Dysphania ambrosioides (L.) Mosyakin & Clemants / Citronmålla, även känd som epazote och i Brasilien som erva-de-santa-maria, mastruz eller mentruz, är en ettårig eller kortlivad flerårig ört med starkt aromatiska blad som tillhör familjen amarantväxter (Amaranthaceae). Arten härstammar från Central- och Sydamerika och har spridits till många tropiska och subtropiska regioner i världen, både genom det medicinska intresset och genom användningen i matlagning. I århundraden har den haft en plats i den traditionella medicinen i flera kulturer, särskilt i Latinamerika, där den används mot ett brett spektrum av åkommor.
I brasiliansk folktradition är citronmålla framför allt känd som maskmedel och inflammationsdämpande medel, med användningsområden som sträcker sig från att driva ut inälvsmask till att lindra smärta och inflammation. Det fytokemiska innehållet omfattar monoterpener, seskviterpener, fenolsyror och flavonoider, som kopplas till de biologiska aktiviteter som undersökts i laboratoriet. Experimentella studier har granskat en del av den traditionella användningen, men det kliniska underlaget hos människor är fortfarande begränsat. Eftersom huvudbeståndsdelen i den eteriska oljan, askaridol, är giftig, bör man tydligt skilja mellan färska blad i små mängder som krydda och koncentrerad medicinsk användning, som kräver stor försiktighet.
Folkliga och internationella namn
- Svenska: citronmålla, epazote.
- Engelska: American wormseed, epazote, Jesuit’s tea, Mexican tea, wormseed.
- Franska: ansérine vermifuge, épazote, thé des Jésuites, thé du Mexique.
- Italienska: ambrosia messicana, epazote, farinello aromatico, tè messicano.
- Portugisiska: chá-do-méxico, erva-de-santa-maria, erva-formigueira, lombrigueira, mastruço, mastruz, mentruz, quenopódio (BR); erva-de-santa-maria (PT).
- Spanska: apazote, epazote, ka’are, paico, paico macho, pasote.
- Tyska: Epazote, Mexikanischer Drüsengänsefuß, Mexikanischer Traubentee, Mexiko-Drüsengänsefuß, Wohlriechender Gänsefuß.
Botaniska synonymer
Den vanligaste botaniska synonymen för Dysphania ambrosioides i den vetenskapliga litteraturen är Chenopodium ambrosioides L., det namn under vilket Linné beskrev arten. Namnet var i allmänt bruk fram till den taxonomiska omklassificeringen i början av 2000-talet, då arten flyttades till släktet Dysphania. Därför använder många äldre farmakologiska studier fortfarande det tidigare namnet. Andra registrerade synonymer är bland annat:
- Ambrina ambrosioides (L.) Spach
- Ambrina anthelmintica (L.) Spach
- Ambrina incisa Moq.
- Ambrina parvula Phil.
- Ambrina spathulata Moq.
- Atriplex ambrosioides (L.) Crantz
- Atriplex anthelmintica (L.) Crantz
- Blitum ambrosioides (L.) Beck
- Botrys ambrosioides (L.) Nieuwl.
- Botrys anthelmintica (L.) Nieuwl.
- Chenopodium amboanum (Murr) Aellen
- Chenopodium angustifolium Pav. ex Moq.
- Chenopodium anthelminticum L.
- Chenopodium citriodorum Steud.
- Chenopodium cuneifolium Vent. ex Moq.
- Chenopodium integrifolium Vorosch.
- Chenopodium querciforme Murr
- Chenopodium sancta-maria Vell.
- Chenopodium santamaria Vell.
- Chenopodium spathulatum (Moq.) Sieber ex Moq.
- Chenopodium suffruticosum Willd.
- Chenopodium vagans Standl.
- Chenopodium variegatum Gouan
- Dysphania anthelmintica (L.) Mosyakin & Clemants
- Orthosporum ambrosioides (L.) Kostel.
- Orthosporum suffruticosum Kostel.
