Ballota nigra L. / Bosyska, på svenska känd som bosyska och på engelska som black horehound, är en flerårig örtartad växt i familjen kransblommiga (Lamiaceae) som beskrevs av Carl von Linné. Den är inhemsk i Europa och Medelhavsområdet, och utbredningen sträcker sig ända till Centralasien. Tack vare sin anpassningsförmåga har arten spridits till andra regioner, och den europeiska folkmedicinen har i århundraden värderat den framför allt vid nervösa besvär och matsmältningsbesvär. Bladen och blommorna, som avger en karakteristisk lukt när de krossas, skördas för beredning av te, extrakt och andra växtbaserade produkter.
I örttraditionen har bosyska en framträdande plats som lugnande och reglerande växt, med användningsområden som sträcker sig från mag- och tarmbesvär till ångest och nervositet. Den fytokemiska sammansättningen omfattar labdanditerpener, flavonoider och fenylpropanoider, ämnen som laboratoriestudier förknippar med neurosedativa, antiinflammatoriska och antioxidativa effekter. Modern forskning har undersökt en del av dessa traditionella användningar, men de tillgängliga resultaten kommer främst från in vitro-försök och djurförsök, utan robusta kliniska studier på människor, vilket gör växten till ett växande men fortfarande preliminärt forskningsintresse inom modern fytoterapi.
Folkliga och internationella namn
Namnen på bosyska varierar från land till land och anspelar ofta på bladens starka lukt eller på växtens likhet med kransborre (Marrubium vulgare), som den delar det håriga utseendet och de kransställda blommorna med.
- Svenska: bosyska.
- Engelska: black archangel, black horehound, stinking horehound.
- Franska: ballote noire, marrube noir.
- Italienska: ballota fetida, marrobio nero.
- Portugisiska: balota-negra, marroio-bastardo, marroio-fétido, marroio-negro.
- Spanska: balota negra, hierba del sapo, marrubio negro.
- Tyska: Schwarzer Andorn, Stink-Andorn.
Botaniska synonymer
Även om Ballota nigra L. är det accepterade botaniska namnet har växten samlat på sig några historiska och regionala synonymer under sin taxonomiska historia. Den vanligaste i litteraturen är Marrubium nigrum (L.) Garsault, som speglar artens likhet med släktet Marrubium, medan Stachys ballota (L.) Kuntze visar på dess taxonomiska närhet till släktet Stachys.
- Marrubium nigrum (L.) Garsault
- Stachys ballota (L.) Kuntze
Botanisk familj: Lamiaceae
Familjen Lamiaceae (Labiatae), på svenska kransblommiga, omfattar mer än 7 000 arter av blomväxter och kännetecknas av fyrkantiga stjälkar, motsatta blad och läppformade blommor. Den är känd för sitt rika utbud av aromatiska växter och medicinalväxter, som mynta, rosmarin och timjan, och många av dem har en plats i matlagningen och i örttraditionen hos olika folk.
Bosyska delar familjens typiska drag, och familjen utmärker sig genom att producera eteriska oljor, diterpener och flavonoider. Dessa ämnen är föremål för ständig farmakologisk forskning, och laboratoriestudier förknippar dem med antiinflammatoriska, antioxidativa och neurosedativa effekter som ännu saknar kliniskt stöd.
Använda delar för te och beredningar
- Blad
- Blommor
- Ovanjordiska delar (blad, blommor och stjälk)
I örtpraktiken skördas de ovanjordiska delarna under blomningen, som pågår från sommar till höst på norra halvklotet, en period då traditionen anser att halten av verksamma ämnen är som högst. Efter att ha skurits av ovan jord torkas de på en luftig och skuggig plats för att bevara sina beståndsdelar och förvaras sedan i lufttäta behållare som skyddar dem mot fukt och nedbrytning.
Etnobotanisk och traditionell användning
Användningarna nedan kommer från europeisk folkmedicin och historiska örtaböcker och beskriver hur växten har använts genom tiderna, utan att detta motsvarar en bevisad klinisk indikation.
