Snabb sammanfattning
Byrsonima crassifolia (L.) Kunth, känd internationellt som nance och i Brasilien som murici, är ett träd eller en buske i familjen Malpighiaceae som växer från södra Mexiko via Centralamerika och Karibien ända ner till Bolivia och stora delar av Brasilien, där arten är vanlig i cerradon, i Amazonas savanner och i de…
Viktigaste försiktighetsåtgärd: Bark och blad av nance har ett traditionellt bruk mot diarré och för sårläkning just för att de är mycket rika på tanniner, och samma egenskap kräver försiktighet. Invärtes bruk ska vara kortvarigt, eftersom tanninerna…
Byrsonima crassifolia (L.) Kunth, känd internationellt som nance och i Brasilien som murici, är ett träd eller en buske i familjen Malpighiaceae som växer från södra Mexiko via Centralamerika och Karibien ända ner till Bolivia och stora delar av Brasilien, där arten är vanlig i cerradon, i Amazonas savanner och i de sandiga kustmarkerna som kallas restinga. Den lilla gula frukten med sin kraftiga doft äts färsk eller används i juice och glass, medan barken och bladen, som är rika på tanniner, länge har använts som huskur mot diarré och för att tvätta sår. De studier som finns är nästan uteslutande gjorda i laboratorium eller på djur, vilket innebär att ingen av dessa traditionella användningar har bekräftats i kliniska prövningar på människor.

Folkliga och Internationella Namn på Nance
- Engelska: nance
- Nahuatl: nantzinxocotl
- Portugisiska (Brasilien): murici, murici-do-campo, muruci
- Spanska: nance, nanche
Ska Inte Förväxlas med Andra Arter av Murici
I Brasilien används namnet murici om flera arter i släktet Byrsonima, till exempel Byrsonima verbascifolia, Byrsonima coccolobifolia och Byrsonima intermedia, som skiljer sig åt i bladform, storlek och kemisk sammansättning. Eftersom de flesta studier som nämns i den här texten har gjorts på B. crassifolia bör resultaten inte automatiskt överföras till andra muricis som säljs på marknader eller samlas in i naturen.
Botaniska Synonymer för Nance
Det accepterade namnet är Byrsonima crassifolia (L.) Kunth, publicerat 1822. Basionymen är Malpighia crassifolia L., som Linné beskrev 1753, och det är därför förkortningen "(L.)" finns kvar i det nuvarande namnet. Taxonomiska databaser som Plants of the World Online, som drivs av Kew Gardens, listar även Malpighia rhopalifolia Spreng. och Byrsonima crassifolia subsp. insulata Cuatrec. som synonymer, liksom några varieteter som beskrevs förr men som i dag räknas till samma art.
Botanisk Familj: Malpighiaceae
Familjen Malpighiaceae omfattar omkring 1 300 arter med i huvudsak tropisk utbredning och stor mångfald i Sydamerika. Bland nancens mest kända släktingar finns acerolan (Malpighia emarginata), som är berömd för sitt höga innehåll av C-vitamin. Många arter i familjen har oljekörtlar på blommornas foder som lockar till sig bin specialiserade på att samla blomolja, och det draget finns också hos nance, vars gula blommor skiftar mot orange eller rödaktiga toner när de åldras.
Använda Delar av Nance
I folkmedicinen är stambarken den del som oftast används i medicinskt syfte, följd av bladen, och båda har en sträv, sammandragande smak på grund av den höga halten tanniner. Frukten, en liten gul stenfrukt med oljigt fruktkött och stark arom, används framför allt som livsmedel. Fröna förekommer i vissa laboratoriestudier men ingår inte i det mest spridda hemmabruket.
Etnobotanisk och Traditionell Användning av Nance
Etnobotaniska kartläggningar i Mexiko och Guatemala beskriver hur avkok på barken används vid diarré, dysenteri och andra besvär från tarmen, och samma beredning används för att tvätta sår, irriterad hud och vid gynekologiska infektioner. Hos mixefolket i Oaxaca hör växten till kurerna mot mag- och tarmbesvär, och det finns enstaka uppgifter om användning vid ormbett, alltid som folklig praxis och utan klinisk grund. I Brasilien använder samhällen i cerradon och Amazonas bark och blad från olika muricis som sammandragande medel, medan frukten ingår i vardagskosten i form av juice, sötsaker, likörer och glass. Barken har också länge använts för att garva läder, eftersom den är så rik på tanniner.
