Juazeiro (Sarcomphalus joazeiro): Användning och Risker

16 Min Läsning
8 Källor🥈 Måttlig Evidensnivå
Publicerad den

Snabb sammanfattning

Sarcomphalus joazeiro (Mart.) Hauenschild / Juazeiro, ett taggigt träd i familjen Rhamnaceae som i decennier har gått under namnet Ziziphus joazeiro Mart. i den vetenskapliga litteraturen, är inhemskt i Brasilien och växer framför allt i Caatinga, det halvtorra nordöstra Brasiliens törnskog. Där sticker det ut genom…

Viktigaste försiktighetsåtgärd: Juazeirons bark är rik på saponiner, och dessa ämnen kan i höga doser irritera magsäck och tarm och orsaka illamående, kräkningar, buksmärtor och diarré. Rådet är därför att inte få i sig barken, koncentrerade teer…

Sarcomphalus joazeiro (Mart.) Hauenschild / Juazeiro, ett taggigt träd i familjen Rhamnaceae som i decennier har gått under namnet Ziziphus joazeiro Mart. i den vetenskapliga litteraturen, är inhemskt i Brasilien och växer framför allt i Caatinga, det halvtorra nordöstra Brasiliens törnskog. Där sticker det ut genom att behålla sin gröna krona även under årets torraste månader, när nästan all omgivande vegetation fäller bladen. Barken är rik på saponiner som löddrar i kontakt med vatten, och den har i generationer burit upp den folkliga användningen av juazeiro, även kallat juá, för munhygien och hårtvätt, liksom dess traditionella roll som slemlösande medel i hemlagade siraper. De effekter som tillskrivs växten vilar dock på etnobotaniska uppteckningar och laboratorieförsök, inte på kliniska studier på människor, och ingen hälsofördel kan därför betraktas som bevisad.

Botanisk illustration av juazeiro (Sarcomphalus joazeiro), ett träd från Caatinga med taggiga grenar, ovala mörkgröna blad med tre nerver från basen, små gulgröna blommor och runda gula frukter stora som körsbär
Juazeiro (Sarcomphalus joazeiro, länge kallat Ziziphus joazeiro) är trädet i Caatinga som håller sig grönt mitt i torkan, med taggiga grenar, blad med tre tydliga nerver och små gula frukter, juá, medan den inre barken, skrapad och löddrande, bär upp sedvanan i sertão att borsta tänderna och tvätta håret med den.

Folkliga och Internationella Namn på Juazeiro

  • Engelska: juazeiro, joazeiro, juá (lånord från portugisiskan som används i vetenskapliga publikationer, eftersom arten saknar ett eget engelskt trivialnamn).
  • Portugisiska: joá, juá, juá-espinho, juá-fruta, juazeiro, juazeiro-do-sertão, laranjeira-de-vaqueiro.
  • Spanska: juazeiro, joazeiro (spanskspråkig litteratur brukar behålla det brasilianska namnet, utan något etablerat eget folkligt namn).

Förväxla Inte med Andra Växter som Kallas Juá eller Joá

I Brasiliens inland används namnen juá och joá också om flera taggiga växter i släktet Solanum, inom familjen potatisväxter, vars gulaktiga frukter på avstånd påminner om juazeirons men inte bör ätas. Innan växten används på något sätt är det därför avgörande att vara säker på att det verkligen rör sig om trädet Sarcomphalus joazeiro, som har vedartad stam, grenar med parvisa taggar och blad med tre tydliga nerver som utgår från basen. Arten ska inte heller förväxlas med kinesisk jujuba (Ziziphus jujuba), en asiatisk släkting i samma familj vars frukt säljs torkad eller kanderad och vars egenskaper inte automatiskt kan överföras på den brasilianska juazeiron.

Botaniska Synonymer för Juazeiro

Det i dag accepterade namnet på arten är Sarcomphalus joazeiro (Mart.) Hauenschild, en kombination som publicerades efter att en fylogenetisk studie av familjen Rhamnaceae, utgiven i tidskriften Taxon 2016, visat att de amerikanska arter som tidigare fördes till Ziziphus utgör en egen grupp och återupprättat det gamla släktet Sarcomphalus för dem. Den viktigaste synonymen är Ziziphus joazeiro Mart., även stavat Zizyphus joazeiro, det namn under vilket praktiskt taget all kemisk, farmakologisk och etnobotanisk forskning om växten har publicerats och som fortfarande är den mest användbara söktermen för den som letar efter studier om juazeiro. Taxonomiska databaser som GBIF anger dessutom Ziziphus gardneri Reissek och Zizyphus cotinifolia Reissek som synonymer, två namn som beskrevs under 1800-talet utifrån exemplar insamlade i nordöstra Brasilien.

