Myrica gale L. / Pors, på engelska kallad sweet gale eller bog myrtle, är en lövfällande och aromatisk buske i familjen Myricaceae med vid utbredning i kärr, torvmarker och fuktiga stränder i tempererade delar av norra halvklotet. Genom århundradena har olika kulturer i Europa och Nordamerika använt den för att smaksätta öl och andra drycker, som bitter krydda och som insektsmedel, och i folkmedicinen tillreddes den också som te och i andra hemgjorda former. Eftersom det fortfarande saknas gedigna studier av säkerhet och dosering anses det i dag klokt att bara använda små mängder, ungefär som en krydda, och aldrig som ett koncentrerat kosttillskott.
Folkliga och internationella namn
Eftersom porsen växer i stora delar av Europa, Asien och Nordamerika har den samlat på sig namn som ofta anspelar på den blöta växtplatsen, på den skenbara likheten med äkta myrten eller på växtens historiska användning som krydda.
- Svenska: pors.
- Engelska: bog myrtle, candleberry, Dutch myrtle, sweet gale.
- Franska: lorette, myrique baumier, myrte des marais.
- Italienska: mirica, mirto di palude.
- Portugisiska: mirto-holandês, murta-braba, murta-do-brejo, murta-holandesa, pimenta-real.
- Spanska: mirto de turbera, mirto holandés.
- Tyska: Gagel, Gagelstrauch.
Botaniska synonymer
Arten beskrevs av Linné 1753 och har sedan dess fått flera namn som i dag räknas som synonymer. Några skapades i släktet Gale, medan andra är knutna till regionala bestånd, vilket epitet som syftar på Portugal, Algarve, Brabant och Japan visar.
- Gale belgica Dumort.
- Gale commune J.Presl
- Gale japonica A.Chev.
- Gale palustris A.Chev.
- Gale portugalensis A.Chev.
- Gale uliginosa Spach
- Myrica algarbiensis Gand.
- Myrica brabantica Gray
- Myrica palustris Lam.
- Myrica rothmaleriana P.Silva
- Myrica tomentosa (C.DC.) Asch. & Graebn.
- Myrica uchanovii Byalt & Firsov
- Myrtus brabantica Garsault
Botanisk familj: Myricaceae
Myrica gale tillhör familjen Myricaceae, som omfattar buskar och små träd med aromatiska blad och vaxartade frukter, kännetecknade av hartsartade körtlar. Många arter i familjen, däribland pors, binder luftens kväve i rotknölar tack vare en symbios med aktinobakterier i släktet Frankia, ett samspel som bidrar till att förklara hur växten trivs i näringsfattig och vattenmättad jord.
Använda delar för te och beredningar
Bladen, där de hartsartade körtlarna som ger doften sitter tätast, är den del som används mest, både i te och vid destillation av eterisk olja. Frukterna, som också har studerats som oljekälla, och kvistarna förekommer i traditionella beredningar och som smaksättning.
- Blad
- Frukter
- Kvistar
Etnobotanisk och traditionell användning
De etnobotaniska uppgifterna om pors kommer främst från norra Europa och Nordamerika, där växten mer har tjänat som smaksättning och insektsmedel än som läkemedel. En nyare studie i Litauen ägnades just åt att dokumentera den lokala kunskapen om arten.
- Bitter krydda i små mängder
- Krydda i matlagning till soppor, grytor och kötträtter
- Maskmedel i folkmedicinen, utan vetenskaplig bekräftelse
- Medel mot insekter och mal
- Smaksättning av öl och alkoholhaltiga drycker, som snaps
- Te vid matsmältningsbesvär, enligt traditionella källor
- Tonikum och uppiggande medel i folkmedicinen
Terapeutiska egenskaper
Egenskaperna nedan kombinerar uppgifter från folkmedicinen med fynd från laboratoriestudier, oftast gjorda med den eteriska oljan eller med isolerade extrakt. Ingen av dem har bekräftats i kliniska studier på människor. Växtens traditionella användning som abortframkallande och menstruationsdrivande medel finns inte med i listan, eftersom den utgör en risk och inte en fördel, och den tas därför upp under kontraindikationer.