- Roubieva anthelmintica (L.) Hook. & Arn.
- Teloxys ambrosioides (L.) W.A. Weber
- Vulvaria ambrosioides (L.) Bubani
Botanisk familj: Amaranthaceae
Dysphania ambrosioides tillhör amarantväxterna (Amaranthaceae), en stor grupp blomväxter med global utbredning som omfattar omkring 180 släkten och 2 500 arter och som i dagens avgränsning även inbegriper de tidigare mållväxterna (Chenopodiaceae). Familjen utmärker sig genom stor morfologisk variation och genom arter med betydelse som livsmedel, prydnadsväxter och läkeväxter, som amarant, rödbeta, spenat och quinoa. Arterna har ofta enkla blad, små blommor och frukter av typen nöt eller utrikel.
Citronmålla delar familjens förmåga att anpassa sig till varierande miljöer, även störd mark och vägkanter, och att producera sekundära metaboliter med biologisk aktivitet. Många arter i gruppen värderas för sina närings- och läkeegenskaper i olika kulturer. I citronmålla har fytokemisk forskning påvisat saponiner, flavonoider och alkaloider, föreningar som bidrar till att förklara de biologiska aktiviteter som undersökts i laboratoriestudier.
Använda delar för te och beredningar
Bladen är den mest använda delen, färska och i små mängder som krydda eller torkade i hemgjorda beredningar. Blommorna, fröna och de blommande ovanjordiska delarna är däremot traditionellt källan till den askaridolrika eteriska oljan, vilket gör koncentrerad medicinsk användning av dessa delar särskilt riskabel.
- Blad
- Blommor
- Frön
- Ovanjordiska delar
Etnobotanisk och traditionell användning
Användningarna nedan återger uppgifter från folkmedicin och etnobotanik utan motsvarande kliniskt underlag, och flera av dem avråds i dag på grund av giftigheten hos växtens askaridol.
- Febernedsättande (folklig användning mot feber)
- Krydda i matlagning (färska blad i små mängder, som i mexikanska bönrätter)
- Lindring av magknip och gasbildning (traditionell uppgift)
- Malaria (traditionell uppgift i vissa regioner, utan kliniskt belägg)
- Maskmedel (traditionell uppgift mot inälvsparasiter, avråds i dag vid invärtes bruk)
- Matsmältningsfrämjande (traditionellt stöd för matsmältningen)
- Reumatismlindrande (folklig användning vid reumatisk värk)
- Svampinfektioner (traditionell uppgift)
- Sårläkande (traditionell utvärtes användning på sår)
Terapeutiska egenskaper
Egenskaperna nedan sammanfattar vad traditionen tillskriver växten och vad laboratorie- och djurstudier har undersökt, vilket inte är detsamma som påvisad effekt hos människor och inte heller ger grund för invärtes bruk utan professionell vägledning.
- Antibakteriell (aktivitet hos den eteriska oljan observerad i laboratorieförsök)
- Antioxidant (aktivitet observerad i laboratorieförsök)
- Benregenererande (effekt undersökt i preliminära djurstudier, utan belägg hos människor)
- Febernedsättande (traditionell uppgift om sänkning av feber)
- Inflammationsdämpande (traditionell uppgift, med aktivitet undersökt i experimentella studier)
- Kramplösande (avslappnande effekt på glatt muskulatur observerad i experimentella studier)
- Malariahämmande (aktivitet observerad i laboratoriestudier, utan kliniskt belägg)
- Maskdrivande (traditionell uppgift kopplad till askaridol, avråds i dag vid invärtes bruk på grund av giftigheten)
- Matsmältningsfrämjande (traditionell uppgift om stöd för matsmältningen)
- Reumatismlindrande (traditionell uppgift vid reumatisk värk)
- Svamphämmande (aktivitet observerad i laboratorieförsök)
- Sårläkande (traditionell uppgift vid utvärtes användning på sår)
Fytokemisk profil
Dysphania ambrosioides innehåller föreningar från flera kemiska klasser, och den eteriska oljan domineras av monoterpener, där askaridol, p-cymen och karvakrol är de viktigaste. Proportionerna mellan dessa föreningar varierar kraftigt beroende på geografiskt ursprung, växtdel och utvecklingsstadium. De viktigaste beskrivna beståndsdelarna är:
- Alkaloider
- Askaridol (huvudkomponenten i den eteriska oljan)
- Fenolsyror
- Flavonoider
- Karvakrol
- Monoterpener
- Saponiner
- Seskviterpener (som β-karyofyllen)
- Tanniner
Askaridol, en monoterpen-endoperoxid, ligger på samma gång bakom växtens rykte som maskmedel och bakom dess giftighet. Marginalen mellan den mängd som verkar mot parasiter och den mängd som är giftig för människan är liten, och därför ska den eteriska oljan betraktas som en farlig produkt och inte som en huskur.
Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)
Det är viktigt att skilja mellan två mycket olika sätt att använda växten. I matlagningen, där färska blad används i små mängder som krydda, betraktas den som säker enligt traditionen, medan koncentrerad medicinsk användning, särskilt i form av eterisk olja, samlar askaridolet och ligger bakom de allvarliga förgiftningsfall som beskrivs i den medicinska litteraturen.
- Eterisk olja (uteslutande utvärtes och med yttersta försiktighet, aldrig invärtes)
- Flytande extrakt
- Grötomslag av färska blad (utvärtes bruk)
- Krydda i matlagning (färska blad i små mängder)
- Te (infusion eller avkok), endast efter professionell vägledning
- Tinktur (utvärtes bruk)
- Torrextrakt
Synergi med andra växter
Traditionell kombination med andra maskdrivande växter
I folkmedicinen kombineras citronmålla med andra växter som traditionellt används mot inälvsmask, som vitlök (Allium sativum) och pumpafrön (Cucurbita pepo), i hemgjorda beredningar avsedda att driva ut tarmparasiter. Det finns inga kliniska studier som bekräftar en synergistisk effekt av denna kombination. Dessutom gör askaridolets giftighet att sådan användning inte får ske på egen hand, och all användning av detta slag förutsätter en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal, som i dag har säkrare konventionella maskmedel att tillgå.
Traditionella omslag vid lokal värk och inflammation
Vid lokal värk och inflammation kombinerar traditionen citronmålla med växter som studerats för sin inflammationsdämpande aktivitet, som gurkmeja (Curcuma longa) och ingefära (Zingiber officinale), i grötomslag eller kompresser som läggs på huden. Det rör sig om en traditionell uppgift om utvärtes bruk, utan belagd synergi i kliniska studier, och den får inte överföras till invärtes bruk av citronmålla, som kräver professionell uppföljning på grund av risken för biverkningar.
Recept och användningsprotokoll
Grötomslag av färska blad vid blåmärken och muskelvärk
Ingredienser: färska blad av citronmålla och lite varmt vatten.
Beredning: Mosa de färska bladen till en pasta och värm den lätt i vattenbad eller med lite varmt vatten, och känn efter temperaturen mot handryggen innan du lägger på den. Bred ut pastan direkt på det ömma området, täck med en ren duk och låt verka i 30 minuter till 1 timme, 2 till 3 gånger om dagen. Omslaget används traditionellt för att lindra muskelvärk, blåmärken och lokala inflammationer. Avbryt om rodnad, klåda eller sveda uppstår, eftersom växten kan irritera känslig hud.
Traditionell infusion för matsmältningen
Ingredienser: en liten mängd torkade blad av citronmålla och kokande vatten, i de proportioner som hälso- och sjukvårdspersonal anger.
