Cinnamomum camphora (L.) J.Presl / Kamfer, även känd som kamferträd, är ett stort, städsegrönt träd i familjen Lauraceae. Dess naturliga utbredningsområde omfattar varmtempererade och subtropiska delar av Östasien, som Kina, Taiwan, Vietnam, Korea och Japan, och arten har i århundraden även odlats i andra länder, bland annat Indien. Kamferträdet är ursprunget till kamfer och eterisk kamferolja, som används flitigt utvärtes i traditionella beredningar. Trädet har alltid värderats både för sitt aromatiska virke och för detta ämne, som har stor medicinsk och industriell betydelse.
Genom historien har kamfer haft en framträdande plats i den traditionella medicinen i många kulturer, nästan alltid i utvärtes tillämpningar som sträckte sig från lindring av muskelvärk och lokala inflammationer till användning som insektsmedel. Eftersom ämnet är mycket giftigt vid förtäring begränsas användningen i dag till utvärtes, lokal och utspädd tillämpning, och den får aldrig omfatta spädbarn och små barn. Modern forskning har undersökt växtens olika kemotyper, som var och en har sin egen kemiska profil och sina specifika tillämpningar inom farmakologi och doftindustri.
Folkliga och internationella namn
- Svenska: kamfer, kamferträd.
- Engelska: camphor laurel, camphor tree, camphorwood.
- Franska: arbre à camphre, camphre, camphrier, laurier-camphre.
- Italienska: albero della canfora, canfora.
- Portugisiska: cânfora, canforeira.
- Spanska: alcanfor, alcanforero, árbol del alcanfor.
- Tyska: Kampferbaum, Kampferlorbeer.
Botaniska synonymer
I farmakologisk och kommersiell litteratur är Cinnamomum camphora (L.) J.Presl fortfarande det vanligaste namnet på arten. Den fylogenetiska revision som Yang och medarbetare publicerade 2022 visade dock att släktet Cinnamomum, så som det tidigare avgränsades, inte utgör en naturlig grupp. Författarna återinförde därför släktet Camphora, där kamferträdet får namnet Camphora officinarum Nees. Namnen nedan förekommer som likvärdiga i botanisk och farmakologisk litteratur, en taxonomisk komplexitet som speglar växtens vida utbredning och regionala morfologiska variationer.
- Camphora officinarum Nees
- Laurus camphora L.
- Persea camphora (L.) Spreng.
Botanisk familj: Lauraceae
Cinnamomum camphora tillhör familjen Lauraceae, en grupp blomväxter som består av träd och buskar, många av dem aromatiska. Familjen rymmer arter av stor ekonomisk betydelse, som lager (Laurus nobilis) och kanel (Cinnamomum verum). Växterna lagrar eteriska oljor i blad, stjälkar och frukter, vilket ger dem markanta dofter och väcker intresse inom parfymtillverkning och traditionell medicin.
Lauraceae förekommer främst i tropiska och subtropiska områden och omfattar arter som används i matlagning, parfymtillverkning och traditionella hälsosystem. Mångfalden av fytokemiska föreningar i dessa växter, som terpener och flavonoider, hänger samman med de biologiska aktiviteter som har observerats i laboratoriet. Därför är de föremål för fortlöpande forskning inom fytokemi och farmakologi.
Använda delar för beredningar
- Bark
- Blad
- Eterisk olja, utvunnen genom destillation av bladen och virket
- Virke
Alla dessa delar används som råvara i beredningar som uteslutande är avsedda för utvärtes bruk. Kamfer och eterisk kamferolja är giftiga vid intag genom munnen, även i små mängder.
Etnobotanisk och traditionell användning
- Avsvällande för näsa och luftrör vid inhalation, endast hos vuxna (traditionell användning)
- Blåmärken och reumatisk värk, vid utvärtes applicering (traditionell användning)
- Insektsbett och klåda, endast på hel hud
- Insektsmedel, framställt av virket och kristallerna
- Lindring av värk i muskler och leder vid lokal applicering
- Lokalt cirkulationsstimulerande, genom den rodnadsframkallande effekten på huden
Dessa användningar hör till den traditionella kunskapen och gäller uteslutande utvärtes applicering. Äldre uppgifter om invärtes bruk, som användning som väderspänningsdrivande medel mot gaser i tarmen, har övergetts på grund av ämnets giftighet vid förtäring.
Terapeutiska egenskaper
Egenskaperna nedan sammanfattar effekter som tradition och experimentella studier tillskriver kamfer vid utvärtes bruk, och de ersätter inte en bedömning av vårdpersonal.
