Herniaria glabra (Knytling): egenskaper och användning

15 Min Läsning
🥇 10 Källor
Published on

Herniaria glabra L. / Knytling är en flerårig örtartad växt i familjen Caryophyllaceae, beskriven av Carl von Linné. Arten är inhemsk i Europa och Västasien, där den växer tätt längs marken och klarar sig väl i näringsfattig jord. Europeisk folkmedicin har i århundraden använt knytling framför allt vid besvär i urinvägarna, och de ovanjordiska delarna skördas för te, extrakt och andra växtbaserade produkter.

Knytling (Herniaria glabra) i botanisk illustration med krypande, grenade skott, små släta blad och blomnystan i grönt; knytling bildar låga mattor på marken.
Knytlingens nedliggande skott bildar täta mattor på marken, med små, släta, motsatta blad och pyttesmå grönaktiga blommor i bladvecken.

I den europeiska örttraditionen fick knytling rykte om sig som ett milt urindrivande och kramplösande medel, med beskriven användning som sträcker sig från stöd vid urinvägsbesvär och njursten till lindring av inflammationer. Växtens kemiska sammansättning, rik på triterpensaponiner och flavonoider, förklarar den moderna forskningens intresse, och laboratorie- och djurstudier har undersökt delar av denna traditionella användning, även om det fortfarande saknas kliniska prövningar på människor som kan bekräfta effekt och säkerhet vid långvarig användning.

Folkliga och internationella namn

  • Svenska: knytling.
  • Engelska: flax weed, green carpet, herniary, rupturewort, smooth rupturewort.
  • Franska: herniaire.
  • Italienska: erba turca, erniaria.
  • Portugisiska: erva-das-hérnias, herniária.
  • Spanska: herniaria.
  • Tyska: Bruchkraut, Glattes Bruchkraut.

På flera europeiska språk anspelar växtens namn på bråck, som i engelskans rupturewort och tyskans Bruchkraut. Båda namnen bygger på en gammal föreställning om att örten kunde hjälpa till att sluta bråck i bukväggen, en användning som modern vetenskap aldrig har bekräftat.

Botaniska synonymer

  • Herniaria suavis Klok.

Den botaniska synonym som oftast anges i den vetenskapliga litteraturen för Herniaria glabra L. är Herniaria suavis Klok. Eftersom vissa källor listar synonymer som egentligen hör till andra arter i släktet är det klokt att kontrollera namnen i uppdaterade taxonomiska databaser som World Flora Online, som godtar Herniaria glabra L. som artens korrekta namn, i linje med de flesta botaniska auktoriteter.

Botanisk familj: Caryophyllaceae

Caryophyllaceae, på svenska nejlikväxter, omfattar omkring 87 släkten och fler än 2000 arter av blomväxter, oftast kännetecknade av stjälkar med tydliga leder, motsatta blad och blommor med fem kronblad. Bland familjens representanter finns viktiga prydnadsväxter som nejlikorna i släktet Dianthus, liksom vissa arter av medicinskt intresse.

Herniaria glabra delar flera morfologiska drag som är typiska för familjen, som de små blommorna och den krypande växtformen som bildar täta mattor på marken. Caryophyllaceae är också kända för att producera bioaktiva föreningar, bland annat saponiner och flavonoider, och denna kemiska mångfald har gjort flera av familjens släkten till föremål för farmakologisk forskning.

Använda delar för te och beredningar

  • Hela växten (homeopatiska beredningar och forskningsextrakt)
  • Ovanjordiska delar

Inom örtmedicinen används främst de torkade ovanjordiska delarna, i te, tinkturer och extrakt, medan hela växten ingår i homeopatiska beredningar och i laboratoriestudier som syftar till att isolera saponiner.

Etnobotanisk och traditionell användning

Användningsområdena nedan återspeglar uppgifter från europeisk folkmedicin och från traditionell marockansk medicin, där vattenbaserade beredningar av växten används på empirisk grund, och de ska inte läsas som belagda indikationer.

  • Antiseptisk
  • Artrit
  • Blodstillande
  • Cystit (traditionellt stöd, ersätter inte medicinsk behandling)
  • Febernedsättande
  • Gikt
  • Kramplösande (särskilt i urinblåsan)
  • Lindring av muskel- och ledvärk
  • Lungbesvär
  • Milt urindrivande
  • Stöd vid urinsten (traditionell uppgift, ersätter inte medicinsk bedömning)
  • Sårläkning (utvärtes bruk)
  • Urinvägsbesvär (urinsten, blåskatarr)
  • Ödem (vätskeansamling)