- Adstringerande (drar samman vävnader, en effekt som kopplas till bladens kondenserade tanniner)
- Antibakteriell (den eteriska oljans aktivitet observerad i laboratoriestudier)
- Antimikrobiell (hämning av mikroorganismer observerad i laboratoriestudier)
- Antimykotisk (aktivitet hos olja från blad och frukter observerad i laboratoriet)
- Antioxidant (aktivitet hos C-metylerade dihydrokalkoner observerad i laboratoriet)
- Antiparasitär (traditionellt använd som maskmedel, utan studier som bekräftar det)
- Antiproliferativ (aktivitet observerad i laboratoriestudier, utan klinisk bekräftelse)
- Aromatisk (blad och frukter rika på flyktiga föreningar)
- Gallflödesfrämjande (traditionellt ansedd att stimulera gallproduktionen)
- Inflammationsdämpande (traditionellt använd vid lindriga inflammationer, utan klinisk bekräftelse)
- Katarrdämpande (traditionellt använd vid besvär i luftvägarna)
- Kramplösande (traditionellt använd vid kolik och kramper)
- Leverskyddande (traditionell uppgift, utan klinisk bekräftelse)
- Lugnande (traditionellt tillskriven en rogivande effekt, utan klinisk bekräftelse)
- Matsmältningsfrämjande (traditionellt använd som stöd för matsmältningen)
- Slemlösande (traditionellt ansedd att göra slem tunnare)
- Smärtstillande (traditionellt använd för att lindra smärta, utan kliniska studier)
- Tonisk (traditionellt använd som allmänt uppiggande medel)
- Urindrivande (traditionellt ansedd att öka urinmängden)
Fytokemisk profil
Den eteriska oljan från bladen, analyserad hos växter från olika regioner, domineras av monoterpener och seskviterpener vars inbördes andelar varierar med ursprung och extraktionsmetod, vilket en jämförande studie av irländska bestånd visade. Utöver de flyktiga ämnena innehåller bladen och fruktexsudatet C-metylerade dihydrokalkoner, en grupp som myrigalon A hör till, ett ämne som i laboratoriet visade stark fytotoxisk aktivitet mot invasiva växter i släktet Fallopia. Växten innehåller dessutom kondenserade tanniner, föreningar som kopplas till den sammandragande verkan som traditionen tillskriver den.
- Alfa-pinen
- Beta-karyofyllen
- Cineol (1,8-cineol)
- Dihydrokalkoner (C-metylerade)
- Fellandren (alfa-fellandren)
- Karyofyllenoxid
- Kondenserade tanniner
- Limonen
- Myrcen
- Myrigalon A
- Seskviterpener
Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)
Det säkraste sättet att använda växten är fortfarande det traditionella, alltså små mängder torkade blad som krydda eller i svaga infusioner. Extrakt och tinkturer koncentrerar däremot de aktiva ämnena och bör därför inte tas som kosttillskott utan professionell vägledning.
- Eterisk olja (endast för utvärtes bruk och utspädd)
- Extrakt
- Krydda i små mängder
- Te (svaga infusioner)
- Tinkturer
Den eteriska oljan får aldrig förtäras, och användning på huden kräver utspädning i vegetabilisk olja och ett förtest på en liten hudyta, eftersom den höga koncentrationen av flyktiga ämnen ökar risken för irritation.
Synergi med andra växter
Traditionella kombinationer för matsmältningen
I hemgjorda blandningar kombineras pors ofta med andra matsmältningsörter, som pepparmynta (Mentha piperita) och ingefära (Zingiber officinale), en kombination som traditionellt används för att lindra lätta mag- och tarmbesvär, som tyngdkänsla och gaser efter måltider. Den samlade effekten har dock ännu inte utvärderats i kliniska studier.