- Analgetisk (lokal smärtlindring vid utvärtes applicering)
- Antiinflammatorisk (aktivitet observerad i experimentella studier)
- Antiseptisk (antimikrobiell aktivitet observerad i laboratoriestudier)
- Avsvällande (känsla av friare andning som rapporterats efter inhalation)
- Klådstillande (lokal lindring av klåda på hel hud)
- Rodnadsframkallande (ger lokal rodnad och värme i huden)
- Slemlösande (traditionellt använd vid ånginhalationer)
- Stimulerande (uppiggande effekt som traditionen tillskriver doften)
Fytokemisk profil
Cinnamomum camphora är rik på flyktiga föreningar, framför allt terpener, som ger den karakteristiska doften och står bakom de aktiviteter som har studerats i växten. De eteriska oljorna utvinns genom ångdestillation av virket och bladen. Arten har kemotyper, det vill säga träd av samma art som producerar oljor med olika dominerande sammansättning. En studie av 750 blad urskilde fem av dem, kamfer-, cineol-, linalool-, borneol- och isoborneoltypen, vilket påverkar de industriella och traditionella tillämpningarna av varje olja.
I handeln med eteriska oljor bör man skilja mellan tre kemotyper, och den första är ct. kamfer, den traditionella, med kamfer som huvudkomponent. Ct. linalool, känd som ”ho wood”, har en mildare doft, och ct. 1,8-cineol säljs kommersiellt som ”ravintsara”. Den sistnämnda förväxlas ofta på marknaden med Ravensara aromatica, en annan botanisk art, och därför bör etiketten på varje olja ange både det vetenskapliga namnet och kemotypen. De bruna och gula oljefraktionerna, som innehåller safrol, är förbjudna för kosmetisk och terapeutisk användning eftersom de anses vara cancerframkallande, och de får inte ingå i någon beredning.
- 1,8-cineol (eukalyptol), huvudkomponent i kemotypen som säljs som ravintsara
- Borneol
- Isoborneol
- Kamfer, huvudkomponent i den traditionella kemotypen
- Linalool, huvudkomponent i kemotypen känd som ho wood
- Nerolidol
- Safrol, som förekommer i de bruna och gula oljefraktionerna och anses vara cancerframkallande
Beredningsformer (endast utvärtes bruk)
Alla beredningsformer av kamfer är avsedda för utvärtes bruk, utan någon som helst användning genom munnen, och det regulatoriska referensgränsvärdet för produkter för lokal användning är 11 %. Välj när det är möjligt färdiga produkter med deklarerad koncentration på etiketten, eftersom de är säkrare än hemgjorda blandningar med osäker dosering.
- Balsamer och salvor för utvärtes bruk
- Eterisk olja utspädd i vegetabilisk olja
- Grötomslag på hel hud
- Inhalation av ånga, endast för vuxna
- Tinkturer för utvärtes ingnidning
Synergi med andra växter
Traditionell kombination vid värk i muskler och leder
I beredningar för utvärtes bruk kombineras kamfer traditionellt med arnika (Arnica montana) och vitpil (Salix alba) för att lindra värk i muskler och leder. Arnika, som inom traditionen är känd för inflammationsdämpande och smärtlindrande egenskaper, kompletterar ofta kamferns rodnadsframkallande verkan i salvor och geler. Vitpil, som är rik på salicin, bidrar med en ytterligare smärtlindrande effekt som tillskrivs detta ämne. Dessa kombinationer gäller endast hel hud, och inte heller arnika får förtäras. Beredningar med vitpil bör undvikas av personer som är allergiska mot salicylater eller använder blodförtunnande läkemedel.
Traditionell kombination vid täppta luftvägar
Mot besvären i luftvägarna vid förkylning kombineras kamfer traditionellt med eukalyptus (Eucalyptus globulus) och pepparmynta (Mentha × piperita) i inhalationer och bröstbalsamer. Eukalyptolen i eukalyptus och mentolen i pepparmynta läggs till kamferångorna i en blandning som traditionen använder för att lindra nästäppa och underlätta upphostning. Denna användning är begränsad till vuxna, eftersom dessa dofter inte ska appliceras nära ansiktet eller näsborrarna på spädbarn och små barn.