Botanisk Familj: Rhamnaceae

Juazeiro tillhör familjen Rhamnaceae, på svenska brakvedsväxter, som omfattar omkring 900 arter av träd, buskar och klätterväxter spridda över världens tropiska och tempererade områden. Många arter i familjen bildar triterpensaponiner och antracenföreningar, vilket förklarar den traditionella medicinska användningen av flera av dess medlemmar, till exempel cascara (Frangula purshiana), vars bark är känd som laxermedel. Bland juazeirons närmaste släktingar finns jujuborna i släktet Ziziphus, som odlas i Asien för frukternas skull, och andra amerikanska arter av Sarcomphalus, alla med taggiga grenar och blad präglade av tre huvudnerver som utgår från bladskivans bas.

Använda Delar av Juazeiro

Den mest använda delen av juazeiro är stambarken, särskilt det inre lagret, som skrapas av och säljs på marknader i nordöstra Brasilien under namnet raspa de juá, för tandborstning, hårtvätt och beredning av teer och siraper. Bladen förekommer också i etnobotaniska inventeringar, oftast som infusion eller krossade i vatten för att ge ett lödder som används för hårbottnens hygien. Frukterna, små gula stenfrukter med vitt, sötaktigt och slemmigt fruktkött, äts färska av befolkningen i sertão och är föda för både vilda djur och boskap, medan blad och unga skott tas till vara som foder under långvariga torkperioder.

Etnobotanisk och Traditionell Användning av Juazeiro

Juazeiro hör till de medicinalväxter som har störst relativ betydelse i Caatinga, enligt en kvantitativ översikt som sammanställde 21 etnobotaniska inventeringar gjorda tillsammans med landsbygdssamhällen och urfolk i nordöstra Brasilien. Den mest spridda användningen är barkskrapet som naturligt tandrengöringsmedel, gnuggat direkt mot tänderna eller blandat med vatten tills det löddrar, en sed så djupt rotad i sertão att den inspirerat kommersiella tandkrämer med juáextrakt. Samma lödder används traditionellt för att tvätta håret och, enligt folkliga berättelser, för att hålla mjäll och fet hårbotten i schack. I huskurerna används teer och siraper på barken som slemlösande medel vid hosta och bronkit, och sammanställningar av medicinalväxter från nordöstra Brasilien nämner även användning vid matsmältningsbesvär och hudåkommor. I en undersökning i delstaten Sergipe var juazeiro en av de fyra växter som invånarna oftast nämnde som huskur mot svampinfektioner, vilket gav upphov till laboratoriestudier av denna traditionella användning.

Medicinska Egenskaper hos Juazeiro

De egenskaper som räknas upp nedan kommer från laboratoriestudier, gjorda på mikroorganismodlingar eller i kemiska tester, och från folklig tradition, och ingen av dem har bekräftats i kliniska prövningar på människor.

  • Antibakteriell (extrakt av innerbarken hämmade bakterier kopplade till karies och tandlossning i in vitro-försök, med svagare effekt än andra växter som utvärderades i samma studie, och betulinsyraderivat isolerade ur barken visade aktivitet mot grampositiva bakterier i laboratoriet)
  • Antimykotisk (en vattenbaserad infusion av barken hämmade svampar som Trichophyton rubrum och Candida albicans i laboratorieförsök, ett resultat som ännu inte har upprepats på människor)
  • Antioxidativ (vattenextrakt och isolerade saponiner från juá kunde neutralisera fria radikaler i kemiska tester, vilket inte är detsamma som en påvisad antioxidativ effekt i kroppen)
  • Rengörande och löddrande (en fysikalisk egenskap hos saponinerna, som sänker vattnets ytspänning och förklarar den traditionella användningen av barken för att rengöra tänder och hår)
  • Slemlösande (traditionell användning i siraper och teer mot hosta, som tillskrivs saponinerna, utan kliniska studier som har prövat denna verkan hos juazeiro)

Detaljerad Fytokemisk Profil för Juazeiro

Juazeirons kemi har främst studerats i stambarken, där de triterpener och saponiner som ger växtens karakteristiska lödder är koncentrerade, och samtliga tillgängliga studier har publicerats under namnet Ziziphus joazeiro.