Terapeutiska egenskaper

  • Antibakteriell (effekt på uropatogena bakterier observerad i laboratoriet, utan klinisk bekräftelse)
  • Antiinflammatorisk (aktivitet observerad in vitro i renade extrakt)
  • Antimikrobiell (aktivitet observerad i laboratoriestudier, utan klinisk bekräftelse)
  • Antioxidant (aktivitet mot fria radikaler observerad in vitro)
  • Antiurolitisk (effekt observerad hos råttor med en växtblandning, inte belagd hos människor)
  • Blodstillande (traditionell uppgift, inte bekräftad i studier)
  • Blodtryckssänkande (effekt av saponinerna observerad hos råttor med högt blodtryck, inte bekräftad hos människor)
  • Febernedsättande (traditionell uppgift, inte bekräftad i studier)
  • Kramplösande (traditionell uppgift om lindring av kramper i urinvägarna)
  • Urindrivande (ökad urinmängd observerad hos råttor samt traditionell uppgift)

Fytokemisk profil

  • Alkaloider (paronychin)
  • Dikarboxylsyror
  • Fenolsyror
  • Flavonoider
  • Glykosidderivat av maltol
  • Kumariner (herniarin)
  • Triterpensaponiner (herniariasaponiner, aglykoner av medikagensyra)

Triterpensaponinerna är artens mest studerade ämnesgrupp, och en förnyad undersökning som publicerades 2020 isolerade tolv tidigare obeskrivna glykosider, främst härledda från medikagensyra, vid sidan av redan kända herniariasaponiner. I samma arbete visade de testade saponinerna låg eller ingen hämning av enzymer som kolinesteras och xantinoxidas, vilket hjälper till att skilja växtens välkarakteriserade kemi från aktiviteter som ännu saknar belägg.

Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)

  • Flytande extrakt
  • Grötomslag
  • Homeopatiska beredningar
  • Infusion (te)
  • Kompresser
  • Kräm
  • Tinktur
  • Torrextrakt

Grötomslag, kompresser och kräm motsvarar den utvärtes användning som traditionen beskriver, medan te, tinkturer och flytande eller torra extrakt är former för invärtes bruk, där dos och varaktighet bör bestämmas tillsammans med vårdpersonal, eftersom arten saknar gedigna studier av långtidssäkerheten.

Synergi med andra växter

Traditionella kombinationer vid led- och muskelvärk

I traditionell örtpraxis kombineras knytling med djävulsklo (Harpagophytum procumbens) eller gurkmeja (Curcuma longa) i blandningar som traditionellt används vid obehag i leder och muskler, med tanken att samla föreningar med olika profiler. Inga studier har utvärderat just denna kombination, och varje växt i blandningen har egna kontraindikationer som måste stämmas av med vårdpersonal innan de används tillsammans.

Traditionella kombinationer för urinvägarna

För urinvägarna kombinerar traditionen knytling med andra urindrivande växter, som åkerfräken (Equisetum arvense) och mjölon (Arctostaphylos uva-ursi), i beredningar som traditionellt används som stöd vid urinvägsbesvär. En kommersiell blandning som bland annat innehåller knytling och åkerfräken har utvärderats hos råttor med experimentellt framkallad stenbildning, ett preliminärt resultat som inte är detsamma som belägg hos människor. Särskilt mjölon har traditionellt bara använts under korta perioder och rekommenderas inte under graviditet.

Recept och användningsprotokoll

Kompress med knytling för utvärtes bruk

Den här kompressen används traditionellt för att lindra obehag i ömma eller svullna områden. Gör ett starkt te på 2 matskedar torkade ovanjordiska delar till 200 ml kokande vatten, låt dra i 15 minuter, sila och låt svalna tills vätskan är ljummen. Doppa sedan en ren gasväv i vätskan och lägg den på området i 15 till 20 minuter, 2 till 3 gånger om dagen, och avbryt användningen om rodnad, klåda eller hudirritation uppstår.

Knytlingte i traditionell användning som milt urindrivande medel

Det här teet används traditionellt som ett milt urindrivande medel och som stöd vid urinvägsbesvär. Häll en kopp kokande vatten över de torkade ovanjordiska delarna, i den mängd som vårdpersonal rekommenderar, täck över och låt dra i 5 till 10 minuter innan du silar och dricker teet ljummet. Hur ofta och hur länge teet används bör också bestämmas med vårdpersonalen, eftersom arten saknar gedigna studier av långtidssäkerheten och höga doser extrakt har gett förändringar i lever och njurar hos råttor. Rådgör med vårdpersonal innan du börjar och se till att dricka ordentligt med vatten under dagen så länge användningen pågår.

Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.

Kopplade terapier

Västerländsk örtmedicin

Inom västerländsk örtmedicin värderas knytling för de urindrivande och kramplösande verkningar som traditionen beskriver, och den förekommer i te, tinkturer och standardiserade extrakt inriktade på urinvägarna. I det sammanhanget används den ofta som komplement vid lindriga urinvägsbesvär, under professionell vägledning, och aldrig som ersättning för medicinsk diagnos och behandling av njursten eller urinvägsinfektioner.