Traditionella kombinationer för avslappning
Till kvällste förenar traditionen pors med kamomill (Matricaria chamomilla) eller citronmeliss (Melissa officinalis), blandningar som traditionellt används för att främja avslappning före sänggåendet. Den som redan använder lugnande eller ångestdämpande läkemedel bör tala med vårdpersonal innan sådana kombinationer används, eftersom de rogivande effekter som tillskrivs växterna kan läggas samman.
Recept och användningsprotokoll
Aromatiskt te enligt traditionell användning
Svag infusion som traditionellt dricks efter huvudmåltiderna eller på kvällen, tillredd med en bladmängd motsvarande en krydda och inte med doser som för ett kosttillskott.
Ingredienser: en liten nypa torkade porsblad och 200 ml kokande vatten.
Tillredning: Lägg bladen i en kopp, häll över nykokt vatten, täck över och låt dra i 5 till 7 minuter innan du silar. Traditionellt dracks drycken efter huvudmåltiderna eller cirka 30 minuter före sänggåendet, och folkmedicinen förknippar den med lindring av tarmkolik och gaser, en effekt som inte har utvärderats i kliniska studier. Eftersom det saknas data om säkerhet och dosering bör du hålla dig till svaga infusioner vid enstaka tillfällen och rådgöra med vårdpersonal innan du gör den till en vana.
Aromatisk insektsavvisande olja för utvärtes bruk
Beredning för utvärtes bruk, traditionellt applicerad på huden för att hålla insekter borta vid utomhusaktiviteter.
Ingredienser: 5 droppar eterisk porsolja och 30 ml sötmandelolja eller jojobaolja.
Tillredning: Blanda den eteriska oljan med den vegetabiliska oljan i en mörk glasflaska och stryk, före första användningen, lite på insidan av underarmen och vänta 24 timmar för att utesluta allergi eller irritation. Applicera på exponerad hud, undvik sol direkt efter appliceringen och förvara flaskan utom räckhåll för barn. Samma olja förekommer i traditionella källor för massage av ömma muskler och inflammerade områden, en användning som inte heller gör utspädningen onödig.
Tinktur av bladen enligt traditionella källor
Koncentrerad beredning som folkmedicinen beskriver som allmänt tonikum och uppiggande medel, återgiven här som historisk uppgift och inte som rekommendation för invärtes bruk.
Ingredienser: 200 g torkade porsblad och 1 liter 70-procentig spannmålssprit.
Tillredning: Lägg bladen i en glasburk, täck med spriten, förslut väl och låt dra i 14 dagar under daglig omskakning, innan du filtrerar genom tunt tyg och förvarar tinkturen i en mörk glasflaska. Eftersom tinkturen koncentrerar de aktiva ämnena från en art utan gedigna studier av säkerhet och dosering ska den inte användas invärtes som kosttillskott, och all användning kräver individuell bedömning, så rådgör med vårdpersonal.
Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.
Kopplade terapier
Aromaterapi
Inom aromaterapin sprids den eteriska porsoljan i rummet för sin hartsartade doft, som utövarna tillskriver en på samma gång avslappnande och uppiggande effekt, förknippad med välbefinnande, minskad stress och bättre koncentration. Oljan används också vid massage, alltid utspädd i vegetabilisk olja, som traditionellt medel mot muskelvärk och lindriga inflammationer, utan att dessa effekter har belagts i kliniska studier.
Fytoterapi
Inom folklig växtmedicin ingår blad och frukter av pors i te, tinkturer och extrakt som traditionellt används vid matsmältningsbesvär, lindriga inflammationer och mindre infektioner. Användningen vilar på de sammandragande egenskaper som tillskrivs tanninerna och på den antimikrobiella och antimykotiska aktivitet hos den eteriska oljan som observerats i laboratoriet. Växten nämns också som tonikum och uppiggande medel, men avsaknaden av kliniska studier och doseringsdata talar för att den inte ska ersätta medicinsk behandling och att all invärtes användning bör diskuteras med vårdpersonal.