  • Alfitolsyra (pentacyklisk triterpen isolerad ur barkextraktet, som även förekommer hos andra arter i familjen Rhamnaceae)
  • Betulinsyra och derivat (förutom betulinsyra har tre tidigare okända derivat förestrade med fenolsyror beskrivits, och de visade aktivitet mot grampositiva bakterier i laboratoriet)
  • Fenoliska föreningar (förknippade med den antioxidativa aktivitet som observerats i vattenextrakt av innerbarken)
  • Triterpensaponiner (barkens viktigaste ämnesgrupp, som står för lödderbildningen, den rengörande verkan och den möjliga irritationen i mag-tarmkanalen när de intas i stor mängd)
  • Ursolsyra (triterpen med mycket bred spridning i växtriket, identifierad i barkens diklormetanextrakt)

Beredningsformer och Administrering av Juazeiro

I traditionen från sertão är det vanligaste bruket utvärtes, där skrapet från innerbarken gnuggas direkt mot tänderna eller fuktas tills det bildar en löddrande pasta som sedan sköljs bort utan att sväljas. För håret krossas skrapet eller bladen i ljummet vatten och skakas tills det löddrar, varefter löddret masseras in i hårbotten som ett naturligt schampo och sköljs ur med rikligt med vatten. Det traditionella invärtes bruket omfattar teer som kokas på små barkbitar och hemlagade siraper med socker eller honung, alltid i små mängder på grund av saponinerna. På den brasilianska marknaden finns dessutom tandkrämer, schampon och tvålar med juáextrakt, kosmetiska produkter för utvärtes bruk som inte ska förväxlas med växtbaserade läkemedel.

Synergi med Andra Medicinalväxter

Traditionell Munhygien

I folkmedicinen i nordöstra Brasilien delar juazeiro plats med andra växter från Caatinga som används för munhygien, till exempel aroeira-do-sertão (Myracrodruon urundeuva, i dag även klassad som Astronium urundeuva), vars bark används i munsköljningar, och catingueira (Cenostigma pyramidale), som har utvärderats tillsammans med juá i studier av aktivitet mot munbakterier. Det finns ingen forskning som prövat dessa växter i kombination, och varje blandning bör därför ses som folklig sed snarare än som en kombination med påvisad effekt.

Hosta och Luftvägar

I de hemlagade siraperna från sertão förekommer juábark ofta tillsammans med växter som traditionellt används mot hosta, som bark av cumaru (Amburana cearensis) och sav eller bark av jatobá (Hymenaea courbaril). Blandningarna speglar kunskap som förts vidare av örtkunniga och folkliga helare, utan studier som har undersökt deras säkerhet eller samlade effekt, och därför är det klokt att tala med vårdpersonal innan de används, särskilt när det gäller barn.

Recept och Användningsprotokoll för Juazeiro

Juáskrap för Tandborstning

Enligt traditionell praxis fuktas en liten mängd torkat skrap från innerbarken, ungefär en halv tesked, på tandborsten eller i handflatan och gnuggas mot tänder och tandkött tills det löddrar, följt av ordentlig sköljning med vatten. Det viktigaste vid detta bruk är att inte svälja löddret, eftersom saponinerna kan irritera magsäck och tarm, och därför bör skrapet inte användas av små barn som ännu inte kan spotta ut.

Juálödder för Håret

I det folkliga receptet krossas en matsked barkskrap eller en näve färska blad i ett glas ljummet vatten och skakas tills det löddrar, varefter löddret läggs på fuktig hårbotten, masseras in några minuter och sköljs ur försiktigt så att det inte kommer i ögonen. Före första användningen är det bra att prova löddret på en liten hudyta för att se om rodnad eller klåda uppstår. Dessa användningssätt bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning, i synnerhet från tandläkare och hudläkare vid ihållande besvär i munnen eller hårbotten.

Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.

Vårdtraditioner Kopplade till Juazeiro

Klinisk Växtmedicin

Juazeiro ingår inte i de officiella monografierna i den brasilianska farmakopén och inte heller i de listor över medicinalväxter med reglerad användning som den brasilianska läkemedelsmyndigheten Anvisa upprättar, och det finns inget registrerat växtbaserat läkemedel baserat på arten. Inom växtmedicinen ligger intresset främst i forskning kring munvårdsprodukter och antimikrobiella ämnen av växtursprung, en forskningslinje som fortfarande behöver säkerhetsstudier och kliniska prövningar för att ta sig ut ur laboratoriet.