Homeopati

Inom homeopatin bereds Herniaria glabra av hela växten och används i utspädda potenser, med traditionella indikationer kopplade till urinvägsbesvär med irritation, smärta vid urinering och en känsla av tyngd i urinblåsan. Dessa indikationer kommer från homeopatiska repertorier och saknar kliniska belägg för effekt, så ihållande urinvägssymtom kräver fortfarande medicinsk bedömning.

Traditionell marockansk medicin

I Marocko är vattenbaserade beredningar av knytling en del av den traditionella medicinen, och denna empiriska användning har fått forskare i regionen att i studier på gnagare undersöka hur växtens saponiner påverkar blodtryck och njurfunktion, liksom extraktets toxicitet vid upprepad användning. Arbetena hjälper till att bedöma växtens säkerhetsmarginal, men de är gjorda på djur och ersätter inte studier på människor.

Kontraindikationer och biverkningar

De säkerhetsdata som finns om knytling kommer främst från djurstudier och traditionell användning, och därför kräver användningen av växten försiktighet, särskilt vid invärtes bruk. Undvik långvarigt invärtes bruk utan professionell vägledning, eftersom det saknas gedigna studier av långtidssäkerheten.

Varningstecken som kräver medicinsk bedömning

Kraftig smärta i ländryggen, blod i urinen, feber eller ihållande urinvägssymtom kräver medicinsk bedömning, inte enbart örtmedicin. Sådana tecken kan tyda på en sten som blockerar urinvägarna, en infektion som har nått njurarna eller andra tillstånd som behöver korrekt diagnos och behandling.

Allergier

Personer med känd överkänslighet mot växter i familjen Caryophyllaceae bör vara försiktiga med knytling, eftersom allergiska reaktioner kan förekomma, och även om de är sällsynta omfattar de kontaktdermatit och andra yttringar. Innan du använder kompresser eller kräm är det klokt att testa på en liten hudyta och avbryta användningen vid minsta reaktion.

Graviditet, amning och barn

Använd inte knytling under graviditet och amning utan medicinsk vägledning, eftersom det saknas entydiga studier av växtens säkerhet under dessa perioder för mor och bebis. Hos barn är dos och säkerhet inte heller fastställda, och användning bör bara ske efter råd från kvalificerad vårdpersonal.

Läkemedelsinteraktioner

Var försiktig om du använder receptbelagda urindrivande läkemedel, på grund av en möjlig additiv effekt som kan öka förlusten av vätska och elektrolyter. Genom samma urindrivande verkan kan växten påverka utsöndringen av litium och höja halten i kroppen, med risk för förgiftning. Eftersom studier på råttor också har visat sänkt blodsocker och blodtryck bör personer som använder blodsockersänkande eller blodtryckssänkande läkemedel tala med läkaren innan de tar knytling.

Toxicitet och njur- eller leversjukdom

I en toxicitetsstudie på råttor gav daglig tillförsel av vattenextrakt under 90 dagar förändringar i lever och njurar endast vid den högsta testade dosen, med förhöjda leverenzymer och förhöjt kreatinin, och författarna bedömde säkerhetsmarginalen som bred jämfört med de doser som används i traditionell marockansk medicin. Ändå bör personer med njur- eller leversjukdom undvika växten utan medicinsk vägledning, och varje oönskat symtom under användningen kräver att man genast avbryter och söker vård.

Kuriosa

Herniaria glabra, känd som knytling, har en lång historia i europeisk folkmedicin, och släktnamnet kommer av den traditionella tron att växten kunde hjälpa mot bråck, en idé som saknar stöd i modern vetenskaplig evidens. Tack vare den krypande växtformen och förmågan att trivas i näringsfattig jord odlas växten också som marktäckare i trädgårdar, vilket förklarar det engelska namnet green carpet, grön matta.

Historiskt värderades knytling för sina förmodade urindrivande och antiinflammatoriska egenskaper och var ett vanligt medel mot njur- och blåsbesvär, med en plats i gamla örtaböcker som vittnar om dess roll i den traditionella farmakopén. Släktet har också gett namn åt herniarin, en kumarin som har påvisats i växten, och artens historia visar hur vissa folkliga användningar har blivit föremål för vetenskaplig forskning medan andra stannar kvar i folktron.

Vanliga frågor

Är knytlingte säkert att dricka varje dag?

Knytling saknar gedigna studier av långtidssäkerheten, och därför bör långvarigt invärtes bruk undvikas utan professionell vägledning. På grund av den urindrivande effekten behöver den som använder växten hålla koll på vätskebalansen och elektrolytnivåerna, och personer med befintliga sjukdomar eller som tar läkemedel bör rådgöra med vårdpersonal innan de börjar.

