Mangabaträd (Hancornia speciosa): Egenskaper och Användning

19 Min Läsning
19 Källor🥇 Hög Evidensnivå
Publicerad den

Snabb sammanfattning

Hancornia speciosa Gomes, som i Brasilien kallas mangabeira och på svenska oftast mangabaträd, är ett träd i familjen Apocynaceae med ursprung i Sydamerika, där det växer vida omkring i Cerrado, i kustnära sandmarker (restingas) och på kustplatåerna i nordöstra Brasilien, med fynd även i Peru, Bolivia och Paraguay.…

Viktigaste försiktighetsåtgärd: Den mogna frukten från mangabaträdet är ett vanligt och säkert livsmedel, och förbehållen i det här avsnittet gäller den medicinska användningen av bladen, barken och framför allt latexen. Latexen ska inte sväljas…

Hancornia speciosa Gomes, som i Brasilien kallas mangabeira och på svenska oftast mangabaträd, är ett träd i familjen Apocynaceae med ursprung i Sydamerika, där det växer vida omkring i Cerrado, i kustnära sandmarker (restingas) och på kustplatåerna i nordöstra Brasilien, med fynd även i Peru, Bolivia och Paraguay. Frukten, mangaba, har ätits som föda i århundraden och försörjer hela samhällen av insamlare, medan bladen, barken och latexen förekommer i uppteckningar om folkligt bruk i medicinskt syfte. Det mesta vi vet om de delarna kommer från laboratorie- och djurstudier, och det saknas kliniska prövningar på människor som bekräftar någon effekt eller fastställer säkra doser.

Botanisk illustration av Hancornia speciosa (mangabaträd), ett träd med krokiga grenar, enkla motsatta blad, vita rörformiga blommor och runda gula frukter med rödaktiga prickar.
Mogen mangaba har gulaktigt skal med rödaktiga prickar och mjukt, sött fruktkött, frukten av ett träd från Cerrado och de brasilianska kustplatåerna vars blad och latex förekommer i brasiliansk folkmedicin.

Folkliga och Internationella Namn på Mangabaträdet

  • Engelska: mangaba, mangaba tree
  • Franska: mangaba
  • Portugisiska (Brasilien): mangaba, mangabeira, mangabinha-do-norte, mangava, mangaveira
  • Spanska: mangaba
  • Tupi (namnets ursprung): mangaba, ett ord som traditionellt tolkas som "något gott att äta"

Förväxla Inte med Mango eller Mangava-Brava

Trots att namnen låter lika är mangaba inte släkt med mango (Mangifera indica), en asiatisk frukt i familjen Anacardiaceae. Den förväxlas också ofta med mangava-brava eller pacari (Lafoensia pacari), ett träd från Cerrado i familjen Lythraceae som har egna folkliga användningsområden och en annan kemisk sammansättning. Den här texten handlar enbart om Hancornia speciosa, och säkerhetsuppgifterna nedan får inte överföras till de andra arterna, och inte heller tvärtom.

Botaniska Synonymer för Mangabaträdet

Det accepterade namnet är Hancornia speciosa Gomes, publicerat i början av 1800-talet av läkaren och naturforskaren Bernardino Antônio Gomes. Flora do Brasil anger som synonymer Echites glaucus Roem. & Schult., Hancornia gardneri (A.DC.) Miers, Hancornia pubescens Nees & Mart. och Willughbeia pubescens (Nees & Mart.) Mart. Flera botaniska varieteter har beskrivits, och Flora do Brasil erkänner officiellt två av dem, H. speciosa var. speciosa och H. speciosa var. pubescens (Nees & Mart.) Müll.Arg. Nyare genetiska studier stöder att det finns tydliga grupper inom arten, knutna till Cerrado respektive kustremsan, men exakt hur många varieteter det rör sig om är fortfarande en fråga som taxonomer diskuterar.

