediatriska besvär, som kolik, är det viktigt att säkerställa korrekt dosering och frånvaro av allergier. Kombinationen med honung i beredningar för spädbarn bör undvikas på grund av den teoretiska risken för infantil botulism.

Vilket är det bästa sättet att inta den?

Det bästa sättet att inta Centella asiatica beror på syftet med användningen. För invärtes bruk är infusioner (te), flytande extrakt eller torra extrakt i kapslar vanliga. För utvärtes bruk rekommenderas krämer och salvor. Det bästa valet bör vägledas av hälso- och sjukvårdspersonal, med hänsyn till tillståndet som ska behandlas och koncentrationen av verksamma ämnen.

Interagerar den med läkemedel?

Ja, Centella asiatica kan interagera med vissa läkemedel, som antikoagulantia (på grund av kumarinerna) och sedativa medel (genom att förstärka deras effekter). Den kan även påverka blodsockernivåerna hos personer med diabetes. Det är viktigt att informera din läkare eller farmaceut om alla läkemedel och kosttillskott du använder innan du börjar använda växten.

Finns det allvarliga biverkningar?

Biverkningarna av Centella asiatica är generellt milda och sällsynta, inklusive allergiska hudreaktioner eller magbesvär. Mer allvarliga effekter, som infertilitet eller missfall, har observerats i studier med mycket höga doser hos djur eller i specifika fall, men är ovanliga vid rekommenderad användning. Följ alltid angivna doseringar och sök professionell vägledning.

Relaterade Artiklar

Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.

Referenser och vetenskapliga studier

92 Citerade Källor

Baserat på 92 citerade källor (1 Peer-Reviewed, 91 Kompletterande).

Se Alla 92 Citerade Källor

Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (1)

  1. PMC2012 Orhan, I. E. (2012). Centella asiatica (L.) Urban: From Traditional Medicine to Modern Medicine with Neuroprotective Potential. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2012, 946259. Recuperado de PMC NCBI

Kompletterande Läsning (91)