Medicinska Egenskaper hos Nance
Egenskaperna nedan bygger på traditionell användning och på studier i laboratorium eller på djur, och ingen av dem har bekräftats i kliniska prövningar på människor.
- Antibakteriell (extrakt hämmade enterobakterier i en in vitro-screening av växter som används i Guatemala mot matsmältningsbesvär)
- Antiinflammatorisk vid utvärtes bruk (ett kloroformextrakt av barken minskade krotonoljeframkallat öronödem hos möss)
- Antioxidativ (bladextrakt visade hög antioxidativ kapacitet i ORAC-test, och fruktens karotenoider neutraliserade peroxylradikaler in vitro)
- Blodsockersänkande (extrakt av frukt och frö sänkte blodsockret hos diabetiska råttor efter en enda dos, ett resultat som är begränsat till djurmodeller)
- Magskyddande (bladextrakt minskade etanolframkallade magskador hos råttor, ett fynd som ännu inte har bekräftats hos människor)
- Neuroaktiv (ett flavonoidrikt metanolextrakt gav en antidepressivliknande effekt i ett forcerat simtest med möss, utan studier på människor)
- Sammandragande (tillskrivs tanninerna i bark och blad och ligger till grund för folkbruket vid lindrig diarré och vid tvättning av sår)
Detaljerad Fytokemisk Profil för Nance
Den kemiska sammansättningen varierar kraftigt mellan växtens olika delar. Bark och blad innehåller mycket fenoliska föreningar och tanniner, medan frukten utmärker sig genom de karotenoider som ger fruktköttet dess gula färg.
- Gallussyra och galloylerade derivat (finns i barken och är strukturer som kan binda järnet i kosten)
- Karotenoider, framför allt lutein och zeaxantin (fruktens viktigaste pigment, med övervikt av xantofyller i en analys av brasiliansk murici)
- Katekin (en flavan-3-ol som identifierats i en aktiv fraktion av barkextraktet och som är byggsten i proantocyanidinerna)
- Kvercetin och glykosider som kvercetin-3-O-xylosid, rutin och hesperidin (flavonoider som identifierats i det metanolextrakt som användes i en studie på möss)
- Proantocyanidiner (kondenserade tanniner) (rikligt förekommande i barken och kopplade till den sammandragande smaken och till det traditionella bruket mot diarré)
- Triterpener, som birsonimadiol (isolerat ur fröna och undersökt för en möjlig antiinflammatorisk verkan i laboratoriemodeller)
Beredning och Administrering av Nance
Den vanligaste traditionella beredningen är ett avkok där bitar av torkad bark kokas i vatten, som sedan tas i små doser genom munnen eller, när det har svalnat, används till omslag och utvärtes tvättningar. Bladen används i infusioner och sittbad med samma sammandragande tanke bakom. Frukten äts färsk eller blir juice, fryst fruktpuré, gelé och glass, och i Mexiko läggs den även in eller används till likör. I Brasilien finns inga registrerade växtbaserade läkemedel som innehåller murici, och därför saknas både standardiserade doser och extrakt med fastställd tanninhalt.
Synergi med Andra Medicinalväxter
Sammandragande Kombination för Tarmen
I latinamerikansk tradition nämns barken av nance ofta tillsammans med blad från guava (Psidium guajava), en annan tanninrik växt som också visade aktivitet mot enterobakterier i samma screening från Guatemala. Tanken bakom kombinationen är att de två växternas sammandragande verkan ska förstärka varandra vid lindrig diarré, men det finns ingen studie där blandningen har prövats på människor.
Läkande Kombination för Utvärtes Bruk
Vid tvättning av huden kombineras nance ibland med barbatimão (Stryphnodendron adstringens) och kamomill (Matricaria chamomilla), så att sammandragande växter förenas med en blomma som traditionellt används för att lugna huden. Kombinationen följer ett folkligt resonemang och har inte prövats i kontrollerade studier.
Recept och Användningsprotokoll för Nance
Avkok på Barken för Kortvarigt Invärtes Bruk
Enligt folkliga uppteckningar kokas ungefär en matsked hackad torkad bark i 500 ml vatten i tio minuter innan vätskan silas, och avkoket dricks sedan i små koppar under dagen i högst två eller tre dagar vid lindrig diarré. Eftersom beredningen är så rik på tanniner ska den tas minst två timmar före eller efter järnrika måltider, kosttillskott och läkemedel, och diarré med blod, hög feber eller tecken på uttorkning kräver omedelbar läkarbedömning i stället för egenvård hemma.