Beredning: Lägg bladen i en kopp, häll över det kokande vattnet, täck över och låt dra i några minuter innan du silar. I folktraditionen dricks teet ljummet efter måltiderna vid dålig matsmältning och gasbildning. Eftersom växten innehåller askaridol ska mängd, frekvens och varaktighet dock inte bestämmas på egen hand, så rådfråga hälso- och sjukvårdspersonal innan du gör infusionen. Teet är kontraindicerat vid graviditet, amning och till barn, och när användningen har godkänts ska den vara tillfällig och aldrig långvarig.
Tinktur för utvärtes bruk
Ingredienser: 50 g torkade blad och blommor av citronmålla och 250 ml 70-procentig spannmålssprit.
Beredning: Lägg bladen och blommorna i en mörk glasbehållare, täck med spriten och låt dra i 14 dagar på en mörk plats, och skaka dagligen. Sila sedan och förvara tinkturen i en mörk, väl tillsluten flaska utom räckhåll för barn. I folktraditionen används tinkturen endast utvärtes, utspädd i vatten, i kompresser och lokala ingnidningar. Den får inte sväljas eller användas som maskmedel via munnen, eftersom spriten drar ut askaridolet ur växten och okontrollerat invärtes bruk medför risk för allvarlig förgiftning.
Färska blad som krydda i bönor
Ingredienser: kokta bönor och en liten kvist färska blad av citronmålla.
Beredning: Skölj bladen och lägg dem i bönorna under de sista minuterna av koktiden, och ta upp kvisten före servering om du föredrar en mildare smak. Det är så det mexikanska köket har gjort örten känd under namnet epazote, som krydda i små mängder och traditionellt för att minska den gasbildning som baljväxter kan ge. Det handlar om en tillfällig användning i matlagning, helt skild från koncentrerad medicinsk användning.
Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.
Kopplade terapier
Klinisk fytoterapi
Inom klinisk fytoterapi studeras Dysphania ambrosioides för sina antiparasitära, inflammationsdämpande och sårläkande aktiviteter. Standardiserade extrakt av växten undersöks för utveckling av växtbaserade läkemedel, med särskild uppmärksamhet på säkerheten, eftersom askaridolets giftighet begränsar invärtes bruk. När det finns en indikation är förskrivningen individuell, tar hänsyn till koncentrationen av aktiva substanser och varje patients hälsotillstånd, och kräver professionell uppföljning för att övervaka biverkningar och läkemedelsinteraktioner.
Traditionell urfolksmedicin
I många urfolkssamhällen i Latinamerika är citronmålla en grundpelare i den traditionella medicinen, med plats i rituella läkningsmetoder och i medel mot en rad åkommor, från mag- och tarmbesvär till hudbesvär. Kunskapen om användningen förs vidare muntligt och ingår i ett holistiskt hälsosystem där växten hänger samman med andliga och kulturella aspekter. Beredning och användningssätt varierar med varje folks tradition.
Kontraindikationer och biverkningar
Varning om den eteriska oljan
Den viktigaste distinktionen när det gäller citronmålla är den mellan kryddan och det koncentrerade läkemedlet. Växtens eteriska olja är rik på askaridol, ett ämne med dokumenterad historik av allvarliga förgiftningar och dödsfall, även hos barn, när det använts i koncentrerad form som traditionellt maskmedel. Därför får växtens eteriska olja ALDRIG användas invärtes, på grund av den verkliga och dokumenterade risken för allvarlig förgiftning och död, även i doser som betraktas som traditionella vid användning som maskmedel. Traditionell användning i matlagning (färska blad, små mängder, som krydda) betraktas som säker och skiljer sig från koncentrerad medicinsk användning.
Allmänna kontraindikationer
Använd inte under graviditet och amning utöver tillfällig användning som krydda i maten, eftersom växten har abortframkallande potential och är giftig för fostret och för det ammade barnet. Använd inte heller invärtes till barn utöver tillfällig användning som krydda i maten, en regel som gäller te, tinkturer och extrakt och i ännu högre grad den eteriska oljan. Personer med lever- eller njursjukdom och personer med kramper eller epilepsi i sjukdomshistorien bör också undvika medicinsk användning. Patienter som tar blodförtunnande läkemedel eller läkemedel som verkar på centrala nervsystemet, som lugnande medel och antiepileptika, måste rådfråga läkare innan de använder någon beredning, på grund av risken för interaktioner.