Botanisk Familj: Apocynaceae

Familjen Apocynaceae omfattar träd, buskar och klätterväxter som främst finns i tropikerna, och ett av dess mest kända kännetecken är mjölksaftsrör som avger en mjölkig latex när vävnaden skadas. Många arter i familjen innehåller alkaloider eller hjärtaktiva glykosider med känd giftighet, till exempel nerium (Nerium oleander), och redan släktskapen motiverar därför försiktighet med all invärtes användning av delar som inte är livsmedel. Hos mangabaträdet avger hela växten en vit eller blekt rosa latex, och blommorna är rörformiga, doftande och vita, drag som är vanliga inom gruppen.

Använda Delar av Mangabaträdet

Den mogna frukten är den del som används mest, och den används i första hand som livsmedel, i juice, fryst fruktpuré, glass, sylt och sötsaker. Bladen förekommer i etnobotaniska uppteckningar som råvara till te, och stambarken och rötterna nämns också i folkliga beredningar. Latexen, som förr tappades för att framställa gummi, används i dag hantverksmässigt och studeras som biomaterial för utvärtes bruk. Var och en av dessa delar har en egen säkerhetsprofil, och skillnaden mellan den ätliga frukten och de delar som används medicinskt är avgörande för hur resten av artikeln ska läsas.

Etnobotanisk och Traditionell Användning av Mangabaträdet

I nordöstra Brasilien och i Cerrado bereds blad, rötter och bark från mangabaträdet traditionellt till te och infusioner i medicinskt syfte, enligt inventeringar från brasilianska jordbruksforskningsinstitut. Folkliga berättelser kopplar te på bladen till besvär som högt blodtryck, diabetes och hudproblem, medan latexen oftast nämns för utvärtes och tillfällig användning på sår och skrubbsår. Den granskade vetenskapliga litteraturen nämner också att lokala samhällen använder olika delar av växten mot en rad sjukdomar, utan att dessa bruk har standardiserats eller bekräftats kliniskt. Latexen utvanns dessutom kommersiellt som gummi mellan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men verksamheten övergavs eftersom avkastningen var låg jämfört med gummiträdet (Hevea brasiliensis). I dag används den till exempel för att tillverka bollar till barnlekar och till inhemska folks traditionella spel.

Medicinska Egenskaper hos Mangabaträdet

Egenskaperna nedan kommer från cellstudier, djurmodeller eller uppteckningar om traditionellt bruk, och ingen av dem har bekräftats i kliniska prövningar på människor.

  • Antioxidativ verkan (beskriven för bladextrakt och för fruktköttet i laboratorieförsök)
  • Blodtryckssänkande verkan (extrakt och fraktioner av bladen sänkte blodtrycket hos gnagare, med inblandning av kväveoxid och hämning av angiotensinkonverterande enzym, utan data från människor)
  • Effekt på blodsockret (observerad med vattenextrakt av bladen hos diabetiska råttor och med latexextrakt hos zebrafisk, endast prekliniska belägg)
  • Kärlvidgande verkan (avslappning av isolerade blodkärl från djur, som främst tillskrivs cyklitolen L-(+)-bornesitol i bladen)
  • Lokal antiinflammatorisk verkan (observerad med latexberedningar på sår hos råttor i prekliniska studier)
  • Möjlig antimikrobiell verkan (extrakt av stambarken har testats mot bakterier och svampar i laboratoriet, utan etablerad klinisk tillämpning)
  • Stöd för sårläkning (latexfraktioner stimulerade kärlnybildning och vävnadsombyggnad i experimentella modeller, och även bladen har utvärderats med preliminära resultat)

Detaljerad Fytokemisk Profil för Mangabaträdet

Den kemiska sammansättningen varierar kraftigt beroende på vilken del av växten det gäller, vilken varietet det är och var den har samlats in. Publicerade översikter lyfter fram bladen som den mest studerade vävnaden, följda av frukten och latexen.