Folkmedicin i Brasiliens Sertão

Någon dokumenterad homeopatisk användning av juazeiro finns inte, eftersom växtens brukstradition hör hemma i folkmedicinen i Brasiliens halvtorra region, muntligt överförd av örtkunniga, barnmorskor och folkliga helare. I det sammanhanget värderas trädet både för sina medicinska användningar och för sin symboliska roll som ett träd som står emot torkan, ger skugga längs grusvägarna och föder människor och djur när nästan ingenting annat i landskapet är grönt.

Kontraindikationer och Biverkningar av Juazeiro

Juazeirons bark är rik på saponiner, och dessa ämnen kan i höga doser irritera magsäck och tarm och orsaka illamående, kräkningar, buksmärtor och diarré. Rådet är därför att inte få i sig barken, koncentrerade teer eller löddret i stor mängd, och att komma ihåg att det traditionella bruket vid tandborstning och hårtvätt är utvärtes, med noggrann sköljning och utan att produkten sväljs. Det saknas tillförlitliga säkerhetsdata om koncentrerat invärtes bruk av juazeiro under graviditet och amning, och av försiktighetsskäl bör gravida och ammande undvika teer, siraper och extrakt av växten. Små barn bör inte heller använda skrapet i munnen, eftersom de riskerar att svälja löddret. Eftersom saponinerna irriterar slemhinnorna ska löddret inte komma i kontakt med ögonen, och om det ändå sker ska området genast sköljas med rinnande vatten. Personer med gastrit, magsår eller andra sjukdomar i matsmältningsorganen bör avstå från invärtes bruk, och varje oönskad reaktion är skäl att sluta använda växten och söka vård.

Läkemedelsinteraktioner

Det finns inga studier av interaktioner mellan juazeiro och läkemedel, vilket innebär att kunskap saknas och inte att användningen är säker. Eftersom saponiner kan påverka tarmslemhinnans yta och i teorin upptaget av andra ämnen, bör den som tar läkemedel regelbundet undvika invärtes bruk av växten eller åtminstone först rådgöra med läkare eller farmaceut och berätta om sitt bruk av te eller sirap på juá.

Kuriosa och Historiska Fakta

Namnet juá, som kommer från tupí, gav upphov till ordet juazeiro, som i sin tur har gett namn åt två viktiga städer i nordöstra Brasilien: Juazeiro i delstaten Bahia, vid floden São Franciscos strand, och Juazeiro do Norte i Ceará, båda grundade på platser där stora träd av arten gav skugga åt resande och boskapsdrivare. Artepitetet joazeiro, som den tyske naturforskaren Carl Friedrich Philipp von Martius valde när han beskrev växten på 1800-talet, är helt enkelt den latiniserade formen av det brasilianska folkliga namnet. Trädet har också en framträdande plats i kulturen i sertão och förekommer i sånger, i cordel-diktningen och hos nordöstbrasilianska författare som en symbol för motståndskraft, eftersom det förblir grönt under torkperioderna tack vare ett djupt rotsystem som når den fukt som finns lagrad i marken.

Vanliga Frågor om Juazeiro

Är Juazeiro och Ziziphus joazeiro Samma Växt?

Ja. Ziziphus joazeiro var det vetenskapliga namn som användes i mer än ett sekel, tills en fylogenetisk revision publicerad 2016 flyttade arten till släktet Sarcomphalus. I dag är det accepterade namnet Sarcomphalus joazeiro, men de flesta studier dyker fortfarande upp vid sökningar på det gamla namnet.

Kan Juáskrap Användas för att Borsta Tänderna?

Det är växtens mest kända traditionella användning i nordöstra Brasilien, och laboratoriestudier har visat att barkextrakt hämmar vissa bakterier i munnen. Trots det finns inga kliniska prövningar som jämför juáskrap med fluortandkräm, och löddret ska inte sväljas på grund av saponinerna.

Är Juazeirons Frukt Ätlig?

Ja, den mogna frukten, som kallas juá, äts traditionellt i sertão och har ett sötaktigt, något segt fruktkött kring en stor kärna. Man måste dock vara säker på artbestämningen, eftersom andra växter som i folkmun kallas juá eller joá, i släktet Solanum, har frukter som inte bör ätas.

Kan Gravida Dricka Te på Juazeiro?

Det rekommenderas inte. Det saknas säkerhetsdata om koncentrerat invärtes bruk av växten under graviditet och amning, och barkens saponiner kan orsaka irritation i mag-tarmkanalen, så rådet är att undvika teer, siraper och extrakt under dessa perioder.

Hjälper Juazeiro mot Mjäll?