Kontraindikationer och biverkningar
Graviditet och amning
Det finns traditionella uppgifter om att växten har använts som livmoderstimulerande/abortframkallande medel i vissa kulturer, och därför är regeln att inte använda den under graviditet utan medicinsk rådgivning. Samma tradition tillskriver den även en menstruationsdrivande effekt, det vill säga att den stimulerar menstruationsflödet. Med tanke på denna risk är det klokast att undvika pors under hela graviditeten, även i te och hemgjorda beredningar. Det saknas också tillräckliga data om växtens säkerhet under amning, och därför är rekommendationen att inte använda den under amningsperioden utan medicinsk rådgivning, för att skydda det ammade barnet.
Mag-tarmirritation och koncentrerade doser
Koncentrerade doser som tas invärtes kan orsaka irritation i mag-tarmkanalen, och därför ska extrakt, tinkturer och mycket starka infusioner inte tas som om de vore kosttillskott. Eftersom det saknas gedigna studier av säkerhet och dosering rekommenderas att växten endast används i traditionella mängder som smaksättning/krydda, inte som koncentrerat kosttillskott, och att användningen avbryts vid illamående, buksmärta eller annat obehag.
Den eteriska oljans toxicitet
Eterisk porsolja anses vara giftig vid förtäring, och förtäring kan ge allvarliga biverkningar. Användningen bör därför begränsas till utvärtes bruk, i lämplig utspädning och under vägledning av en fackperson. Flaskan ska förvaras utom räckhåll för barn, och hanteringen kräver försiktighet så att oljan inte kommer i kontakt med ögon och slemhinnor.
Läkemedelsinteraktioner
Det finns inga detaljerade uppgifter om specifika läkemedelsinteraktioner för Myrica gale, men den lugnande och urindrivande effekt som traditionen tillskriver växten motiverar försiktighet hos den som använder lugnande, ångestdämpande eller urindrivande läkemedel. Den som tar något läkemedel regelbundet bör därför rådgöra med vårdpersonal innan växten används, för att undvika möjliga interaktioner.
Kuriosa
Användning vid ölbryggning
Innan humlen fick spridning användes pors flitigt i Europa för att smaksätta öl och andra alkoholhaltiga drycker, som snaps, och gav dem en bitter, kådig smak och en stimulerande effekt. Folkliga berättelser, utan sammanhängande historisk dokumentation, påstår att kyrkan ska ha förbjudit denna användning på 1000-talet, på grund av de berusande effekter som tillskrevs växten och konkurrensen med klostrens humleodling.
Naturligt insektsmedel
De aromatiska bladen hos Myrica gale har länge varit kända för att hålla insekter borta, och växten användes också för att ge sängkläder en frisk doft och skydda mot mal. År 1995 lanserades ett kommersiellt myggmedel baserat på extrakt av pors efter effektivitetstester. Forskningen fortsätter, bland annat med en studie från 2026 som undersökte den insektsavvisande aktiviteten hos eteriska oljor från irländska torvmossar mot myggan Aedes aegypti.
Symbol för visdom
I vissa folkliga traditioner ses pors som en symbol för visdom och samhörighet med naturen, förknippad med tanken att rena både omgivningen och kroppen. Det finns också föreställningar som kopplar växten till klardrömmar och andliga upplevelser, symboliska tillskrivningar som saknar vetenskaplig grund.
Vanliga frågor
Vad används te på pors traditionellt till?
Te på pors används traditionellt för att underlätta matsmältningen, lindra tarmkolik och främja avslappning. Folkmedicinen använder det också vid lindriga inflammationer och hudbesvär, på grund av de sammandragande egenskaper som tillskrivs växten. Ingen av dessa användningar har bekräftats i kliniska studier, och därför bör teet göras svagt och bara drickas då och då.
Hur gör man te på pors?