  • Alfa- och betaamyrin (triterpener som rapporterats i bladen och frukten)
  • Askorbinsyra (C-vitamin, i halter som kan vara höga i fruktköttet beroende på ursprung)
  • Betakaroten (karotenoid som finns i frukten och bladen)
  • Katekin (flavonoid som påträffats i bladen, barken, frukten och latexen)
  • Kinasyra (identifierad i bladextrakten)
  • Klorogensyra (den viktigaste förening som identifierats i latexens serumfraktion, finns även i frukten)
  • L-(+)-bornesitol (cyklitol som anges som bladens huvudbeståndsdel och som kemisk markör kopplad till den blodtryckssänkande effekten hos djur)
  • Lupeol (triterpen som beskrivits i bladen)
  • Proantocyanidiner (kondenserade tanniner isolerade ur bladfraktioner och studerade i inflammatoriska celler)
  • Rutin (flavonoid som finns rikligt i bladen och som även påvisats i frukten och barken)

Beredning och Användningsformer för Mangabaträdet

Den mogna frukten äts färsk eller förädlas till juice, fryst fruktpuré, glass, isglass, sylt, likör och olika desserter, och det är den enda användningen av växten som har en lång tradition som föda och saknar betydande säkerhetsvarningar. Skörden kräver uppmärksamhet, eftersom omogen frukt inte mognar jämnt och mangaba "de caída", som lossnar av sig själv från trädet, måste ätas eller förädlas inom några timmar. Bladen används traditionellt som hemgjord infusion eller avkok, utan någon dos som har standardiserats av en tillsynsmyndighet. Latexen, när den förekommer i folkligt bruk, används utvärtes och tillfälligt och sväljs aldrig. Det finns inga registrerade växtbaserade läkemedel med mangabaträd i Brasilien, och de latexberedningar som beskrivs i litteraturen, som krämer och biomembran, befinner sig fortfarande på försöksstadiet.

Synergi med Andra Medicinalväxter

Utvärtes Vård av Huden

I studier om sårläkning jämförs mangabaträdet ofta med andra växter som traditionellt används utvärtes, som barbatimão (Stryphnodendron adstringens), som också är inhemsk i Cerrado, och ringblomma (Calendula officinalis). De kombinationerna hör till den folkliga repertoaren för vård av mindre skador och har inte testats tillsammans i kontrollerade studier, så alla blandningar bör begränsas till utvärtes och tillfällig användning.

Matkombinationer med Inhemska Frukter

I det regionala köket blandas mangabapuré med andra frukter, som cashewäpple (Anacardium occidentale) och cagaita (Eugenia dysenterica), i juice, nektar och sylt, en praxis som jordbruksforskningen själv pekar ut som lovande för att nå nya marknader. Kombinationen är intressant ur närings- och matsynpunkt och görs utan några medicinska anspråk.

Växter Kopplade till Blodsockret i Folklig Tradition

I vissa regioner förekommer te på bladen tillsammans med växter som pata-de-vaca (Bauhinia forficata), som också söks upp i folkligt bruk av personer med högt blodsocker. Eftersom båda har rapporterade effekter på blodsockret hos djur kan den samlade effekten bli oförutsägbar, särskilt för den som redan tar diabetesläkemedel, och kombinationen bör bara övervägas i samråd med vårdpersonal.

Recept och Användningsprotokoll för Mangabaträdet

Mangabajuice

Till en hemgjord juice mixar du ungefär en kopp moget, urkärnat mangabafruktkött med två glas kallt vatten och sötar efter smak. Den frysta fruktpuré som säljs i livsmedelsbutiker i nordöstra och mellersta Brasilien ger samma resultat och gör det lättare att njuta av frukten utanför säsongen. Det här är en matberedning, och värdet ligger i smaken och i fruktens innehåll av C-vitamin.

