Cetraria islandica (L.) Ach. / Islandslav, även känd som islandsmossa, är en arktisk-alpin lav vars upprätta, bladlika växtsätt påminner om en mossa, en likhet som troligen förklarar det folkliga namnet. Laven, en sammansatt organism som har uppskattats i europeisk folkmedicin i århundraden, används framför allt vid irritation i mun och svalg, vid hosta och vid matsmältningsbesvär. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) erkänner dessa användningsområden som traditionella i sin monografi om lavens bål. Islandslav utmärker sig genom sitt innehåll av slemämnen och bitterämnen, egenskaper som förklarar dess plats bland de traditionella medlen. Användningen sträcker sig från lindring av luftvägsbesvär till stöd för matsmältningen, alltid med de säkerhetsaspekter som beskrivs längre ned, särskilt de som gäller usninsyra.
Folkliga och internationella namn
- Svenska: islandslav, islandsmossa.
- Engelska: Iceland lichen, Iceland moss, true Iceland lichen.
- Franska: lichen d’Islande, mousse d’Islande.
- Italienska: lichene islandico, muschio islandico.
- Portugisiska: líquen-da-Islândia, musgo-da-Islândia, musgo-islandês.
- Spanska: liquen de Islandia, musgo de Islandia.
- Tyska: Echtes Isländisches Moos, Isländisches Moos.
Botaniska synonymer
Lichen islandicus L. (1753) är artens basionym, det vill säga det ursprungliga namn som Carl Linnaeus publicerade vid en tid då alla lavar fortfarande fördes till ett enda släkte, Lichen. Överföringen till släktet Cetraria gjordes av Erik Acharius, och därifrån kommer förkortningen (L.) Ach. som följer det nu gällande namnet, ett spår av artens klassificering som lav. I europeisk farmaceutisk litteratur förekommer också formen Cetraria islandica (L.) Acharius s.l., där auktorsnamnet skrivs ut i sin helhet och förkortningen s.l. (sensu lato) anger att arten avses i vid bemärkelse. Det rör sig alltså inte om en egen synonym, utan om samma art med en annan stavning av auktorsnamnet. Även om lavarnas nomenklatur har reviderats genom åren är Cetraria islandica fortfarande det mest accepterade namnet och det som används i modern vetenskaplig litteratur.
Botanisk familj: Parmeliaceae
Cetraria islandica hör till Parmeliaceae, en stor familj av lavar, symbiotiska organismer som uppstår genom samlevnad mellan en svamp och en alg eller en cyanobakterie. Familjen är känd för sin morfologiska mångfald och omfattar både bladlavar och busklavar, många av dem utbredda i tempererade och arktiska områden. I sådana miljöer spelar de en viktig ekologisk roll genom att bidra till jordbildningen och tjäna som föda åt djurlivet. Inom gruppen är Cetraria islandica ett tydligt exempel på hur komplexa och motståndskraftiga dessa organismer är, i stånd att klara sig i kalla, utsatta miljöer med näringsfattig jord.
Använda delar för te och beredningar
- Bålen (lavens kropp)
- Torkad bål, hel eller sönderdelad
- Torkad bål, mald till pulver
Eftersom lavar saknar äkta rötter, stammar och blad utgör hela organismen bålen, som samlas in, torkas och används hel, sönderdelad eller mald till pulver, beroende på vilken beredning man väljer.
Etnobotanisk och traditionell användning
- Influensa och lindriga luftvägsinfektioner
- Lindring av hosta och halsirritation
- Matsmältningsbesvär
- Näringsmässigt stöd (i nödtider)
- Slem och bronkit
- Ökad aptit
Dessa användningsområden hör till den traditionella kunskapen och har främst förts vidare genom folkmedicinen i norra Europa, och därför ersätter de varken diagnos eller uppföljning av luftvägs- eller matsmältningsbesvär som kvarstår eller förvärras.