Lägg en liten nypa torkade blad i en kopp kokande vatten, täck över, låt dra i 5 till 7 minuter och sila innan du dricker. Traditionellt dracks drycken efter måltider eller före sänggåendet, men eftersom det saknas data om säkerhet och dosering är det klokt att hålla sig till kryddmängder och rådgöra med vårdpersonal före regelbunden användning.
Har te på pors några kontraindikationer?
Ja, eftersom det finns traditionella uppgifter om att växten har använts som livmoderstimulerande och abortframkallande medel, vilket gör att man avråder från teet under graviditet utan medicinsk rådgivning. Den som ammar eller som regelbundet tar lugnande, ångestdämpande, urindrivande eller andra läkemedel bör rådgöra med vårdpersonal innan drycken används.
Kan pors användas under graviditet?
Inte utan medicinsk rådgivning, eftersom det finns traditionella uppgifter om att växten har använts som livmoderstimulerande/abortframkallande medel i vissa kulturer, och det klokaste är att undvika den under hela graviditeten. Under amning gäller samma försiktighet, eftersom säkerhetsstudier saknas, och rekommendationen är att inte använda växten under den perioden utan medicinsk rådgivning.
Kan eterisk porsolja förtäras?
Nej, eftersom den eteriska oljan anses vara giftig via munnen och förtäring kan ge allvarliga biverkningar. Användningen bör begränsas till huden, alltid utspädd i vegetabilisk olja, efter ett känslighetstest och helst med professionell vägledning.
Var växer pors?
Myrica gale växer i fuktiga miljöer som sumpmarker, kärr, torvmarker och åstränder i de tempererade delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Utanför dessa områden finns växten ofta torkad i hälsokostbutiker och örtaffärer, och den kan också odlas i trädgårdar med fuktig och sur jord.
Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.
Referenser och vetenskapliga studier
Se Alla 12 Citerade Källor
Peer-Reviewed Vetenskapliga Studier (10)
- PMC2004 Huguet V, et al. Diversity of Frankia strains associated to Myrica gale in Western Europe: impact of host plant (Myrica vs. Alnus) and of edaphic factors. Environ Microbiol. 2004.
- PMC2023 Ložienė K, et al. Chemical Composition of Essential Oils and Local Knowledge of Myrica gale in Lithuania. Plants (Basel). 2023.
- PMC1996 Malterud KE, et al. C-methylated dihydrochalcones from Myrica gale L: effects as antioxidants and as scavengers of 1,1-diphenyl-2-picrylhydrazyl. Pharmacol Toxicol. 1996.
- PMC2013 Nakata M, et al. Volatile components of essential oil from cultivated Myrica gale var. tomentosa and its antioxidant and antimicrobial activities. J Oleo Sci. 2013.
- PMC2008 Popovici J, et al. Chemical composition of essential oil and headspace-solid microextracts from fruits of Myrica gale L. and antifungal activity. Nat Prod Res. 2008.
- PMC2011 Popovici J, et al. An allelochemical from Myrica gale with strong phytotoxic activity against highly invasive Fallopia x bohemica taxa. Molecules. 2011.
- PMC2000 Santos SC, et al. Condensed tannins from Myrica gale. Fitoterapia. 2000.
- PMC1998 Stuart AE. The anti-fungal effect of oil distilled from the leaves of Myrica gale. Planta Med. 1998.
- PMC2005 Sylvestre M, et al. Chemical composition and anticancer activity of leaf essential oil of Myrica gale L. Phytomedicine. 2005.
- PMC2026 Whyms SE, et al. Repellent activity against Aedes aegypti and metabolomic profiling of Myrica gale L. essential oils from Irish boglands. Sci Rep. 2026.
Institutionella Källor (1)
- GOV1987 Viereck EG. Alaska’s Wilderness Medicines: Sweet Gale. Alaska Native Knowledge Network. 1987.
Kompletterande Läsning (1)
- 2023 Nagar S, et al. Effect of Extraction Methods on Essential Oil Composition: A Case Study of Irish Bog Myrtle-Myrica gale L. Separations. 2023.