Te på Bladen i Folkligt Bruk

Etnobotaniska uppteckningar beskriver hur några torkade blad från mangabaträdet får dra under lock i hett vatten i några minuter som ett hemgjort sätt att bereda teet. Någon dos har inte fastställts i studier på människor, och den blodtryckssänkande verkan som setts hos djur gör teet olämpligt utan läkares inrådan för den som tar blodtryckssänkande läkemedel, vätskedrivande medel eller diabetesläkemedel. Uppgifterna bygger på traditionell användning och ersätter inte råd från vårdpersonal.

Utvärtes Bruk av Latexen

I folkligt bruk droppas färsk latex tillfälligt på hel hud runt mindre skrubbsår, en praxis som har inspirerat forskningen om krämer och biomembran av latex på sår hos djur. Latexen får inte sväljas, och den som har känslig hud eller tidigare har reagerat allergiskt på latex bör undvika direktkontakt.

Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.

Terapier Kopplade till Mangabaträdet

Klinisk Växtmedicin

Mangabaträdet finns inte med bland Europeiska läkemedelsmyndighetens monografier och inte heller på den brasilianska myndigheten Anvisas lista över växtbaserade läkemedel med förenklad registrering, och har därför ingen erkänd indikation inom klinisk växtmedicin. Intresset i dag gäller framför allt forskningen, där brasilianska forskargrupper arbetar med kemisk standardisering av bladextrakt, med bornesitol och rutin som markörer, och med att utveckla sårförband av latexens serumfraktion, som i laboratorietester inte visade sig vara allergiframkallande.

Folkmedicin i Cerrado och Nordöstra Brasilien

Någon konsekvent dokumenterad homeopatisk användning av arten finns inte. Det sammanhang där mangabaträdet faktiskt förekommer är folkmedicinen, som förs vidare muntligt av örtkunniga raizeiros, helbregdagörande benzedeiras och insamlarfamiljer i Cerrado och på kustplatåerna, där trädet på en och samma gång är en källa till mat, inkomst och huskurer.

Kontraindikationer och Biverkningar av Mangabaträdet

Den mogna frukten från mangabaträdet är ett vanligt och säkert livsmedel, och förbehållen i det här avsnittet gäller den medicinska användningen av bladen, barken och framför allt latexen. Latexen ska inte sväljas, eftersom det traditionella bruket är utvärtes och tillfälligt och det saknas säkerhetsdata som stöder att människor intar den. I prekliniska djurstudier visade bladextrakt kärlvidgande och blodtryckssänkande effekt, och det finns tecken på vätskedrivande verkan, vilket innebär att koncentrerade beredningar kan sänka blodtrycket mer än väntat hos känsliga personer eller hos dem som redan har lågt blodtryck. Under graviditet bör koncentrerad användning av blad, bark eller latex undvikas eftersom det saknas säkerhetsdata för den perioden, och samma försiktighet gäller vid amning och för barn. Personer med känd latexallergi bör undvika kontakt med växtens mjölksaft. Symtom som yrsel, svaghet eller en känsla av att svimma efter att man druckit te på växten är ett tecken på att man ska sluta med det och söka vård.

Läkemedelsinteraktioner

På grund av den blodtryckssänkande och möjligen vätskedrivande verkan som djurstudierna antyder kräver medicinsk användning av blad eller extrakt från mangabaträdet försiktighet hos den som tar blodtryckssänkande läkemedel, som ACE-hämmare, kalciumflödeshämmare och betablockerare, eller vätskedrivande medel, eftersom effekterna kan samverka och blodtrycket sjunka för mycket. Effekterna på blodsockret som setts hos råttor och zebrafisk motiverar samma uppmärksamhet hos den som använder insulin eller blodsockersänkande tabletter. Den som tar något av dessa läkemedel bör tala med sin läkare innan hen dricker te eller tar extrakt av växten, vilket inte gäller när frukten äts som livsmedel.