Recept och användningsprotokoll
Traditionell balsam för utvärtes bruk vid muskelvärk
Denna balsam för utvärtes bruk används traditionellt av vuxna för att lindra muskelvärk och blåmärken. Beredningen går ut på att lösa upp kamferpulver i en vegetabilisk olja, som kokosolja eller olivolja, och värma blandningen försiktigt i vattenbad tills allt har lösts upp. Andelen kamfer måste ligga under referensgränsvärdet på 11 % av den färdiga blandningen, något som hemgjorda beredningar sällan lyckas träffa exakt. Rådfråga därför vårdpersonal eller en farmaceut innan du gör balsamen, eller välj en färdig produkt med deklarerad koncentration.
När balsamen har svalnat ska den förvaras i en lufttät behållare, tydligt märkt och utom räckhåll för barn. Applicera en liten mängd på hel hud över det ömmande området och massera försiktigt tills den har absorberats, två till tre gånger om dagen. Använd den inte på sår, slemhinnor, i ansiktet eller under förband som stänger in huden, och tvätta händerna noga direkt efter appliceringen.
Traditionell ånginhalation vid täppta luftvägar
Denna inhalation används traditionellt av vuxna för att lindra känslan av nästäppa vid förkylning och influensa. Tillsätt några droppar eterisk kamferolja i en stor skål med varmt men inte kokande vatten och täck huvudet med en handduk. Andas in ångan i 5 till 10 minuter med slutna ögon och på bekvämt avstånd från vattnet.
Traditionen upprepar proceduren upp till två gånger om dagen vid behov för att underlätta upphostning och lindra hostan. Gör aldrig denna inhalation på barn eller när barn är närvarande, häll ut vattnet direkt efter användning och avbryt vid första tecken på yrsel, illamående eller irritation.
Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.
Kopplade terapier
Aromaterapi
Inom aromaterapi värderas eterisk kamferolja för sin stimulerande och uppiggande doft, som traditionen förknippar med mental klarhet, mindre trötthet och bättre koncentration. Den kan spridas i rummet under korta perioder eller appliceras på huden utspädd i en bärarolja, vid massage inriktad på muskelspänningar och allmänt välbefinnande. Spridning bör undvikas i miljöer med spädbarn, små barn, gravida och personer med epilepsi.
Fytoterapi
Inom fytoterapi ingår kamfer i formuleringar för utvärtes bruk, som balsamer och salvor mot muskelvärk och förkylningsbesvär. I dessa formuleringar tar traditionen tillvara de smärtlindrande, inflammationsdämpande och avsvällande egenskaper som tillskrivs ämnet. Kamfer används också i beredningar som ska lindra klåda och lättare irritation på hel hud, alltid i kontrollerade koncentrationer och aldrig genom munnen.
Traditionell kinesisk medicin (TKM)
Inom traditionell kinesisk medicin kallas kamfer zhang nao och klassificeras som ett varmt och giftigt ämne. Verkan beskrivs som uppåtstigande, med fokus på huvud, ögon och hud. De klassiska texterna nämner användning för att ”öppna öppningarna” vid svimning, grumlat medvetande och delirium. De beskriver också användning för att dränera fukt, skingra vind-fukt, lindra smärta och sätta blodet i rörelse vid tillstånd som skabb, klåda och skador. Dessa uppgifter beskriver logiken i den kinesiska materia medica och utgör ingen rekommendation om användning, inte minst eftersom en del av dem innebar invärtes bruk, något som i dag är oacceptabelt. TKM själv rekommenderar stor försiktighet med ämnet på grund av dess giftighet.
Kontraindikationer och biverkningar
Kamfer är giftigt vid felaktig användning, och allvarliga förgiftningar, även dödliga, är väldokumenterade i den medicinska litteraturen, särskilt hos små barn. Reglerna nedan är därför inte bara rekommendationer utan ovillkorliga krav för all kontakt med ämnet eller den eteriska oljan.
Varning för giftighet
- Förtäring förbjuden: förtär ALDRIG kamfer eller eterisk kamferolja genom munnen, eftersom den dödliga dosen för barn är cirka 1 gram och kan orsaka kramper och död.
- Spädbarn och små barn: använd ALDRIG kamfer på spädbarn och små barn, och applicera det aldrig nära ansiktet eller näsborrarna på små barn, på grund av risken för apné och andningskollaps.
- Endast utvärtes bruk: tillåten användning är uteslutande utvärtes, lokal och utspädd, med ett regulatoriskt referensgränsvärde på högst 11 % i produkter för lokal användning, och användning genom munnen är förbjuden.