Terapeutiska egenskaper
- Adstringerande (traditionellt beskriven verkan på vävnader och slemhinnor)
- Antibakteriell (aktivitet observerad i laboratoriestudier, utan klinisk bekräftelse)
- Antiinflammatorisk (traditionell användning och preliminära experimentella studier)
- Antioxidant (aktivitet observerad i laboratorieförsök)
- Antiviral (aktivitet mot influensavirus observerad in vitro, utan klinisk bekräftelse)
- Bittert tonikum (traditionellt beskriven stimulering av matsmältning och aptit)
- Immunmodulerande (effekter på immunceller observerade i experimentella studier)
- Slemhinneskyddande (demulcent) (bildar en skyddande hinna över slemhinnorna, traditionell användning erkänd av EMA)
- Slemlösande (expektorant) (traditionellt använd för att underlätta avlägsnandet av slem)
Fytokemisk profil
- Cetrarsyra
- Fumarprotocetrarsyra
- Galaktomannaner
- Gummiämnen
- Lavsyror (inklusive usninsyra)
- Lichesterinsyra
- Polymera kolhydrater (lichenin, isolichenin)
- Polysackarider
- Protolichesterinsyra
- Slemämnen
Slemämnena, som till stor del består av polysackarider som lichenin och isolichenin, står för den slemhinneskyddande verkan som traditionellt tillskrivs laven, medan lavsyror som fumarprotocetrarsyra och protolichesterinsyra ger den karakteristiska bittra smaken. Usninsyran, som också finns bland dessa ämnen, är skälet till de försiktighetsåtgärder för levern som beskrivs i avsnittet om kontraindikationer, särskilt när det gäller koncentrerade extrakt.
Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)
- Avkok
- Flytande extrakt
- Grötomslag (kataplasm)
- Infusion
- Pastiller
- Sirap
- Tinktur
- Torrextrakt
Avkok är den traditionella form som nämns oftast, eftersom kokningen effektivt drar ut slemämnena ur bålen, medan koncentrerade extrakt och tinkturer kräver extra försiktighet och professionell vägledning, då de samlar lavens ämnen i en starkare form än hemlagat te.
Synergi med andra växter
Luftvägsbesvär
I den europeiska örttraditionen kombineras islandslav ofta med timjan (Thymus vulgaris) och groblad (Plantago major) i beredningar som traditionellt används för att lindra hosta, bronkit och slem. I denna kombination bidrar laven med sin slemhinneskyddande verkan, medan timjan och groblad tillför de antiseptiska och slemlösande egenskaper som folkmedicinen tillskriver dem. Tillsammans blir det en blandning med traditionell förankring, inriktad på välbefinnande i luftvägarna och inte ett löfte om effekt.
Aptitstimulering
När det traditionella syftet är att stimulera aptiten kombineras islandslav med andra bittra växter, som gullgentiana (Gentiana lutea) och maskros (Taraxacum officinale). Enligt traditionen sätter växternas bittra smak igång produktionen av matsmältningssafter och förbereder matsmältningssystemet inför måltiden. På samma sätt kompletterar gullgentiana och maskros lavens verkan i strävan efter en balanserad matsmältningsmiljö, vilket också skulle kunna gynna upptaget av näringsämnen.
Recept och användningsprotokoll
Avkok vid hosta och irriterad hals
Ingredienser: 1 matsked torkad islandslav, 500 ml vatten.
Tillredning: Lägg laven och vattnet i en kastrull, sätt den på spisen och låt koka i 10 till 15 minuter; sila sedan och låt avkoket svalna till ljummet innan du dricker det. Daglig mängd och användningstid bör inte bestämmas på egen hand, så rådfråga vårdpersonal och välj hellre korta perioder än kontinuerlig användning. Avkoket används traditionellt för att lugna hosta och lindra irritation i halsen. Lavens slemämnen lägger ett skyddande skikt över slemhinnorna, vilket förklarar dess plats bland de traditionella medlen mot luftvägsbesvär.