Omslag och Utvärtes Tvätt med Blad eller Bark
För utvärtes bruk läggs samma avkok, när det har svalnat, på rena kompresser över små skrubbsår eller används för att tvätta irriterad hud en eller två gånger om dagen. Djupa sår, sår med var eller sår som inte läker inom några dagar behöver professionell vård. Dessa användningssätt bygger på traditionell användning och ersätter inte råd från vårdpersonal.
Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.
Behandlingstraditioner Kopplade till Nance
Klinisk Örtmedicin
Inom klinisk örtmedicin ses nance främst som en sammandragande växt för tillfälligt bruk, i samma grupp av tanninrika arter som används vid lindrig diarré och för utvärtes hudvård. Eftersom det saknas kliniska prövningar och standardiserade extrakt föredrar yrkesverksamma, när det behövs, växter med officiella monografier, och nance förblir därför mest ett forskningsobjekt och ett livsmedel.
Traditionell Mesoamerikansk Medicin
Det finns inga säkra uppgifter om homeopatisk användning av nance. Växtens starkaste ställning finns i den traditionella mesoamerikanska medicinen, där ursprungsfolk i Mexiko och Centralamerika i generationer har använt barken mot besvär i tarm och hud, och där frukten, kallad nance eller nanche, har en viktig plats i kosten och i regionens folkfester.
Kontraindikationer och Biverkningar av Nance
Bark och blad av nance har ett traditionellt bruk mot diarré och för sårläkning just för att de är mycket rika på tanniner, och samma egenskap kräver försiktighet. Invärtes bruk ska vara kortvarigt, eftersom tanninerna kan orsaka förstoppning och minska upptaget av järn från maten, något som är särskilt oroande för personer med blodbrist eller låga järndepåer. Tanninerna kan också minska upptaget av andra läkemedel som tas genom munnen, och rådet är därför att ta teet på nance minst två timmar före eller efter alla läkemedel och kosttillskott. Under graviditet och amning bör koncentrerat bruk av bark eller blad undvikas, eftersom det saknas säkerhetsdata för dessa perioder. Små barn, personer med kronisk förstoppning och den som har en mag- eller tarmsjukdom under behandling bör också rådgöra med vårdpersonal före användning. Att äta frukten som livsmedel i vanliga mängder brukar inte medföra samma problem, eftersom tanninhalten i det mogna fruktköttet är betydligt lägre än i barken.
Läkemedelsinteraktioner
Det finns inga kliniska interaktionsstudier specifikt för nance, men tanniner är kända för att binda järn och en rad andra molekyler i tarmen. I praktiken innebär det att järntillskott, läkemedel som tas regelbundet genom munnen och andra växtbaserade preparat kan tas upp sämre om de intas samtidigt som te på bark eller blad, och ett mellanrum på minst två timmar är det säkraste rådet. Den som använder läkemedel mot diabetes bör vara extra uppmärksam, eftersom extrakt av frukt och frö sänkte blodsockret hos råttor, även om man inte vet om effekten uppträder hos människor.
Kuriosa och Historiska Fakta
Släktnamnet Byrsonima kommer från grekiskans byrsa, som betyder läder, en anspelning på att barken från de här träden användes för att garva hudar, en metod som bygger just på tanninerna. Namnet nanche, som används i Mexiko, härstammar från nahuatlordet nantzinxocotl. I Brasilien har murici fått en plats i det regionala köket, och den frysta fruktpurén är lätt att hitta på marknaderna i landets norra och nordöstra delar. Blommorna, som skiftar från gult till rött, besöks av bin som samlar olja i stället för nektar, ett pollineringsförhållande som är typiskt för Malpighiaceae.
Vanliga Frågor om Nance
Används Nance mot Diarré?
Barken av nance används traditionellt vid lindrig diarré på grund av tanninernas sammandragande effekt, och extrakt av växten hämmade tarmbakterier i laboratorium. Det finns dock inga kliniska studier som bekräftar användningen hos människor, och kraftig diarré, diarré med blod eller diarré med feber kräver läkarbedömning.
Är Frukten av Nance Skadlig?
Som livsmedel, i juice, glass eller färsk, anses den mogna frukten vara säker för de flesta. Försiktigheten när det gäller tanniner, järn och läkemedel gäller framför allt det koncentrerade teet på bark och blad.
Får Gravida Dricka Te på Nance?
Koncentrerat bruk av bark eller blad bör undvikas under graviditet och amning, eftersom det saknas säkerhetsdata för dessa perioder. Vid minsta tvekan bör den gravida tala med sin barnmorska eller läkare innan hon använder någon beredning av växten.