Biverkningar och tecken på förgiftning
Felaktig användning eller höga doser av citronmålla kan orsaka illamående, kräkningar, diarré, yrsel, huvudvärk och kramper och i extrema fall hjärt- och andningssvikt och koma. Giftigheten beror främst på askaridolet i den eteriska oljan, och rapporter om förgiftning med chenopodiumolja beskriver även skador på lever, njurar och hörsel, även hos barn. Vid utvärtes användning kan växten ge hudirritation hos känsliga personer, och varje tecken på förgiftning efter användning kräver omedelbar läkarvård.
Läkemedelsinteraktioner
Citronmålla kan interagera med blodförtunnande läkemedel, med möjligt ökad blödningsrisk, och med läkemedel som verkar på centrala nervsystemet, som lugnande medel och antiepileptika, genom att påverka deras effekt eller ge additiva effekter. Försiktigheten underbyggs av studier på möss där inhalerad eterisk olja visade lugnande effekt via det GABAerga systemet. Samtidig användning med syntetiska maskmedel bör undvikas på grund av risken för ökad toxisk belastning, och läkaren måste alltid informeras om användning av läkeväxter.
Kuriosa
Namnets ursprung
Det portugisiska folknamnet ”erva-de-santa-maria” (Jungfru Marias ört) kommer av att växten förknippas med Jungfru Maria i vissa folktraditioner, särskilt i Latinamerika. Namn som ”mastruz” och ”mentruz” är regionala varianter som speglar den kulturella och språkliga mångfalden på de platser där växten används. I Mexiko kallas växten epazote, ett ord med ursprung i nahuatl, och den har en traditionell plats i köket.
Användning i det mexikanska köket
I Mexiko är citronmålla en viktig ingrediens i det traditionella köket och används för att krydda rätter som bönor, quesadillas, soppor och tamales, alltid med små mängder färska blad. Förutom den skarpa och karakteristiska smaken har epazote ett traditionellt rykte som väderspänningsdrivande och används för att minska gasbildningen efter måltider med baljväxter. Det visar hur folkmedicinen vävs in i den dagliga kosten.
Från officiellt maskmedel till övergiven praxis
Under första hälften av 1900-talet användes chenopodiumolja, utvunnen ur växten, i stor utsträckning som maskmedel mot spolmask och hakmask, och den fanns till och med upptagen i officiella farmakopéer. De allt fler rapporterna om allvarliga förgiftningar, flera av dem hos barn, och tillgången till säkrare antiparasitära medel ledde till att denna användning gradvis övergavs. Det är ur denna historia som dagens varning mot intag av den eteriska oljan kommer.
Vanliga frågor
Kan barn använda citronmålla?
Invärtes ska citronmålla inte ges till barn utöver tillfällig användning som krydda i maten. Te, tinkturer och framför allt den eteriska oljan utsätter barnet för askaridol, ett ämne som kopplas till allvarliga förgiftningar och dödsfall hos barn från den tid då växten användes som maskmedel. Små mängder färska blad som krydda i familjens mat hör till den traditionella användningen i matlagning. All annan användning bör först diskuteras med en barnläkare.
Vad är skillnaden mellan citronmålla och mastruço?
I Brasilien används folknamnen erva-de-santa-maria, mastruz och mastruço ofta om samma växt, Dysphania ambrosioides, det vill säga citronmålla. I vissa regioner i Brasilien betecknar ”mastruço” dock även andra arter, som Coronopus didymus (i dag Lepidium didymum), med andra botaniska kännetecken och användningsområden. Därför är det vetenskapliga namnet det säkraste sättet att försäkra sig om att rätt växt används.
Är det säkert att dricka te på citronmålla regelbundet?