- Säker förvaring: förvaras strikt utom räckhåll för barn, i en väl tillsluten och tydligt märkt flaska, åtskilt från livsmedel och läkemedel som tas genom munnen.
- Bruna och gula fraktioner: de bruna och gula oljefraktionerna, som innehåller safrol, är förbjudna för kosmetisk och terapeutisk användning eftersom de anses vara cancerframkallande, och de får inte användas i någon beredning.
Vid oavsiktlig förtäring, eller vid symtom som yrsel, kräkningar, oro eller kramper efter någon form av kontakt med kamfer, ska du omedelbart söka akutvård. Det går också att kontakta en giftinformationscentral, och det är klokt att ta med produktens förpackning, eftersom tecken på förgiftning kan uppträda snabbt.
Kontraindikationer
- Graviditet och amning: används inte under graviditet och amning, på grund av risken för toxisk påverkan på fostret eller barnet.
- Barn: utöver det absoluta förbudet för spädbarn och små barn kräver all användning hos större barn vägledning från vårdpersonal.
- Epilepsi och kramper: personer som har haft epilepsi eller kramper bör undvika kamfer, som kan utlösa eller förvärra anfall.
- Skadad hud och slemhinnor: applicera inte på skadad eller irriterad hud, öppna sår eller slemhinnor, eftersom det systemiska upptaget och risken för förgiftning ökar.
- Leversjukdomar: personer med leversjukdom bör använda kamfer med försiktighet och efter professionell vägledning, eftersom kamfer metaboliseras i levern.
Interaktioner och försiktighetsåtgärder
Beredningar som kombinerar kamfer med vitpil innehåller salicylatderivat och bör undvikas av personer som använder blodförtunnande läkemedel eller är allergiska mot salicylater. Vid alla formuleringar för utvärtes bruk bör man undvika att täcka området med förband som stänger in huden, applicera produkten på stora delar av kroppen eller kombinera användningen med värmedynor. Sådana situationer ökar upptaget, och den som regelbundet tar läkemedel bör informera vårdpersonal om användningen.
Biverkningar
- Hudirritation: kan orsaka irritation, rodnad eller en brännande känsla i huden, särskilt hos känsliga personer.
- Allergiska reaktioner: kan i sällsynta fall ge allergiska reaktioner, som kontakteksem.
- Förgiftningssymtom: vid förtäring eller överdriven användning kan yrsel, huvudvärk, illamående, kräkningar, oro, förvirring, kramper och andningsdepression uppstå, och redan små mängder kan vara dödliga för barn, med en dödlig dos för barn på cirka 1 gram.
Kuriosa
Ursprung och forntida handel
Kamfer har en lång historia av användning och handel som går tillbaka till forntida asiatiska civilisationer, och ämnet var också en värdefull vara som rökelse och i religiösa ritualer. En översiktsartikel från 2013 beskriver hur kamfer användes som rökmedel under digerdöden och dess rykte som eftertraktat doftande trä i det forntida Egypten och Babylon. Samma översikt lyfter fram dess värde som ingrediens i parfymer och balsameringsvätskor. Århundraden senare, under den japanska kolonialtiden, blev kamferhandeln en betydande industri på Taiwan och ett av epokens mest lönsamma monopol.
Heliga träd i Japan
I Japan betraktas vissa kamferträd som heliga och vördas, och ett anmärkningsvärt exempel är det omkring 700 år gamla trädet vid Kayashima station. Det bevarades och byggdes in i stationsbyggnaden efter att invånare protesterat mot att det skulle tas bort, en händelse som visar artens djupa kulturella och andliga förankring i vissa regioner.
Industriell användning av kamfer
Utöver de medicinska och aromatiska tillämpningarna har kamfer spelat en viktig roll i industrin som en central ingrediens vid tillverkning av röksvagt krut och celluloid. Virket från kamferträdet värderas också för sin insektsavvisande egenskap. I dag kan kamfer dessutom framställas kemiskt, främst ur terpentin, så att man inte längre är beroende av enbart destillation av virket.
Invasiv art och ansvarsfull odling
Utanför sitt ursprungliga utbredningsområde kan kamferträdet etablera sig spontant, och arten är förklarad invasiv i Australien. Uppgifter om dess invasiva beteende finns samlade i CABI:s kompendium över invasiva arter. När det gäller odling i Brasilien avråds från plantering utan att man först tar hänsyn till artens status i databaser över invasionsrisk, som Base Hórus, som samlar information om främmande invasiva arter i landet.
Vanliga frågor
Är kamfer säkert för invärtes bruk?