Infusion för att stimulera aptiten
Ingredienser: 1 tesked torkad islandslav, 250 ml kokande vatten.
Tillredning: Lägg laven i en kopp, häll på det kokande vattnet och låt dra i 10 minuter innan du silar. Enligt traditionen dricks drycken ljummen ungefär 30 minuter före huvudmålen, men hur ofta och hur länge den används beror på individuell rådgivning, så rådfråga vårdpersonal. Traditionen kopplar lavens bittra smak till stimulering av smaklökarna och produktionen av matsmältningssekret, vilket gör infusionen till ett milt sätt att förbereda kroppen inför måltiden.
Grötomslag för små sår och hudirritationer
Ingredienser: Islandslav i pulverform, ljummet vatten.
Tillredning: Blanda pulvret med ljummet vatten till en tjock pasta, lägg den på det berörda området, täck med en ren duk och låt verka i 30 minuter innan du tar bort den och tvättar huden. I folktraditionen användes grötomslaget på små sår och hudirritationer, och laboratoriestudier har observerat antibakteriell och antiinflammatorisk aktivitet i extrakt av laven, utan att detta har bekräftats vid klinisk användning. Lägg det inte på djupa, stora eller infekterade sår eller på sår som blir sämre, eftersom sådana fall kräver professionell bedömning.
Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.
Kopplade terapier
Klinisk fytoterapi
Inom klinisk fytoterapi uppskattas islandslav för sin slemhinneskyddande verkan och för de immunmodulerande egenskaper som har observerats i experimentella studier, och den ingår ofta i standardiserade extrakt, pastiller och siraper. Dessa beredningar används för symtomlindring vid luftvägsbesvär som bronkit och ihållande hosta, som också bör utredas av läkare. Enligt traditionen används de dessutom vid aptitlöshet under konvalescens. Användningen som slemhinneskyddande medel vid irritation i mun och svalg och vid torrhosta finns med i Europeiska läkemedelsmyndighetens monografi om traditionell användning, vilket bidrar till att förklara lavens närvaro i moderna växtbaserade preparat. Dosen bestäms dock individuellt av vårdgivaren, som tar hänsyn till personens tillstånd, symtomens svårighetsgrad och försiktigheten kring usninsyra.
Homeopati
Inom homeopatin anges Cetraria islandica för specifika symtom, som torr och retande hosta och en känsla av torrhet i halsen och munnen. Det homeopatiska medlet framställs av laven enligt denna praktiks principer om spädning och potentiering och används ofta i låga potenser, i syfte att lindra irritation i luftvägarna och ge patienten välbefinnandet tillbaka. Valet av potens och dosfrekvens beror på helheten av symtom som homeopaten bedömer, och effekten av dessa beredningar saknar robust klinisk bekräftelse.
Kontraindikationer och biverkningar
Allmänna kontraindikationer
Även om islandslav i regel tolereras väl i traditionell beredning finns det kontraindikationer som måste respekteras. Personer med känd överkänslighet mot lavar bör undvika den. Den som har en autoimmun sjukdom bör rådfråga läkare innan användningen påbörjas, på grund av de immunmodulerande egenskaper som har observerats i experimentella studier. Använd inte laven under graviditet och amning utan läkares inrådan, eftersom det saknas tillräckliga studier under dessa perioder, och tänk på att barn bara bör få laven under överinseende av barnläkare. Försiktighet rekommenderas vid sköldkörtelsjukdomar, på grund av jodhalten som lavar tar upp från marina eller klippiga miljöer. Den som har en känd leversjukdom bör undvika invärtes bruk utan läkarkontakt. Långvarig användning av höga doser kan också orsaka magirritation, en effekt som tillskrivs lavsyrorna i bålen.