Det är inte säkert att dricka teet regelbundet eller i stora mängder, eftersom växten innehåller askaridol, ett giftigt ämne som kan orsaka allvarliga biverkningar, särskilt på lever och njurar. Om växten används medicinskt ska användningen vara tillfällig och mängden fastställd av hälso- och sjukvårdspersonal, som också kan rekommendera säkrare alternativ för den som behöver långvarig användning.
Kan den eteriska oljan av citronmålla intas?
Växtens eteriska olja får aldrig användas invärtes, på grund av den verkliga och dokumenterade risken för allvarlig förgiftning och död, även i doser som betraktas som traditionella vid användning som maskmedel. Oljan är rik på askaridol och har kopplats till dödsfall som beskrivits i den medicinska litteraturen, även hos barn, och får endast användas utvärtes, och även då med yttersta försiktighet.
Kan citronmålla användas som krydda?
Traditionell användning i matlagning, med färska blad i små mängder, som i mexikanska bönrätter kryddade med epazote, betraktas som säker och skiljer sig tydligt från koncentrerad medicinsk användning. Det viktiga är att inte förväxla den tillfälliga användningen som krydda med starkt te, tinkturer eller eterisk olja, som koncentrerar askaridolet och kräver professionell vägledning eller, när det gäller oljan, aldrig får användas invärtes.
Kan gravida och ammande använda citronmålla?
Gravida och ammande ska inte använda växten utöver tillfällig användning som krydda i maten, eftersom den har abortframkallande potential och askaridol kan vara giftigt för fostret och för det ammade barnet. Te, tinkturer, extrakt och eterisk olja är uteslutna under denna period, och frågor bör tas upp med läkaren, barnmorskan eller den vårdpersonal som följer graviditeten.
Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.
Referenser och vetenskapliga studier
Se Alla 10 Citerade Källor
- PMC1951 Agosto D. Chenopodium oil poisoning in children. Acta Paediatr Lat. 1951.
- PMC2021 Dougnon G, et al. Role of Ascaridole and p-Cymene in the Sleep-Promoting Effects of Dysphania ambrosioides Essential Oil via the GABAergic System in a ddY Mouse Inhalation Model. J Nat Prod. 2021.
- PMC2025 Heredia Severino A, et al. Essential Oils and Extracts from Epazote (Dysphania ambrosioides): A Phytochemical Treasure with Multiple Applications. Plants (Basel). 2025.
- PMC2021 Kandsi F, et al. Phytochemical Analysis, Antispasmodic, Myorelaxant, and Antioxidant Effect of Dysphania ambrosioides (L.) Mosyakin and Clemants Flower Hydroethanolic Extracts and Its Chloroform and Ethyl Acetate Fractions. Molecules. 2021.
- PMC2022 Kandsi F, et al. Antibacterial and Antioxidant Activity of Dysphania ambrosioides (L.) Mosyakin and Clemants Essential Oils: Experimental and Computational Approaches. Antibiotics (Basel). 2022.
- PMC2022 Kandsi F, et al. Evaluation of Acute and Subacute Toxicity and LC-MS/MS Compositional Alkaloid Determination of the Hydroethanolic Extract of Dysphania ambrosioides (L.) Mosyakin and Clemants Flowers. Toxins (Basel). 2022.
- PMC2024 Kandsi F, et al. Dysphania ambrosioides (L.) Mosyakin and Clemants: bridging traditional knowledge, photochemistry, preclinical investigations, and toxicological validation for health benefits. Naunyn Schmiedebergs Arch Pharmacol. 2024.
- PMC1968 Kociolek G, et al. Toxic damage to hearing during poisoning with chenopodium oil. Otolaryngol Pol. 1968.
- PMC2010 Pereira WS, et al. Evaluation of the subchronic toxicity of oral treatment with Chenopodium ambrosioides in mice. J Ethnopharmacol. 2010.
- PMC1996 Montoya-Cabrera MA, et al. Fatal poisoning caused by oil of epazote, Chenopodium graveolens. Gac Med Mex. 1996.