Kuriosa och Historiska Fakta

Namnet mangaba kommer från tupi och brukar översättas med "något gott att äta", en beskrivning som passar väl ihop med fruktens plats i kulturen i nordöstra Brasilien. I delstaten Sergipe och i andra kuststater sköts insamlingen till stor del av kvinnor som kallar sig catadoras de mangaba, mangabaplockerskor, och Sergipes delstatslag nr 7.082 har erkänt dessa samhällen som en egen kulturell grupp. Mangabaträdet trivs i sandiga, sura och näringsfattiga jordar där få fruktträd klarar sig, men de naturliga bestånden krymper i takt med att städer, sockerrörsodlingar och andra monokulturer breder ut sig, något som har lett till genbanker och studier om genetiskt bevarande. Odlarna skiljer mellan två skördestadier, frukten "de vez", som plockas från trädet när den börjar gulna, och frukten "de caída", som lossnar av sig själv och mognar färdigt inom 12 till 24 timmar.

Vanliga Frågor om Mangabaträdet

Är Mangaba Säker att Äta?

Ja. Den mogna frukten har ätits som föda i århundraden, färsk eller i juice, sötsaker och glass, och de vetenskapliga översikterna rapporterar inga giftiga ämnen i frukten. Säkerhetsförbehållen gäller den medicinska användningen av latexen och bladen, inte när man äter mogen mangaba.

Sänker Te på Mangabablad Blodtrycket?

Studier på gnagare har visat att extrakt och beståndsdelar från bladen sänker blodtrycket, men det finns inga kliniska prövningar på människor som bekräftar effekten eller anger en säker dos. Teet bör därför inte ersätta en ordinerad behandling, och den som redan tar blodtryckssänkande eller vätskedrivande läkemedel behöver rådgöra med läkare innan hen provar det.

Kan Man Svälja Latexen från Mangabaträdet?

Nej. Latexen har ett traditionellt bruk som är utvärtes och tillfälligt, och den mest avancerade forskningen på den gäller krämer och sårförband som läggs på huden hos djur. Det finns inga säkerhetsdata som gör att man kan rekommendera att latexen intas via munnen.

Kan Gravida Använda Mangabaträdet?

Att äta den mogna frukten som en del av kosten är inte förknippat med några särskilda varningar. Koncentrerad användning av blad, bark eller latex bör däremot undvikas under graviditeten, eftersom det saknas säkerhetsstudier för den perioden.

Vad Är Skillnaden Mellan Mangaba och Mango?

Det är växter från olika familjer. Mangaba är den inhemska frukten från Hancornia speciosa i familjen Apocynaceae, liten och gulaktig med klibbigt fruktkött, medan mango kommer från Mangifera indica, ett träd med asiatiskt ursprung i familjen Anacardiaceae.

Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.

Så här citerar du denna artikel

ABNT NATUGREENS. Mangabaträd (Hancornia speciosa): Egenskaper och Användning. Natugreens, 22 nov. 2026. Disponível em: https://natugreens.com/sv/hancornia-speciosa-mangabatrad/. Hämtad: 22 nov. 2026.
APA Natugreens. (2026). Mangabaträd (Hancornia speciosa): Egenskaper och Användning. Natugreens. https://natugreens.com/sv/hancornia-speciosa-mangabatrad/

Referenser och Vetenskapliga Studier

19 Citerade Källor

Baserat på 19 citerade källor (18 Peer-Reviewed, 1 Kompletterande).