  1. 2007 Jamil, S. S., Nizami, Q., & Salam, M. (2007). Centella asiatica (Linn.) Urban: a review. Natural Product Radiance, 6(2), 158-170.
  2. 2001 Meulenbeld, G. J., & Wujastyk, D. (2001). Studies on Indian Medical History. Motilal Banarsidas.
  3. 1986 Chopra, R. N., Nayar, S. L., & Chopra, I. C. (1986). Glossary of Indian Medicinal Plants (Including the Supplement). Council of Scientific and Industrial Research.
  4. 2003 Howes, M. J. R., & Houghton, P. (2003). Plants used in Chinese and Indian traditional medicine for improvement of memory and cognitive function. Pharmacology Biochemistry and Behavior, 75(3), 513-527.
  5. 1988 Tenni, R., Zanaboni, G., De Agostini, M. P., Rossi, A., Bendotti, C., & Cetta, G. (1988). Effect of the triterpenoid fraction of Centella asiatica on macromolecules of the connective matrix in human skin fibroblast cultures. Italian Journal of Biochemistry, 37(2), 69-77.
  6. 1996 Suguna, L., Sivakumar, P., & Chandrakasan, G. (1996). Effects of Centella asiatica extract on dermal wound healing in rats. Indian Journal of Experimental Biology, 34(12), 1208-1211.
  7. 2008 Shetty, B. S., Udupa, S. L., & Udupa, A. L. (2008). Biochemical analysis of granulation tissue in steroid and Centella asiatica (Linn) treated rats. Pharmacologyonline, 2, 624-632.
  8. 2004 Somchit, M. N., Sulaiman, M. R., Zuraini, A., et al. (2004). Antinociceptive and antiinflammatory effects of Centella asiatica. Indian Journal of Pharmacology, 36(6), 377-380.
  9. 2009 George, M., Joseph, L., & Ramaswamy. (2009). Anti-allergic, anti-pruritic, and anti-inflammatory activities of Centella asiatica extracts. African Journal of Traditional, Complementary and Alternative Medicines, 6(4), 554-559.
  10. 2001 Sampson, J. H., Raman, A., Karlsen, G., Navsaria, H., & Leigh, I. (2001). In vitro keratinocyte antiproliferant effect of Centella asiatica extract and triterpenoid saponins. Phytomedicine, 8(3), 230-235.
  11. 2000 Cheng, C. L., & Koo, M. W. L. (2000). Effects of Centella asiatica on ethanol induced gastric mucosal lesions in rats. Life Sciences, 67(21), 2647-2653.
  12. 2004 Cheng, C. L., Guo, J. S., Luk, J., & Koo, M. W. L. (2004). The healing effects of Centella extract and asiaticoside on acetic acid induced gastric ulcers in rats. Life Sciences, 74(18), 2237-2249.
  13. 2008 Pingale, S. S. (2008). Evaluation of effect of Centella asiatica on CCL4 induced rat liver damage. Pharmacologyonline, 3, 537-543.
  14. 2002 Sudha, S., Kumaresan, S., Amit, A., David, J., & Venkataraman, B. V. (2002). Anti-convulsant activity of different extracts of Centella asiatica and Bacopa monnieri in animals. Journal of Natural Remedies, 2(1), 33-41.
  15. 2006 Wijeweera, P., Arnason, J. T., Koszycki, D., & Merali, Z. (2006). Evaluation of anxiolytic properties of Gotukola, (Centella asiatica) extracts and asiaticoside in rat behavioral models. Phytomedicine, 13(9-10), 668-676.
  16. 2003 Wang, X. S., Dong, Q., Zuo, J. P., & Fang, J. N. (2003). Structure and potential immunological activity of a pectin from Centella asiatica (L.) Urban. Carbohydrate Research, 338(22), 2393-2402.
  17. 2004 Gnanapragasam, A., Kumar Ebenezar, K., Sathish, V., Govindaraju, P., & Devaki, T. (2004). Protective effect of Centella asiatica on antioxidant tissue defense system against adriamycin induced cardiomyopathy in rats. Life Sciences, 76(5), 585-597.
  18. 2009 Raghavendra, M., Maiti, R., Kumar, S., Trigunayat, A., Mitra, S., & Acharya, S. (2009). Role of Centella asiatica on cerebral post-ischemic reperfusion and long-term hypoperfusion in rats. International Journal of Green Pharmacy, 3(2), 88-96.
  19. 2007 Venu Gopal Rao, M. L., & Mastan, S. A. (2007). Antidiabetic effects of methanolic extract of Centella asiatica (Linn.) on induced hyperglycemic rats. Biosciences Biotechnology Research Asia, 4(2), 721-724.
  20. 2002 Lee, Y. S., Jin, D. Q., Kwon, E. J., et al. (2002). Asiatic acid, a triterpene, induces apoptosis through intracellular Ca2+ release and enhanced expression of p53 in HepG2 human hepatoma cells. Cancer Letters, 186(1), 83-91.