- Epilepsi och kramper (historisk uppgift, utan kliniskt stöd och utan att ersätta medicinsk behandling)
- Hosta och andningsbesvär
- Klimakteriet (besvär som irritabilitet och värmevallningar)
- Matsmältningsbesvär (dyspepsi, illamående, kräkningar)
- Oregelbunden menstruation (menstruationsdrivande effekt, traditionell uppgift)
- Sömnstörningar (sömnlöshet)
- Yrsel och svindel
- Ångest och nervositet
Terapeutiska egenskaper
Egenskaperna nedan kombinerar uppgifter från örttraditionen med effekter som observerats i laboratoriestudier, och ingen av dem har bekräftats i kliniska studier på människor.
- Antibakteriell (effekt observerad i laboratoriestudier)
- Antiemetisk (traditionellt använd vid illamående och kräkningar)
- Antiinflammatorisk (effekt beskriven i preliminära studier och i traditionell användning)
- Antimanisk (uppgift i gamla örtaböcker om tillstånd av intensiv agitation, utan kliniskt stöd och utan att ersätta psykiatrisk behandling)
- Antimykotisk (effekt observerad i laboratoriestudier)
- Antineurotisk (traditionellt använd vid nervösa besvär)
- Antioxidativ (effekt observerad i laboratoriestudier med växtens fenylpropanoider)
- Antiprotozoisk (effekt observerad i laboratoriestudier)
- Avslappnande (traditionellt använd vid muskulära och nervösa spänningar)
- Blodrenande (begrepp från folkmedicinen utan definierad klinisk motsvarighet)
- Lugnande (traditionellt använd som stöd för avslappning)
- Matsmältningsfrämjande (traditionellt använd som stöd för matsmältningen)
- Menstruationsdrivande (traditionellt använd för att stimulera menstruationsflödet, skälet till kontraindikationen under graviditet)
- Neurosedativ (effekt observerad i laboratoriestudier med växtens fenylpropanoider)
- Rengörande (traditionellt använd för lokal rengöring av huden)
- Svettdrivande (traditionellt använd för att stimulera svettning)
- Svullnadsdämpande (traditionellt använd vid lokala svullnader och inflammationer)
- Urindrivande (traditionellt använd för att öka urinproduktionen)
Fytokemisk profil
De fytokemiska studierna av bosyska har främst identifierat diterpener av labdantyp och glykosylerade fenylpropanoidestrar, den grupp som verbaskosid och forsytosid B tillhör, samt flavonoider och en flyktig fraktion i den eteriska oljan från de ovanjordiska delarna och rötterna.
- Ballotanon
- Eteriska oljor
- Fenylpropanoider (t.ex. forsytosid B, verbaskosid, även kallad akteosid)
- Flavonoider (t.ex. apigenin, kvercetin, luteolin)
- Garvämnen
- Iridoidglykosider
- Kumariner
- Labdanditerpener (t.ex. ballotenol, ballotinon, marrubiin)
Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)
- Avkok
- Flytande extrakt
- Grötomslag
- Infusion
- Kapslar
- Kompresser
- Tinktur
- Torrextrakt
Infusionen är den mest traditionella formen och bereds vanligen med ungefär 1 tesked (2 till 3 g) torkade blad och blommor till 200 ml kokande vatten, som får dra i 5 till 10 minuter. Den klassiska tinkturen följer proportionen 1 del torkad växt till 5 delar alkohol på 70 %, medan koncentrationen i torrextrakt varierar beroende på den standardisering som varje tillverkare använder.
Eftersom det saknas avgörande säkerhetsstudier för arten ska den dagliga mängden, frekvensen och användningstiden för alla dessa former bestämmas av hälso- och sjukvårdspersonal, som också bedömer möjliga interaktioner med de läkemedel som används. Små barn ska undvika växten, och för barn över 6 år förutsätter all användning medicinsk övervakning, medan kompresser och grötomslag är förbehållna utvärtes bruk på hel hud.
Synergi med andra växter
Kombinationerna som beskrivs nedan är uppgifter från örttraditionen. Eftersom flera av dessa växter också har lugnande verkan kan kombinationen ge en sammanlagd effekt och förstärka dåsigheten, vilket kräver professionell vägledning, särskilt för den som redan använder lugnande läkemedel.
Ångest och sömnlöshet
Örttraditionen kombinerar bosyska med växter som läkevänderot (Valeriana officinalis), passionsblomma (Passiflora incarnata) och citronmeliss, även kallad hjärtansfröjd (Melissa officinalis), i blandningar som traditionellt används vid nervositet och sömnsvårigheter. Den traditionella motiveringen är att bosyskans labdanditerpener skulle samverka med ämnena i de andra växterna, även om detta samspel inte har prövats i kliniska studier och en kombination av lugnande örter kräver särskild uppmärksamhet på överdriven dåsighet.