Se Alla 19 Citerade Källor

Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (18)

  1. DOI2022 Nunes, V. V., Silva-Mann, R., Souza, J. L., & Calazans, C. C. (2022). Pharmaceutical, food potential, and molecular data of Hancornia speciosa Gomes: a systematic review. Genetic Resources and Crop Evolution, 69, 525-543. ↗
  2. DOI2022 Reis, V. H. O. T., Rodrigues, B. M., Loubet Filho, P. S., Cazarin, C. B. B., Rafacho, B. P. M., & Dos Santos, E. F. (2022). Biotechnological potential of Hancornia speciosa whole tree: A narrative review from composition to health applicability. Heliyon, 8, e11018. ↗
  3. DOI2016 Silva, G. C., Braga, F. C., Lemos, V. S., & Cortes, S. F. (2016). Potent antihypertensive effect of Hancornia speciosa leaves extract. Phytomedicine, 23, 214-219. ↗
  4. DOI2019 Moreira, L. N., Silva, G. C., Câmara, D. V., Pádua, R. M., Lemos, V. S., Braga, F. C., & Cortes, S. F. (2019). The Cyclitol L-(+)-Bornesitol as an Active Marker for the Cardiovascular Activity of the Brazilian Medicinal Plant Hancornia speciosa. Biological and Pharmaceutical Bulletin, 42, 2076-2082. ↗
  5. DOI2020 Moreira, L. N., Feltrin, C., Gonçalves, J. E., de Castro, W. V., Simões, C. M. O., de Pádua, R. M., Cortes, S. F., & Braga, F. C. (2020). Determination of L-(+)-bornesitol, the hypotensive constituent of Hancornia speciosa, in rat plasma by LC-MS/MS and its application on a pharmacokinetic study. Biomedicine & Pharmacotherapy, 132, 110900. ↗
  6. DOI2022 Pereira, A. B. D., Gomes, J. H. S., Pereira, A. C., Pádua, R. M., Côrtes, S. F., Sena, M. M., & Braga, F. C. (2022). Definition of chemical markers for Hancornia speciosa Gomes by chemometric analysis based on the chemical composition of extracts, their vasorelaxant effect and alpha-glucosidase inhibition. Journal of Ethnopharmacology, 299, 115692. ↗
  7. DOI2020 D'Abadia, P. L., Bailão, E. F. L. C., Lino Júnior, R. S., Oliveira, M. G., Silva, V. B., Oliveira, L. A. R., Conceição, E. C., Melo-Reis, P. R., Borges, L. L., Gonçalves, P. J., & Almeida, L. M. (2020). Hancornia speciosa serum fraction latex stimulates the angiogenesis and extracellular matrix remodeling processes. Anais da Academia Brasileira de Ciências, 92, e20190107. ↗
  8. DOI2022 D'Abadia, P. L., Lemes, S. R., Melo-Reis, P. R., Lino Júnior, R. S., Gonçalves, P. J., Reis, D. D. S., Caixeta, G. A. B., Amaral, V. C. S., & Almeida, L. M. (2022). Tissue healing changes on wounds in rats after treatment with Hancornia speciosa latex in cream-gel formulation. Acta Cirúrgica Brasileira, 37, e371001. ↗
  9. DOI2023 Martins, K. L. E., Thomaz, M. M., Magno, L. N., Vinaud, M. C., Almeida, L. M., Gonçalves, P. J., & Lino Junior, R. S. (2023). Macroporous latex biomembrane from Hancornia speciosa modulates the inflammatory process and has a debridement effect on wound healing in rats. Acta Cirúrgica Brasileira, 38, e385323. ↗
  10. DOI2015 Geller, F. C., Teixeira, M. R., Pereira, A. B., Dourado, L. P., Souza, D. G., Braga, F. C., & Simões, C. M. (2015). Evaluation of the Wound Healing Properties of Hancornia speciosa Leaves. Phytotherapy Research, 29, 1887-1893. ↗
  11. DOI2020 Neto, L. S., Moraes-Souza, R. Q., Soares, T. S., Pinheiro, M. S., Leal-Silva, T., Hoffmann, J. C., Américo, M. F., Campos, K. E., Damasceno, D. C., & Volpato, G. T. (2020). A treatment with a boiled aqueous extract of Hancornia speciosa Gomes leaves improves the metabolic status of streptozotocin-induced diabetic rats. BMC Complementary Medicine and Therapies, 20, 114. ↗