Usninsyra och försiktighet med levern
Islandslav (Cetraria islandica) används traditionellt i te eller sirap vid hosta och halsirritation, och den innehåller usninsyra, ett ämne som i koncentrerade och isolerade extrakt (som i vissa bantningstillskott, som inte har något samband med den traditionella användningen av denna lav) har kopplats till fall av allvarlig levertoxicitet, inklusive rapporter om fulminant leversvikt. Undvik därför långvarigt invärtes bruk och koncentrerade extrakt, och välj i stället den traditionella beredningen som te eller avkok. Avbryt användningen och sök läkare vid symtom på leverproblem, som gulsot (gulfärgad hud och gulfärgade ögon), mörk urin eller buksmärtor.
Eftersom lavar växer exponerade för luft och mark samlar de också på sig spårämnen från omgivningen, och studier av prover och kommersiella produkter av Cetraria islandica har utvärderat denna risk för kontaminering, vilket understryker vikten av att köpa materialet från pålitliga leverantörer med känt ursprung och kvalitetskontroll.
Vanliga biverkningar
Biverkningarna är i regel sällsynta och lindriga men kan omfatta magbesvär, illamående eller diarré hos känsliga personer, särskilt vid mycket höga doser, som också ökar risken för irritation av magslemhinnan. Allergiska hudreaktioner är mycket ovanliga men kan uppstå hos predisponerade personer. Det är klokt att börja med små mängder, iaktta hur kroppen reagerar och avbryta användningen vid varje biverkning och då söka vårdpersonal.
Läkemedelsinteraktioner
Inga betydande läkemedelsinteraktioner finns dokumenterade, men slemämnena kan i teorin minska upptaget av andra läkemedel, och därför rekommenderas ett uppehåll på minst två timmar mellan islandslav och andra läkemedel. Den som använder blodsockersänkande läkemedel eller insulin bör kontrollera blodsockret, då experimentella studier tyder på en lätt blodsockersänkande effekt. Personer som tar immunhämmande läkemedel behöver också vara försiktiga, eftersom lavens immunmodulerande egenskaper skulle kunna påverka behandlingen. Samtidig användning av läkemedel som kan belasta levern förtjänar också uppmärksamhet, med tanke på innehållet av usninsyra. Rådfråga i samtliga fall läkare eller farmaceut innan du kombinerar laven med andra läkemedel.
Kuriosa
Islandslaven har en rik historia som födokälla i nödtider, särskilt i nordiska och arktiska områden och även på Island, där den kallas fjallagrös. Mald tillsattes den i bröd eller användes i soppor för att höja näringsvärdet i fattig kost. Det finns uppgifter om att den användes som kaffesubstitut under andra världskriget, och laven har också tjänat som förtjockningsmedel i puddingar och geléer tack vare sin förmåga att ta upp vatten, en egenskap som värderades högt i köket. I folkmedicinen sågs den nästan som ett medel mot allt och användes vid besvär som sträckte sig från luftvägsproblem till sår. Även motståndskraften i extrema miljöer väcker uppmärksamhet, eftersom den växer på näringsfattig jord och på klippor, vilket visar på stor anpassningsförmåga och ekologisk betydelse. Lavens historia vittnar om en nedärvd kunskap som tog den till hjälp både för att överleva och för hälsans skull.
Vanliga frågor
Är islandsmossa verkligen en mossa?
Nej, för trots namnet är islandsmossa en lav, alltså en symbiotisk organism som uppstår genom samlevnad mellan en svamp och en alg eller en cyanobakterie. Mossor är däremot enkla växter som hör till mossväxterna (bryofyterna). Förväxlingen beror på utseendet och på att båda växer i liknande miljöer, trots att de är biologiskt skilda. Islandsmossan är därför ett bra exempel på mångfalden bland växt- och svamporganismer.
Hur används islandslav vid hosta?
Den traditionella användningen vid hosta beror på slemämnena, som lägger ett skyddande skikt över slemhinnorna i halsen och luftvägarna och därmed hjälper till att lugna irritationen, en verkan som kallas slemhinneskyddande (demulcent). Traditionen tillskriver den också en slemlösande effekt, som skulle göra slemmet tunnare och lättare att hosta upp. Därför används den både vid torrhosta och vid slemhosta, även om den europeiska monografin om traditionell användning främst gäller torrhosta. Hosta som varar längre än en vecka eller som åtföljs av hög feber eller andnöd bör bedömas av läkare.