Matsmältningsbesvär
Vid illamående, kräkningar och dyspepsi kombinerar traditionen bosyska med pepparmynta (Mentha × piperita) och citronmeliss (Melissa officinalis). Enligt denna tradition skulle den antiemetiska och kramplösande verkan som tillskrivs bosyska komplettera de väderdrivande och matsmältningsfrämjande egenskaperna hos de två andra växterna, och blandningen används traditionellt för att lugna magen och minska känslan av illamående, utan att ersätta en läkarbedömning när kräkningarna består.
Stress och oro
Vid stress och oro använder örttraditionen bosyska tillsammans med lavendel (Lavandula angustifolia) och humle (Humulus lupulus), där bosyska tillskrivs en neurosedativ effekt och de två andra växterna en lugnande och avslappnande verkan. Kombinationen används traditionellt av personer med nervös spänning och svårt att slappna av, alltid med förbehållet att humle, lavendel och bosyska tillsammans kan förstärka dåsigheten.
Recept och användningsprotokoll
Traditionellt te vid lätt ångest och sömnlöshet
Ingredienser: 1 tesked (2 till 3 g) torkade blad och blommor av bosyska och 200 ml kokande vatten.
Tillagning: Lägg bladen och blommorna i en kopp, häll över det kokande vattnet, täck över och låt dra i 5 till 10 minuter innan du silar. Teet används traditionellt för att slappna av och främja sömnen, och traditionen förbehåller det ofta kvällen, men den dagliga mängden och användningstiden ska bestämmas tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal, eftersom det inte finns någon dos med fastställd säkerhet för växten. Använd inte under graviditet eller amning och ge det inte till små barn.
Traditionell tinktur vid oro och irritabilitet
Ingredienser: 50 g torkade ovanjordiska delar av bosyska och 250 ml spannmålssprit på 70 %.
Tillagning: Lägg de ovanjordiska delarna i en mörk glasflaska, täck dem med alkoholen, förslut väl och låt dra i 2 till 4 veckor på en sval och mörk plats medan du skakar flaskan dagligen, och sila sedan och förvara tinkturen i en mörk flaska. I örttraditionen används denna koncentrerade form vid ihållande oro och irritabilitet, alltid utspädd i lite vatten, men antalet droppar och frekvensen beror på vägledning från hälso- och sjukvårdspersonal. Eftersom tinkturen innehåller alkohol är den inte lämplig för barn, gravida, ammande eller personer som behöver undvika alkohol.
Traditionellt grötomslag vid blåmärken och muskelvärk
Ingredienser: färska blad av bosyska och varmt vatten till vattenbad.
Tillagning: Mosa de färska bladen till en pasta, värm den försiktigt i vattenbad utan att koka och lägg den på hel hud över området med blåmärke, svullnad eller muskelvärk, täckt med en ren duk i 20 till 30 minuter, upp till 2 gånger om dagen. Traditionen använder detta omslag för de antiinflammatoriska egenskaper som tillskrivs växten, och användningen ska avbrytas om hudirritation uppstår, en sällsynt men möjlig reaktion hos känsliga personer.
Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.
Kopplade terapier
Klinisk fytoterapi
Inom klinisk fytoterapi värderas bosyska för de neurosedativa och antiemetiska egenskaper som traditionen tillskriver växten, och den förekommer i standardiserade former som extrakt och kapslar, som används som stöd vid nervositet, ångest, sömnlöshet och illamående. Dos och administrationsform anpassas individuellt av yrkespersonen, som tar hänsyn till patientens tillstånd och möjliga läkemedelsinteraktioner. Laboratoriestudier kopplar den observerade aktiviteten till växtens fenylpropanoider och labdanditerpener, men dessa fynd har ännu inte bekräftats av kliniska studier som visar effekt hos människor.