Nej, kamfer och eterisk kamferolja får aldrig förtäras, eftersom förtäring är giftig och kan orsaka yrsel, kräkningar och kramper. Hos barn har cirka 1 gram räckt för att orsaka döden. Tillåten användning är uteslutande utvärtes, lokal och utspädd, med ett referensgränsvärde på 11 % i produkter för lokal användning och med vägledning från vårdpersonal.
Hur används kamfer traditionellt på huden?
Traditionellt ingår kamfer i balsamer och salvor som appliceras på hel hud för att lindra muskelvärk, blåmärken, insektsbett och klåda. Denna användning bygger på de smärtlindrande, inflammationsdämpande och klådstillande egenskaper som tillskrivs ämnet. Den rodnadsframkallande effekten värmer området och stimulerar den lokala cirkulationen, men appliceringen får aldrig ske på sår, slemhinnor, spädbarn eller i ansiktet på barn.
Varifrån kommer den avsvällande känslan av kamfer?
Den traditionella förklaringen tillskriver effekten ångornas lätt irriterande verkan på slemhinnorna, som underlättar upphostning och ger känslan av friare andning. Därför är kamfer en vanlig ingrediens i produkter för ingnidning och inhalation för vuxna vid förkylning och influensa. Samma ångor kan dock orsaka apné och andningskollaps hos små barn, som aldrig får utsättas för dem nära ansiktet eller näsborrarna.
Kan kamfer användas på spädbarn och barn?
För spädbarn och små barn är användning förbjuden, och applicering nära ansiktet eller näsborrarna kan orsaka apné och andningskollaps. Alla produkter med kamfer ska förvaras strikt utom räckhåll för barn, eftersom oavsiktlig förtäring av cirka 1 gram kan leda till kramper och död. All användning hos större barn förutsätter vägledning från vårdpersonal.
Är ravintsara och ravensara samma växt?
Nej: ravintsara är handelsnamnet på oljan från Cinnamomum camphora kemotyp 1,8-cineol, medan Ravensara aromatica är en annan botanisk art. De två förväxlas ofta på marknaden eftersom namnen liknar varandra. När du köper en eterisk olja bör du alltid kontrollera det vetenskapliga namnet och kemotypen på etiketten, vilket också hjälper dig att skilja den traditionella ct. kamfer från ct. linalool, ”ho wood”, som har en mildare doft.
Kan alla fraktioner av kamferolja användas?
Nej, de bruna och gula oljefraktionerna innehåller safrol, anses vara cancerframkallande och är därför förbjudna för kosmetisk och terapeutisk användning. Endast oljor med känt ursprung, deklarerad sammansättning och utan dessa fraktioner bör användas i beredningar för utvärtes bruk. De ska alltid spädas ut, med respekt för referensgränsvärdet på 11 % kamfer i produkter för lokal användning.
Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.
Referenser och vetenskapliga studier
Se Alla 10 Citerade Källor
Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (8)
- PMC2013 Chen W, et al. Camphor–a fumigant during the Black Death and a coveted fragrant wood in ancient Egypt and Babylon–a review. Molecules. 2013.
- PMC2017 Guo X, et al. Molecular differentiation of five Cinnamomum camphora chemotypes using desorption atmospheric pressure chemical ionization mass spectrometry of raw leaves. Sci Rep. 2017.
- PMC2022 Lee SH, et al. Phytochemistry and Applications of Cinnamomum camphora Essential Oils. Molecules. 2022.
- PMC2004 Love JN, et al. Are one or two dangerous? Camphor exposure in toddlers. J Emerg Med. 2004.
- PMC2006 Manoguerra AS, et al. Camphor Poisoning: an evidence-based practice guideline for out-of-hospital management. Clin Toxicol (Phila). 2006.
- PMC2022 Yang Z, et al. Phylogeny and taxonomy of Cinnamomum (Lauraceae). Ecol Evol. 2022.
- PMC2004 Love JN, Sammon M. Are one or two dangerous? Camphor exposure in toddlers. J Emerg Med. 2004.
- PMC2006 Manoguerra AS, Erdman AR, et al. Camphor Poisoning: an evidence-based practice guideline for out-of-hospital management. Clin Toxicol (Phila). 2006.
Kompletterande Läsning (2)
- 2022 CABI. Cinnamomum camphora (camphor laurel). CABI Compendium. 2022.
- 2009 Hempen CH, Fischer T. A Materia Medica for Chinese Medicine. Elsevier. 2009.