  12. DOI2021 Tomazi, R., Figueira, A. C., Ferreira, A. M., Ferreira, D. Q., de Souza, G. C., et al. (2021). Hypoglycemic Activity of Aqueous Extract of Latex from Hancornia speciosa Gomes: A Study in Zebrafish and In Silico. Pharmaceuticals, 14, 856. ↗
  13. DOI2019 Felipetti, F. A., Bereta, R. M., Piedade, S. M. S., & Novaes, P. D. (2019). Oral Administrations of Hancornia speciosa Gomes Latex Do Not Increase Bone Neoformation. Revista Brasileira de Ortopedia, 54, 692-696. ↗
  14. DOI2021 Costa, A. F., Gonçalves, K. C., Bailão, E. F. L. C., Caramori, S. S., Valadares, M. C., Gonçalves, P. J., & Almeida, L. M. (2021). Hancornia speciosa serum latex fraction: a non-allergenic biomaterial. Brazilian Journal of Biology, 83, e251075. ↗
  15. DOI2024 Carneiro Junior, W. O., Guimarães, M. L. R., Freitas, K. M., Pereira, R. S., Pádua, R. M., Campana, P. R. V., & Braga, F. C. (2024). Structural characterization of a proanthocyanidin-rich fraction from Hancornia speciosa leaves and its effect on the release of pro-inflammatory cytokines and oxidative stress in THP-1 cells. Journal of Ethnopharmacology, 333, 118471. ↗
  16. DOI2024 Silva, V. B., Almeida-Bezerra, J. W., Pereira, R. L. S., Alcântara, B. M., Furlan, C. M., Coelho, J. J., Coutinho, H. D. M., Morais-Braga, M. F. B., & Oliveira, A. F. M. (2024). Chemical composition, antibacterial potential, and toxicity of the extracts from the stem bark of Hancornia speciosa Gomes (Apocynaceae). Journal of Ethnopharmacology, 335, 118631. ↗
  17. DOI2018 Dos Santos, U. P., Tolentino, G. S., Morais, J. S., de Picoli Souza, K., Estevinho, L. M., & Dos Santos, E. L. (2018). Physicochemical Characterization, Microbiological Quality and Safety, and Pharmacological Potential of Hancornia speciosa Gomes. Oxidative Medicine and Cellular Longevity, 2018, 2976985. ↗
  18. DOI2018 Collevatti, R. G., Rodrigues, E. E., Vitorino, L. C., Lima-Ribeiro, M. S., Chaves, L. J., & Telles, M. P. C. (2018). Unravelling the genetic differentiation among varieties of the Neotropical savanna tree Hancornia speciosa Gomes. Annals of Botany, 122, 973-984. ↗

Kompletterande Läsning (1)

  1. 2018 Silva Junior, J. F., Lédo, A. S., Muniz, A. V. C. S., Ferreira, E. G., Mota, D. M., Alves, R. E., & Lemos, E. E. P. (2018). Hancornia speciosa: Mangaba. In: Plantas para o Futuro, Região Nordeste. Brasília: Ministério do Meio Ambiente / Embrapa. ↗

Du Kanske Också Gillar

Är översättningskvaliteten i den här artikeln tillfredsställande?
Vad tyckte du om den här artikeln?
Genomsnittligt betyg: -
Uppdaterad den

Mangabaträd (Hancornia speciosa): traditionellt bruk, ämnen i blad och latex, beredning och försiktighet. Frukten är säker att äta, latexen ska aldrig sväljas.

Natugreens

Natugreens

Örter och Medicinska Teer

Natugreens redaktionsteam samlar multidisciplinära yrkesverksamma inom forskning, nutrition och vetenskaplig kommunikation. Vårt uppdrag är att erbjuda tydligt, ansvarsfullt och evidensbaserat innehåll. Varje publikation genomgår redaktionell kurering och granskning. På så sätt säkerställer vi konsekvens, precision och transparens i den information som presenteras.