Homeopati
Inom homeopatin förekommer Ballota nigra som medel vid vissa nervösa symtom och matsmältningssymtom, även om den används mindre än andra växter. Det homeopatiska preparatet framställs av den färska växten enligt principerna om spädning och potentiering, och den homeopatiska traditionen nämner det vid illamående och kräkningar av nervöst ursprung, oro och sömnlöshet när personens symtom motsvarar medlets profil. Valet av potens och frekvens ska göras av en behörig yrkesperson, och dessa indikationer tillhör den homeopatiska traditionen, utan kliniskt bevisad effekt.
Kontraindikationer och biverkningar
Allmänna kontraindikationer
Det finns inga avgörande säkerhetsstudier för bosyska, och just därför kräver den traditionella användningen professionell vägledning. Växten är kontraindicerad för personer med känd överkänslighet mot arter i familjen kransblommiga (Lamiaceae) och ska inte användas vid odiagnostiserade blödningar från livmodern. Personer med hjärtproblem behöver iaktta försiktighet, eftersom höga doser kan framkalla oregelbunden hjärtrytm, och patienter med Parkinsons sjukdom eller som använder dopaminerga läkemedel måste undvika växten, som kan påverka dopaminets verkan.
Graviditet, amning och barn
Bosyska (Ballota nigra) används traditionellt som menstruationsdrivande och uterotonisk växt, och därför är användning under graviditet kontraindicerad på grund av risken för livmodersammandragningar. Växten är kontraindicerad under graviditet och amning, även vid morgonillamående under graviditeten, som folkmedicinen tidigare använde den mot. Den menstruationsdrivande verkan hör till traditionen och är inte belagd, men denna traditionella uppgift räcker för att motivera att växten undviks helt under graviditeten. Små barn ska undvika bosyska, och för barn över 6 år förutsätter all användning medicinsk övervakning.
Vanliga biverkningar
De rapporterade biverkningarna är ovanliga och oftast lindriga och kan omfatta illamående, kräkningar och diarré, särskilt vid höga doser. Vissa personer blir dåsiga på grund av de lugnande egenskaper som tillskrivs växten, vilket motiverar försiktighet vid bilkörning eller hantering av maskiner, och utvärtes användning kan i sällsynta fall ge hudirritation hos känsliga personer. Vid varje biverkning ska användningen avbrytas och hälso- och sjukvårdspersonal kontaktas.
Läkemedelsinteraktioner
Bosyska kräver försiktighet hos personer som använder lugnande läkemedel, som bensodiazepiner och barbiturater, vars effekt kan förstärkas så mycket att det leder till överdriven dåsighet, och även hos personer som använder blodtryckssänkande läkemedel, på grund av växtens effekt på blodtrycket och nervsystemet. Växten kan dessutom påverka läkemedel för sköldkörteln, eftersom den innehåller ämnen som kan påverka sköldkörtelns funktion. Personer som tar blodsockersänkande läkemedel mot diabetes eller läkemedel som används kontinuerligt vid andra kroniska tillstånd måste rådfråga läkare före användning för att undvika oönskade interaktioner.
Kuriosa
Namnets ursprung och historia
Släktnamnet Ballota kommer från grekiskans ”ballo” (förkasta), med syftning på de krossade bladens starka lukt, medan artepitetet nigra anspelar på den mörka färg som blommor och stjälkar får efter torkning.
Den europeiska folkmedicinen har använt bosyska sedan antiken vid nervösa besvär och andningsbesvär. Man tror att växten kom till Storbritannien under järnåldern, och därför klassar botanikerna den där som en arkeofyt, det vill säga en art som människan förde in i forntiden.
Den karakteristiska lukten
Ett av de mest utmärkande dragen hos bosyska är den starka och, för många, obehagliga lukt som bladen avger när de krossas. Lukten, som tillskrivs flyktiga ämnen, tolkas ofta som ett naturligt försvar mot växtätare, och att växten har behållit sin plats i örttraditionen trots lukten visar hur högt generationer av örtkunniga har värderat den.
Traditionell användning vid illamående
Bosyska har en lång tradition som antiemetiskt medel och har använts vid illamående och kräkningar, även vid åksjuka. Tidigare använde folkmedicinen den också vid morgonillamående under graviditeten, en praxis som i dag är kontraindicerad på grund av risken för livmodersammandragningar som är kopplad till den traditionella användningen som menstruationsdrivande medel. Användningen är en av de mest omnämnda i örtlitteraturen, och den traditionella förklaringen kopplar den till växtens lugnande verkan på centrala nervsystemet, även om det saknas kliniska studier som bekräftar effekten.