  21. 2004 Bunpo, P., Kataoka, K., Arimochi, H., et al. (2004). Inhibitory effects of Centella asiatica on azoxymethane-induced aberrant crypt focus formation and carcinogenesis in the intestines of F344 rats. Food and Chemical Toxicology, 42(12), 1987-1997.
  22. 2000 Yoosook, C., Bunyapraphatsara, N., Boonyakiat, Y., & Kantasuk, C. (2000). Anti-herpes simplex virus activities of crude water extracts of Thai medicinal plants. Phytomedicine, 6(6), 411-419.
  23. 2005 Zaidan, M. R., Noor Rain, A., Badrul, A. R., Adlin, A., Norazah, A., & Zakiah, I. (2005). In vitro screening of five local medicinal plants for antibacterial activity using disc diffusion method. Tropical Biomedicine, 22(2), 165-170.
  24. 2009 Senthilkumar, N., Varma, P., & Gurusubramanian, G. (2009). Larvicidal and adulticidal activities of some medicinal plants against the Malarial Vector, Anopheles stephensi (Liston). Parasitology Research, 104(2), 237-244.
  25. 2009 Naz, E., & Ahmad, M. (2009). Evaluation of five indigenous medicinal plants of Sindh, Pakistan for their antifungal potential. Pakistan Journal of Scientific and Industrial Research, 52(6), 328-333.
  26. 2002 Hamid, A. A., Shah, Z., Muse, R., & Mohamed, S. (2002). Characterisation of antioxidative activities of various extracts of Centella asiatica (L) Urban. Food Chemistry, 77(4), 465-469.
  27. 2003 Jayashree, G., Kurup Muraleedhara, G., Sudarslal, S., & Jacob, V. B. (2003). Anti-oxidant activity of Centella asiatica on lymphoma-bearing mice. Fitoterapia, 74(5), 431-434.
  28. 2005 Bajpai, M., Pande, A., Tewari, S. K., & Prakash, D. (2005). Phenolic contents and antioxidant activity of some food and medicinal plants. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 56(4), 287-291.
  29. 1978 Chaudhuri, S., Ghosh, S., & Chakraborty, T. (1978). Use of a common Indian herb ”Mandukaparni” in the treatment of leprosy. (Preliminary report). Journal of the Indian Medical Association, 70(8), 177-180.
  30. 1987 Pointel, J. P., Boccalon, H., & Cloarec, M. (1987). Titrated extract of Centella asiatica (TECA) in the treatment of venous insufficiency of the lower limbs. Angiology, 38(1), 46-50.
  31. 2001 Cesarone, M. R., Belcaro, G., Rulo, A., et al. (2001). Microcirculatory effects of total triterpenic fraction of Centella asiatica in chronic venous hypertension: measurement by laser Doppler, TcPo2-co2, and leg volumetry. Angiology, 52(10), S45, S48.
  32. 2002 Williamson, E. (2002). Centella asiatica (L.) Urb. In E. Williamson (Ed.), Major Herbs of Ayurveda (pp. 102-110). Elsevier Science.
  33. 2007 Pan, J., Kai, G., Yuan, C., Zhou, B., Jin, R., & Yuan, Y. (2007). Separation and determination of madecassic acid in extracts of Centella asiatica using high performance liquid chromatography with β-cyclodextrin as mobile phase additive. Chinese Journal of Chromatography, 25(3), 316-318.
  34. 1989 Sahu, N. P., Roy, S. K., & Mahato, S. B. (1989). Spectroscopic determination of structures of triterpenoid trisaccharides from Centella asiatica. Phytochemistry, 28(10), 2852-2854.
  35. 2001 Kuroda, M., Mimaki, Y., Harada, H., Sakagami, H., & Sashida, Y. (2001). Five new triterpene glycosides from Centella asiatica. Natural Medicines, 55(3), 134-138.
  36. 2007 Siddiqui, B. S., Aslam, H., Ali, S. T., Khan, S., & Begum, S. (2007). Chemical constituents of Centella asiatica. Journal of Asian Natural Products Research, 9(4), 407-414.
  37. 2000 Shukla, Y. N., Srivastava, R., Tripathi, A. K., & Prajapati, V. (2000). Characterization of an ursane triterpenoid from Centella asiatica with growth inhibitory activity against Spilarctia obliqua. Pharmaceutical Biology, 38(4), 262-267.
  38. 2001 Matsuda, H., Morikawa, T., Ueda, H., & Yoshikawa, M. (2001). Medicinal foodstuffs. XXVI. Inhibitors of aldose reductase and new triterpene and its oligoglycoside, centellasapogenol A and centellasaponin A, from Centella asiatica (Gotu Kola). Heterocycles, 55(8), 1499-1504.
  39. 2001 Matsuda, H., Morikawa, T., Ueda, H., & Yoshikawa, M. (2001). Medicinal foodstuffs. XXVII. Saponin constituents of gotu kola (2): structures of new ursane- and oleanane-type triterpene oligoglycosides, centellasaponins B, C, and D, from Centella asiatica cultivated in Sri Lanka. Chemical and Pharmaceutical Bulletin, 49(10), 1368-1371.