Juálödder används traditionellt för att tvätta hårbotten och hålla mjäll i schack, och barken har visat aktivitet mot vissa svampar i laboratoriet. Det finns dock inga studier på människor som bekräftar en sådan effekt, och ihållande mjäll bör bedömas av en hudläkare.

Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.

Så här citerar du denna artikel

ABNT NATUGREENS. Juazeiro (Sarcomphalus joazeiro): Användning och Risker. Natugreens, 22 nov. 2026. Disponível em: https://natugreens.com/sv/juazeiro-sarcomphalus-joazeiro-sv/. Hämtad: 22 nov. 2026.
APA Natugreens. (2026). Juazeiro (Sarcomphalus joazeiro): Användning och Risker. Natugreens. https://natugreens.com/sv/juazeiro-sarcomphalus-joazeiro-sv/

Referenser och Vetenskapliga Studier

8 Citerade Källor

Baserat på 8 citerade källor (7 Peer-Reviewed, 1 Kompletterande).

Se Alla 8 Citerade Källor

Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (7)

  1. DOI2007 Albuquerque, U. P., Medeiros, P. M., Almeida, A. L. S., Monteiro, J. M., Lins Neto, E. M. F., Melo, J. G., & Santos, J. P. (2007). Medicinal plants of the caatinga (semi-arid) vegetation of NE Brazil: a quantitative approach. Journal of Ethnopharmacology, 114(3), 325-354. ↗
  2. DOI2007 Agra, M. F., Freitas, P. F., & Barbosa-Filho, J. M. (2007). Synopsis of the plants known as medicinal and poisonous in Northeast of Brazil. Revista Brasileira de Farmacognosia, 17(1), 114-140. ↗
  3. DOI2008 Alviano, W. S., Alviano, D. S., Diniz, C. G., Antoniolli, A. R., Alviano, C. S., Farias, L. M., Carvalho, M. A., Souza, M. M., & Bolognese, A. M. (2008). In vitro antioxidant potential of medicinal plant extracts and their activities against oral bacteria based on Brazilian folk medicine. Archives of Oral Biology, 53(6), 545-552. PMID: 18243157. ↗
  4. DOI2007 Cruz, M. C., Santos, P. O., Barbosa, A. M., Jr., Mélo, D. L., Alviano, C. S., Antoniolli, A. R., Alviano, D. S., & Trindade, R. C. (2007). Antifungal activity of Brazilian medicinal plants involved in popular treatment of mycoses. Journal of Ethnopharmacology, 111(2), 409-412. PMID: 17234376. ↗
  5. DOI2016 Hauenschild, F., Matuszak, S., Muellner-Riehl, A. N., & Favre, A. (2016). Phylogenetic relationships within the cosmopolitan buckthorn family (Rhamnaceae) support the resurrection of Sarcomphalus and the description of Pseudoziziphus gen. nov. Taxon, 65(1), 47-64. ↗
  6. DOI2013 Ribeiro, B. D., Alviano, D. S., Barreto, D. W., & Coelho, M. A. Z. (2013). Functional properties of saponins from sisal (Agave sisalana) and juá (Ziziphus joazeiro): critical micellar concentration, antioxidant and antimicrobial activities. Colloids and Surfaces A: Physicochemical and Engineering Aspects, 436, 736-743. ↗
  7. DOI1999 Schühly, W., Heilmann, J., Calis, I., & Sticher, O. (1999). New triterpenoids with antibacterial activity from Zizyphus joazeiro. Planta Medica, 65(8), 740-743. PMID: 10630117. ↗

Kompletterande Läsning (1)

  1. 2024 GBIF Secretariat. (2024). Sarcomphalus joazeiro (Mart.) Hauenschild, accepterat namn och synonymer. GBIF Backbone Taxonomy. ↗

Du Kanske Också Gillar

Är översättningskvaliteten i den här artikeln tillfredsställande?
Vad tyckte du om den här artikeln?
Genomsnittligt betyg: -
Uppdaterad den

Juazeiro (Sarcomphalus joazeiro, tidigare Ziziphus joazeiro): traditionellt bruk av den saponinrika barken för mun- och hårvård, risker och kontraindikationer.

Natugreens

Natugreens

Örter och Medicinska Teer

Natugreens redaktionsteam samlar multidisciplinära yrkesverksamma inom forskning, nutrition och vetenskaplig kommunikation. Vårt uppdrag är att erbjuda tydligt, ansvarsfullt och evidensbaserat innehåll. Varje publikation genomgår redaktionell kurering och granskning. På så sätt säkerställer vi konsekvens, precision och transparens i den information som presenteras.