Kan barn använda islandslav?
Barn bör bara använda laven under medicinsk tillsyn, med dosen anpassad efter ålder och vikt av en barnläkare eller fytoterapeut. Laven finns i siraper och pastiller som traditionellt används för att lindra hosta och halsont, men säkerhetsdata som gäller just barn är begränsade, och därför är professionell vägledning nödvändig innan den ges till ett barn.
Hur tillreder man islandslav bäst?
Den traditionella beredning som rekommenderas mest är avkok, alltså att koka laven i vatten i 10 till 15 minuter, vilket effektivt drar ut slemämnena och övriga ämnen. För att mildra den bittra smaken kan laven läggas i blöt i förväg och vattnet bytas några gånger. Avkoket passar både för den traditionella användningen vid luftvägsbesvär och för att stimulera aptiten och är, i linje med försiktigheten kring usninsyra, att föredra framför koncentrerade extrakt.
Är islandslav skadlig för levern?
Som te eller traditionellt avkok tolereras laven i regel väl, men den innehåller usninsyra, ett ämne som i koncentrerade och isolerade extrakt, till exempel i vissa bantningstillskott utan samband med den traditionella användningen, har kopplats till fall av allvarlig levertoxicitet. Undvik därför långvarigt invärtes bruk och koncentrerade extrakt, och avbryt användningen och sök läkare vid gulsot, mörk urin eller buksmärtor.
Vem bör inte använda islandslav?
Gravida och ammande bör inte använda laven utan läkares inrådan, och personer med sköldkörtelsjukdom behöver vara försiktiga på grund av den jod som lavar kan ta upp från omgivningen. Den som har leversjukdom, autoimmun sjukdom eller allergi mot lavar, liksom den som använder immunhämmande eller blodsockersänkande läkemedel eller andra läkemedel regelbundet, bör först tala med läkare eller farmaceut.
Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.
Referenser och vetenskapliga studier
Se Alla 10 Citerade Källor
Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (9)
- PMC2015 Bakır TÖ, et al. The effects of Cetraria islandica and Pseudevernia furfuracea extracts in normal and diabetic rats. Toxicol Ind Health. 2015.
- PMC2004 Durazo FA, et al. Fulminant liver failure due to usnic acid for weight loss. Am J Gastroenterol. 2004.
- PMC2017 Giordani P, et al. Is there a risk of trace element contamination in herbal preparations? A test study on the lichen Cetraria islandica. Chemosphere. 2017.
- PMC2014 Grujičić D, et al. Evaluation of in vitro antioxidant, antimicrobial, genotoxic and anticancer activities of lichen Cetraria islandica. Cytotechnology. 2014.
- PMC2020 Kwong SP, et al. Review: Usnic acid-induced hepatotoxicity and cell death. Environ Toxicol Pharmacol. 2020.
- PMC2023 Makarevich EV, et al. Anti-Influenza Activity of Cetraria islandica Lichen Extracts in In Vitro Experiments. Bull Exp Biol Med. 2023.
- PMC2006 Sanchez W, et al. Severe hepatotoxicity associated with use of a dietary supplement containing usnic acid. Mayo Clin Proc. 2006.
- PMC2018 Xu M, et al. Authentication of Iceland Moss (Cetraria islandica) by UPLC-QToF-MS chemical profiling and DNA barcoding. Food Chem. 2018.
- PMC2018 Zacharski DM, et al. β-1,3/1,4-Glucan Lichenan from Cetraria islandica (L.) ACH. induces cellular differentiation of human keratinocytes. Fitoterapia. 2018.
Kompletterande Läsning (1)
- 2014 European Medicines Agency. European Union herbal monograph on Cetraria islandica (L.) Acharius s.l., thallus. Committee on Herbal Medicinal Products (HMPC). 2014.