  40. 2005 Yoshida, M., Fuchigami, M., Nagao, T., et al. (2005). Antiproliferative constituents from umbelliferae plants VII. Active triterpenes and rosmarinic acid from Centella asiatica. Biological and Pharmaceutical Bulletin, 28(1), 173-175.
  41. 2010 Rumalla, C. S., Ali, Z., Weerasooriya, A. D., Smillie, T. J., & Khan, I. A. (2010). Two new triterpene glycosides from Centella asiatica. Planta Medica, 76(10), 1018-1021.
  42. 2008 Subban, R., Veerakumar, A., Manimaran, R., Hashim, K. M., & Balachandran, I. (2008). Two new flavonoids from Centella asiatica (Linn.). Journal of Natural Medicines, 62(3), 369-373.
  43. 2004 Wang, X. S., Duan, J. Y., & Fang, J. N. (2004). Structural features of a polysaccharide from Centella asiatica. Chinese Chemical Letters, 15(2), 187-190.
  44. 2007 Govindan, G., Sambandan, T. G., Govindan, M., et al. (2007). A bioactive polyacetylene compound isolated from Centella asiatica. Planta Medica, 73(6), 597-599.
  45. 1996 Srivastava, R., & Shukla, Y. N. (1996). Some chemical constituents from Centella asiatica. Indian Drugs, 33(5), 233-234.
  46. 2010 Sondhi, N., Bhardwaj, R., Kaur, S., Chandel, M., Kumar, N., & Singh, B. (2010). Inhibition of H2O2-induced DNA damage in single cell gel electrophoresis assay (comet assay) by castasterone isolated from leaves of Centella asiatica. Health, 2(6), 595-602.
  47. 2005 Suntornsuk, L., & Anurukvorakun, O. (2005). Precision improvement for the analysis of flavonoids in selected Thai plants by capillary zone electrophoresis. Electrophoresis, 26(3), 648-660.
  48. Erdogan Orhan, I., Atasu, E., Senol, F. S., et al. (n.d.). High-throughput bioactivity screening of the Southeast Asian vegetable Centella asiatica (L.) Urban (gotu kola) and its phytochemical analysis. Food Chemistry. (Under review).
  49. 1982 Asakawa, Y., Matsuda, R., & Takemoto, T. (1982). Mono- and sesquiterpenoids from Hydrocotyle and Centella species. Phytochemistry, 21(10), 2590-2592.
  50. 2005 Oyedeji, O. A., & Afolayan, A. J. (2005). Chemical composition and antibacterial activity of the essential oil of Centella asiatica growing in South Africa. Pharmaceutical Biology, 43(3), 249-252.
  51. 2010 Wongfhun, P., Gordon, M. H., & Apichartsrangkoon, A. (2010). Flavour characterisation of fresh and processed pennywort (Centella asiatica L.) juices. Food Chemistry, 119(1), 69-74.
  52. 2003 Howes, M. J. R., & Houghton, P. J. (2003). Plants used in Chinese and Indian traditional medicine for improvement of memory and cognitive function. Pharmacology Biochemistry and Behavior, 75(3), 513-527.
  53. 2006 Orhan, G., Orhan, I., & Şener, B. (2006). Recent developments in natural and synthetic drug research for Alzheimer’s Disease. Letters in Drug Design and Discovery, 3(4), 268-274.
  54. 2007 Mukherjee, P. K., Kumar, V., & Houghton, P. J. (2007). Screening of Indian medicinal plants for acetylcholinesterase inhibitory activity. Phytotherapy Research, 21(12), 1142-1145.
  55. 2007 Khan, M. T. H. (2007). Molecular design of tyrosinase inhibitors: a critical review of promising novel inhibitors from synthetic origins. Pure and Applied Chemistry, 79(12), 2277-2295.
  56. 2007 Awad, R., Levac, D., Cybulska, P., Merali, Z., Trudeau, V. L., & Arnason, J. T. (2007). Effects of traditionally used anxiolytic botanicals on enzymes of the γ-aminobutyric acid (GABA) system. Canadian Journal of Physiology and Pharmacology, 85(9), 933-942.
  57. 2008 Xu, Y., Cao, Z., Khan, I., & Luo, Y. (2008). Gotu Kola (Centella Asiatica) extract enhances phosphorylation of cyclic AMP response element binding protein in neuroblastoma cells expressing amyloid beta peptide. Journal of Alzheimer’s Disease, 13(3), 341-349.
  58. 2010 Ramesh, B. N., Indi, S. S., & Rao, K. S. J. (2010). Studies to understand the effect of Centella asiatica on Aβ(42) aggregation in vitro. Current Trends in Biotechnology and Pharmacy, 4(2), 716-724.
  59. 2008 Barbosa, N. R., Pittella, F., & Gattaz, W. F. (2008). Centella asiatica water extract inhibits iPLA2 and cPLA2 activities in rat cerebellum. Phytomedicine, 15(10), 896-900.