Är Nance och Acerola Släkt?
Ja. Nance och acerola tillhör samma botaniska familj, Malpighiaceae, men de hör till olika släkten och har frukter med mycket olika sammansättning, eftersom acerolan är känd för sitt C-vitamin och nance för karotenoiderna i fruktköttet.
Kan Jag Dricka Te på Nance Samtidigt som Järntillskott?
Det rekommenderas inte. Tanninerna i barken kan minska upptaget av järn och andra läkemedel, så det bästa är att hålla minst två timmars mellanrum mellan teet och tillskottet och dessutom begränsa användningen till några få dagar.
Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.
Så här citerar du denna artikel
NATUGREENS. Nance (Byrsonima crassifolia): Egenskaper och Användning. Natugreens, 22 nov. 2026. Disponível em: https://natugreens.com/sv/nance-byrsonima-crassifolia-sv/. Hämtad: 22 nov. 2026.
Natugreens. (2026). Nance (Byrsonima crassifolia): Egenskaper och Användning. Natugreens. https://natugreens.com/sv/nance-byrsonima-crassifolia-sv/
Referenser och Vetenskapliga Studier
Se Alla 10 Citerade Källor
Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (7)
- PMC1989 Brune, M.; Rossander, L.; Hallberg, L. (1989). Iron absorption and phenolic compounds: importance of different phenolic structures. European Journal of Clinical Nutrition, 43(8), 547-557. ↗
- DOI1990 Cáceres, A.; Cano, O.; Samayoa, B.; Aguilar, L. (1990). Plants used in Guatemala for the treatment of gastrointestinal disorders. 1. Screening of 84 plants against enterobacteria. Journal of Ethnopharmacology, 30(1), 55-73. ↗
- DOI2011 Guilhon-Simplicio, F.; Pereira, M. M. (2011). Aspectos químicos e farmacológicos de Byrsonima (Malpighiaceae). Química Nova, 34(6), 1032-1041. ↗
- DOI2011 Herrera-Ruiz, M. et al. (2011). Antidepressant effect and pharmacological evaluation of standardized extract of flavonoids from Byrsonima crassifolia. Phytomedicine, 18(14), 1255-1261. ↗
- PMC2009 Maldini, M. et al. (2009). Screening of the topical anti-inflammatory activity of the bark of Acacia cornigera Willdenow, Byrsonima crassifolia Kunth, Sweetia panamensis Yakovlev and the leaves of Sphagneticola trilobata Hitchcock. Journal of Ethnopharmacology, 122(3), 430-433. ↗
- DOI2010 Pérez-Gutiérrez, R. M. et al. (2010). Antihyperglycemic, antihyperlipidemic and antiglycation effects of Byrsonima crassifolia fruit and seed in normal and streptozotocin-induced diabetic rats. Plant Foods for Human Nutrition, 65(4), 350-357. ↗
- DOI2016 Pérez-Gutiérrez, R. M. et al. (2016). Anti-inflammatory effect of birsonimadiol from seeds of Byrsonima crassifolia. Food Science and Biotechnology, 25(2), 561-566. ↗
Kompletterande Läsning (3)
- 1993 Béjar, E.; Malone, M. H. (1993). Pharmacological and chemical screening of Byrsonima crassifolia, a medicinal tree from Mexico. Part I. Journal of Ethnopharmacology, 39(2), 141-158. ↗
- 2013 Mariutti, L. R. B.; Rodrigues, E.; Mercadante, A. Z. (2013). Carotenoids from Byrsonima crassifolia: identification, quantification and in vitro scavenging capacity against peroxyl radicals. Journal of Food Composition and Analysis. ↗
- 2012 Pompeu, D. R.; Rogez, H.; Monteiro, K. M.; Tinti, S. V.; Carvalho, J. E. (2012). Capacidade antioxidante e triagem farmacológica de extratos brutos de folhas de Byrsonima crassifolia e de Inga edulis. Acta Amazonica, 42(1), 165-172. ↗
Du Kanske Också Gillar
Ta god tid på dig och skriv allt du tänker, även detaljerna. Varje svar läses av någon i vår redaktion och tas med när artikeln revideras. Ärlig kritik hjälper oss mer än artigt beröm.
Ta god tid på dig och skriv allt du tänker, även detaljerna. Varje svar läses av någon i vår redaktion och tas med när artikeln revideras. Ärlig kritik hjälper oss mer än artigt beröm.