Odling av bosyska
Bosyska är en flerårig växt som är lätt att odla, anpassar sig till olika förhållanden och föredrar full sol till halvskugga och väldränerad, kväverik jord med pH mellan 5 och 7,5. Den kan förökas med frön, som sås ytligt på våren varefter plantorna gallras för att få lagom avstånd, eller genom delning av tuvor. Växten tål frost och torrperioder, mår bra av måttlig vattning, särskilt i varmare klimat, och skjuter nya skott efter att de ovanjordiska delarna har skurits av, vilket möjliggör flera skördar.
Vanliga frågor
Är te på bosyska säkert för alla?
Te på bosyska är inte säkert för alla, eftersom det är kontraindicerat under graviditet och amning på grund av risken för livmodersammandragningar som är kopplad till den traditionella användningen som menstruationsdrivande medel, och små barn ska också undvika det. Det ska inte användas vid odiagnostiserade blödningar från livmodern, och personer med hjärtproblem eller Parkinsons sjukdom, liksom den som använder lugnande läkemedel, blodtryckssänkande läkemedel eller läkemedel för sköldkörteln, behöver medicinsk vägledning innan de dricker teet.
Kan gravida och ammande använda bosyska?
Nej, eftersom bosyska traditionellt används som menstruationsdrivande och uterotonisk växt, och därför är användning under graviditet kontraindicerad på grund av risken för livmodersammandragningar. Kontraindikationen gäller även under amning och omfattar också morgonillamående under graviditeten, som folkmedicinen tidigare använde växten mot.
Hur smakar te på bosyska?
Te på bosyska har en karakteristisk, bitter och jordig smak som vissa upplever som obehaglig eftersom den är så intensiv. För att mildra den kan man tillsätta honung eller citron eller blanda teet med örter med mildare smak, som pepparmynta eller citronmeliss, och trots den markanta smaken har växten kvar sin plats i den europeiska örttraditionen.
Hur ofta kan jag dricka te på bosyska?
Eftersom det saknas avgörande säkerhetsstudier för växten ska den dagliga mängden och frekvensen bestämmas tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal, och långvarig kontinuerlig användning utan uppföljning ska undvikas. I örttraditionen dricks teet ofta på kvällen när målet är sömn och fördelas över dagen vid matsmältningsbesvär eller nervositet.
Kan te på bosyska göra en dåsig?
Ja, det kan det, eftersom de neurosedativa egenskaper som tillskrivs växten främjar dåsighet, särskilt vid högre doser, och detta är ett av skälen till den traditionella användningen vid sömnlöshet och ångest. Det är klokt att vara försiktig med bilkörning eller hantering av maskiner tills man känner till sin egen reaktion på teet, och om dåsigheten blir överdriven ska användningen avbrytas och professionell vägledning sökas.
Vilka läkemedel kan interagera med bosyska?
Lugnande läkemedel, som bensodiazepiner och barbiturater, kan få förstärkt effekt av bosyska, och blodtryckssänkande läkemedel kräver försiktighet på grund av växtens effekt på blodtrycket och nervsystemet. Läkemedel för sköldkörteln, dopaminerga läkemedel vid Parkinsons sjukdom och blodsockersänkande läkemedel kräver också läkarkonsultation före all användning av växten.
Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.
Referenser och vetenskapliga studier
Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (4)
- PMC2000 Daels-Rakotoarison DA, et al. Neurosedative and antioxidant activities of phenylpropanoids from Ballota nigra. Arzneimittelforschung. 2000.
- PMC1999 Didry N, et al. Isolation and antibacterial activity of phenylpropanoid derivatives from Ballota nigra. J Ethnopharmacol. 1999.
- PMC2000 Seidel V, et al. Phenylpropanoids from Ballota nigra L. inhibit in vitro LDL peroxidation. Phytother Res. 2000.
- PMC2014 Ullah N, et al. In vitro antimicrobial and antiprotozoal activities, phytochemical screening and heavy metals toxicity of different parts of Ballota nigra. Biomed Res Int. 2014.
Kompletterande Läsning (1)
- 2020 Przerwa F, Kukowka A, Uzar I. Ballota nigra L.: an overview of pharmacological effects and traditional uses. Herba Polonica. 2020.