  60. 2005 Soumyanath, A., Zhong, Y. P., Gold, S. A., et al. (2005). Centella asiatica accelerates nerve regeneration upon oral administration and contains multiple active fractions increasing neurite elongation in-vitro. Journal of Pharmacy and Pharmacology, 57(9), 1221-1229.
  61. 2000 Lee, M. K., Kim, S. R., Sung, S. H., et al. (2000). Asiatic acid derivatives protect cultured cortical neurons from glutamate-induced excitotoxicity. Research Communications in Molecular Pathology and Pharmacology, 108(1-2), 75-86.
  62. 2002 Veerendra Kumar, M. H., & Gupta, Y. K. (2002). Effect of different extracts of Centella asiatica on cognition and markers of oxidative stress in rats. Journal of Ethnopharmacology, 79(2), 253-260.
  63. 2003 Veerendra Kumar, M. H., & Gupta, Y. K. (2003). Effect of Centella asiatica on cognition and oxidative stress in an intracerebroventricular streptozotocin model of Alzheimer’s disease in rats. Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology, 30(5-6), 336-342.
  64. 2003 Gupta, Y. K., Kumar, M. H. V., & Srivastava, A. K. (2003). Effect of Centella asiatica on pentylenetetrazole-induced kindling, cognition and oxidative stress in rats. Pharmacology Biochemistry and Behavior, 74(3), 579-585.
  65. 2005 Rao, S. B., Chetana, M., & Uma Devi, P. (2005). Centella asiatica treatment during postnatal period enhances learning and memory in mice. Physiology and Behavior, 86(4), 449-457.
  66. 2008 Gadahad, M. R., Rao, M., & Rao, G. (2008). Enhancement of hippocampal CA3 neuronal dendritic arborization by Centella asiatica (Linn) fresh leaf extract treatment in adult rats. Journal of the Chinese Medical Association, 71(1), 6-13.
  67. 2009 Rao, K. G. M., Muddanna Rao, S., & Gurumadhva Rao, S. (2009). Enhancement of amygdaloid neuronal dendritic arborization by fresh leaf juice of Centella asiatica (Linn) during growth spurt period in rats. Evidence-based Complementary and Alternative Medicine, 6(2), 203-210.
  68. 2009 Dhanasekaran, M., Holcomb, L. A., Hitt, A. R., et al. (2009). Centella asiatica extract selectively decreases amyloid β levels in hippocampus of alzheimer’s disease animal model. Phytotherapy Research, 23(1), 14-19.
  69. 2008 Shinomol, G. K., & Muralidhara, K. (2008). Effect of Centella asiatica leaf powder on oxidative markers in brain regions of prepubertal mice in vivo and its in vitro efficacy to ameliorate 3-NPA-induced oxidative stress in mitochondria. Phytomedicine, 15(11), 971-984.
  70. 2010 Haleagrahara, N., & Ponnusamy, K. (2010). Neuroprotective effect of Centella asiatica extract (CAE) on experimentally induced parkinsonism in aged Sprague-Dawley rats. Journal of Toxicological Sciences, 35(1), 41-47.
  71. 2004 Ganachari, M. S., Veeresh Babu, S. V., & Katare, S. S. (2004). Neuropharmacology of an extract derived from Centella asiatica. Pharmaceutical Biology, 42(3), 246-252.
  72. 2005 Vattanajun, A., Watanabe, H., Tantisira, M. H., & Tantisira, B. (2005). Isobolographically additive anticonvulsant activity between Centella asiatica’s ethyl acetate fraction and some antiepileptic drugs. Journal of the Medical Association of Thailand, 88(supplement 3), S131-140.
  73. 1997 De Lucia, R., Sertie, J. A. A., Camargo, E. A., & Panizza, S. (1997). Pharmacological and toxicological studies on Centella asiatica extract. Fitoterapia, 68(5), 413-416.
  74. 2010 Visweswari, G., Siva Prasad, K., Lokanatha, V., & Rajendra, W. (2010). The antiepileptic effect of Centella asiatica on the activities of Na+ /K+ , Mg2+ and Ca2+ -ATPases in rat brain during pentylenetetrazol-induced epilepsy. Indian Journal of Pharmacology, 42(2), 82-86.
  75. 2005 Bajpai, M., Pande, A., Tewari, S. K., & Prakash, D. (2005). Phenolic contents and antioxidant activity of some food and medicinal plants. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 56(4), 287-291.
  76. 2007 Hussin, M., Abdul-Hamid, A., Mohamad, S., Saari, N., Ismail, M., & Bejo, M. H. (2007). Protective effect of Centella asiatica extract and powder on oxidative stress in rats. Food Chemistry, 100(2), 535-541.