Vad används knytling traditionellt till?

Traditionen använder knytling framför allt som ett milt urindrivande medel och som stöd vid urinvägsbesvär, liksom i folklig användning vid ledvärk och inflammationer. Studier på råttor har visat ökad urinmängd och en antiurolitisk effekt med en växtblandning, men dessa preliminära resultat har ännu inte bekräftats i kliniska prövningar på människor.

Kan barn använda knytling?

Användning av knytling hos barn har inte studerats tillräckligt, och dos och säkerhet hos barn är inte fastställda. Därför rekommenderas växten inte till barn utan uppsikt av kvalificerad vårdpersonal, som kan föreslå alternativ med belagd säkerhet för den åldersgruppen.

Kan knytling interagera med läkemedel?

Ja, knytling kan interagera med vissa läkemedel. Den som använder receptbelagda urindrivande läkemedel bör vara försiktig på grund av en möjlig additiv effekt, och växtens urindrivande verkan kan också höja litiumhalten i kroppen. Studier på råttor har dessutom visat sänkt blodsocker och blodtryck, så personer som tar blodsockersänkande eller blodtryckssänkande läkemedel bör informera läkaren eller farmaceuten innan de använder växten.

Löser knytling upp njursten?

Det finns inga kliniska belägg för att knytling löser upp njursten, och den kända antiurolitiska effekten observerades hos råttor som fick en växtblandning där arten ingick. Den traditionella användningen som stöd vid urinvägsbesvär ersätter inte medicinsk uppföljning, som är nödvändig för att bedöma stenens storlek och läge.

Vilka urinvägssymtom kräver medicinsk bedömning?

Kraftig smärta i ländryggen, blod i urinen, feber eller ihållande urinvägssymtom kräver medicinsk bedömning, inte enbart örtmedicin. Sådana tecken kan tyda på att urinvägarna är blockerade eller på en infektion i njurarna, situationer där det kan leda till komplikationer att skjuta upp diagnosen för att försöka lösa problemet med medicinalväxter.

Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.

Referenser och vetenskapliga studier

10 Citerade Källor

Evidensnivå: 🥇 Hög

Baserat på 10 citerade källor (10 Peer-Reviewed).

Se Alla 10 Citerade Källor
  1. PMC2015 Crescenti A, et al. Antiurolithiasic effect of a plant mixture of Herniaria glabra, Agropyron repens, Equisetum arvense and Sambucus nigra (Herbensurina) in the prevention of experimentally induced nephrolithiasis in rats. Arch Esp Urol. 2015.
  2. PMC2021 Hakim EM, et al. Evaluation of the diuretic effect of crude ethanol and saponin-rich extracts of Herniaria glabra L. in rats. J Ethnopharmacol. 2021.
  3. PMC2018 Kozachok S, et al. γ-Pyrone compounds: flavonoids and maltol glucoside derivatives from Herniaria glabra L. collected in the Ternopil region of the Ukraine. Phytochemistry. 2018.
  4. PMC2020 Kozachok S, et al. Reinvestigation of Herniaria glabra L. saponins and their biological activity. Phytochemistry. 2020.
  5. PMC2022 Kozachok S, et al. Comparison of Phenolic Metabolites in Purified Extracts of Three Wild-Growing Herniaria L. Species and Their Antioxidant and Anti-Inflammatory Activities In Vitro. Molecules. 2022.
  6. PMC1999 Rhiouani H, et al. Effects of saponins from Herniaria glabra on blood pressure and renal function in spontaneously hypertensive rats. Therapie. 1999.
  7. PMC2001 Rhiouani H, et al. Antihypertensive effect of Herniaria glabra saponins in the spontaneously hypertensive rat. Ann Pharm Fr. 2001.
  8. PMC2008 Rhiouani H, et al. Acute and sub-chronic toxicity of an aqueous extract of the leaves of Herniaria glabra in rodents. J Ethnopharmacol. 2008.
  9. PMC1993 Schröder H, et al. A triterpene saponin from Herniaria glabra. Phytochemistry. 1993.
  10. PMC2012 Wojnicz D, et al. Medicinal plants extracts affect virulence factors expression and biofilm formation by the uropathogenic Escherichia coli. Urol Res. 2012.
Är översättningskvaliteten i den här artikeln tillfredsställande?
Vad tyckte du om den här artikeln?
Genomsnittligt betyg: -

Högst betygsatta

Sem dados.

Mest populära

Sem dados.

Last updated on

Knytling (Herniaria glabra): läs om traditionell användning som milt urindrivande medel, aktiva ämnen, beredning, studier och viktiga säkerhetsråd.

Natugreens

Natugreens

Herbs and Medicinal Teas