  77. 2007 Flora, S. J. S., & Gupta, R. (2007). Beneficial effects of Centella asiatica aqueous extract against arsenic-induced oxidative stress and essential metal status in rats. Phytotherapy Research, 21(10), 980-988.
  78. 2009 Krishnamurthy, R. G., Senut, M. C., Zemke, D., et al. (2009). Asiatic acid, a pentacyclic triterpene from Centella asiatica, is neuroprotective in a mouse model of focal cerebral ischemia. Journal of Neuroscience Research, 87(11), 2541-2550.
  79. 2009 Kumar, A., Dogra, S., & Prakash, A. (2009). Neuroprotective effects of Centella asiatica against Intracerebroventricular colchicine-induced cognitive impairment and oxidative stress. International Journal of Alzheimer’s Disease, 2009, 8 pages. Article ID 972178.
  80. 2012 Xu, C. L., Wang, Q. Z., Sun, L. M., et al. (2012). Asiaticoside: attenuation of neurotoxicity induced by MPTP in a rat model of Parkinsonism via maintaining redox balance and up-regulating the ratio of Bcl-2/Bax. Pharmacology Biochemistry and Behavior, 100, 413-418.
  81. 2005 Chen, Y., Han, T., Rui, Y., Yin, M., Qin, L., & Zheng, H. (2005). Effects of total triterpenes of Centella asiatica on the corticosterone levels in serum and contents of monoamine in depression rat brain. Zhong yao Cai, 28(6), 492-496.
  82. 1977 Appa Rao, M. V. R., Srinivasan, K., & Koteswara Rao, T. (1977). The effect of Centella asiatica on the general mental ability of mentally retarded children. Indian Journal of Psychiatry, 19(4), 54-59.
  83. 2008 Wattanathorn, J., Mator, L., Muchimapura, S., et al. (2008). Positive modulation of cognition and mood in the healthy elderly volunteer following the administration of Centella asiatica. Journal of Ethnopharmacology, 116(2), 325-332.
  84. 2009 Dev, R. D. O., Mohamed, S., Hambali, Z., & Samah, B. A. (2009). Comparison on cognitive effects of Centella asiatica in healthy middle age female and male volunteers. European Journal of Scientific Research, 31(4), 553-565.
  85. 2008 Tiwari, S., Singh, S., Patwardhan, K., Gehlot, S., & Gambhir, I. S. (2008). Effect of Centella asiatica on mild cognitive impairment (MCI) and other common age-related clinical problems. Digest Journal of Nanomaterials and Biostructures, 3, 215-220.
  86. 1995 Bilbao, I., Aguirre, A., Zabala, R., Gonzalez, R., Raton, J., & Perez, J. L. D. (1995). Allergic contact dermatitis from butoxyethyl nicotinic acid and Centella asiatica extract. Contact Dermatitis, 33(6), 435-436.
  87. 1996 Gonzalo-Garijo, M. A., Revenga-Arranz, F., & Bobadilla-Gonzalez, P. (1996). Allergic contact dermatitis due to Centella asiatica: a new case. Allergy and Immunopathology, 24, 132-134.
  88. 2010 Gomes, J., Pereira, T., Vilarinho, C., Duarte, M. D. L., & Brito, C. (2010). Contact dermatitis due to Centella asiatica. Contact Dermatitis, 62(1), 54-55.
  89. 1968 Singh, B., & Rastogi, R. P. (1968). Chemical examination of Centella asiatica linn-III. Constitution of brahmic acid. Phytochemistry, 7(8), 1385-1393.
  90. 1996 Newall, C. A., Anderson, L. A., & Phillipson, J. D. (1996). Herbal Medicines. Pharmaceutical Press.
  91. 1968 Dutta, T., & Basu, U. P. (1968). Crude extract of Centella asiatica and products derived from its glycosides as oral antifertility agents. Indian Journal of Experimental Biology, 6(3), 181-182.

Senaste Redaktionella Granskning ·

Är översättningskvaliteten i den här artikeln tillfredsställande?
Vad tyckte du om den här artikeln?
Genomsnittligt betyg: -

Högst betygsatta

Sem dados.

Mest populära

Sem dados.

Last updated on

Centella asiatica (indisk vattennavla): traditionell användning för hud och minne, beredningsformer, försiktighet och kontraindikationer.

Botanik | Familj Apiaceae | Växter för huden

Natugreens

Natugreens

Herbs and Medicinal Teas

Natugreens redaktionsteam samlar multidisciplinära yrkesverksamma inom forskning, nutrition och vetenskaplig kommunikation. Vårt uppdrag är att erbjuda tydligt, ansvarsfullt och evidensbaserat innehåll. Varje publikation genomgår redaktionell kurering och granskning. På så sätt säkerställer vi konsekvens, precision och transparens i den information som presenteras.