Styrax benzoin (Sumatrabensoe): egenskaper och användning

Sumatrabensoe (Styrax benzoin Dryand.) är ett träd i familjen Styracaceae som är hemmahörande i Sydostasien, odlas främst på den indonesiska ön Sumatra och är känt för det aromatiska harts det bildar. Själva drogen är inte hela växten utan just detta harts, ett exsudat som trädet bildar när barken skärs upp och som stelnar till tårar och klumpar som sedan skördas för hand. Sumatrabensoe har i århundraden uppskattats inom parfymeri, rökelse och traditionell medicin, men får inte förväxlas med siambensoe (Styrax tonkinensis), en annan art i samma familj, inte heller med Lindera benzoin, en nordamerikansk buske utan botaniskt släktskap som bara delar en del av det engelska trivialnamnet, och inte heller med bensoin, en syntetisk kemisk förening som används som fotoinitiator inom industrin och som inte har något med det naturliga hartset att göra.

Intresset för sumatrabensoe sträcker sig bortom doften, eftersom traditionen använder hartset vid luftvägsbesvär och på huden, och laboratoriestudier undersöker dess antimikrobiella och antiinflammatoriska aktivitet. Dessa användningar är dock traditionella, och de antiseptiska och sårläkande egenskaperna har aldrig visats fungera som behandling av infektioner eller sår hos människor. Sammansättningen, rik på bensoesyra och kanelsyra, estrar av dessa syror och vanillin, förklarar både den karakteristiska doften och att bensoetinktur är ett känt kontaktallergen som kräver försiktighet vid användning på huden.

Folkliga och internationella namn

• Svenska: bensoe, bensoeträd, sumatrabensoe.
• Engelska: benzoin, gum benjamin tree, Sumatra benzoin tree.
• Franska: benjoin, benjoin de Sumatra.
• Indonesiska och malajiska: kemenyan.
• Italienska: benzoino, benzoino di Sumatra.
• Portugisiska: benjoim-de-java, benjoim-de-sumatra.
• Spanska: benjuí, benjuí de Sumatra.
• Språk i Indien och Mellanöstern: loban.
• Tyska: Benzoe, Benzoeharzbaum, Sumatra-Benzoe.

Namn som benzoin, benjoin och loban används i handeln även för siambensoe, och loban till och med för andra hartser, så det vetenskapliga namnet Styrax benzoin är det säkraste sättet att identifiera produkten.

Botaniska synonymer

Botaniska synonymer är alternativa eller äldre vetenskapliga namn på samma art. För Styrax benzoin Dryand. publicerades det godkända namnet av Jonas Dryander i slutet av 1700-talet, och trädet har placerats i mycket olika släkten, från Laurus till Lithocarpus. Det speglar en tid då arten i Europa främst var känd genom det importerade hartset och inte genom studier av levande exemplar. Dessa svängningar förklarar varför namn som Benzoin officinale dyker upp i gamla farmakopéer och verk.

• Benzoin officinale Hayne
• Benzoina vera Raf.
• Cyrta dealbata Miers
• Laurus benzoin Houtt.
• Lithocarpus benzoin (Dryand.) Royle
• Plagiospermum benzoin (Dryand.) Pierre
• Styrax benjuifer Stokes
• Styrax benzoin var. hiliferus Steenis

Botanisk familj: Styracaceae

Familjen Styracaceae omfattar omkring 130 arter av träd och buskar, främst utbredda i tropiska och tempererade delar av Asien, Amerika och Medelhavsområdet, och utmärker sig genom att bilda aromatiska hartser som de olika sorterna av bensoe. Arter i släktet Styrax avsöndrar harts när barken skadas, en process som i århundraden har utnyttjats vid skörden. Släktet finns även i Brasilien, där inhemska arter i folkmun kallas estoraque. Den kemiska mångfalden i dessa hartser gör familjen till ett återkommande ämne inom fytokemisk forskning, särskilt på grund av de aromatiska föreningar som härleds från bensoesyra och kanelsyra.

Använda delar för te och beredningar

• Harts (exsudat från barken)

Etnobotanisk och traditionell användning

• Nämnd i traditionell kinesisk medicin som cirkulationsstimulerande medel och vid luftvägsbesvär.
• Parfymeri och kosmetika, som fixativ för dofter.
• Rökelse vid ritualer och ceremonier.
• Traditionellt använd för att skydda huden mot sprickor och irritation.
• Traditionellt använd i inhalationer vid hosta, förkylning och bronkit.
• Traditionellt använd som antiseptiskt och sårläkande medel på huden.
• Traditionellt använd vid ledinflammation och muskelvärk.
• Traditionellt använd vid struphuvudinflammation och halsont.

Terapeutiska egenskaper

• Adstringerande (traditionell utvärtes användning)
• Antibakteriell (aktivitet hos hartsextrakt i laboratoriestudier)
• Antiinflammatorisk (preliminära fynd i laboratoriet)
• Antioxidant (tillskrivs fenoliska föreningar i in vitro-försök)
• Antiseptisk (traditionell användning, utan påvisad effekt vid behandling av infektioner)
• Karminativ (traditionell användning)
• Slemlösande (traditionell användning i inhalationer)
• Smärtstillande (traditionell användning vid massage)
• Sårläkande (traditionell användning, utan påvisad effekt på sår)
• Urindrivande (traditionell användning)

Fytokemisk profil

Hartset från sumatrabensoe består huvudsakligen av fria och förestrade balsamsyror, framför allt kanelsyra och bensoesyra, samt estrar som cinnamylcinnamat, känt som styracin, och fenylpropylcinnamat. Till detta kommer vanillin, bensaldehyd, styrol och sura triterpener som i äldre litteratur beskrivs som sumaresinotannol och siaresinotannol. Just den höga halten av kanelsyra och dess estrar skiljer sumatrabensoe från siambensoe, där derivat av bensoesyra dominerar, och sammansättningen varierar kraftigt mellan prover beroende på ursprung, trädets ålder och skördemetod. Vissa källor nämner även garvämnen, flavonoider och alkaloider i hartsextrakt, men i mindre och dåligt karakteriserade mängder. Samma aromatiska syror och estrar bidrar till att förklara hartsets allergiframkallande potential, med korsreaktion mot perubalsam och kolofonium.

• Alkaloider
• Bensaldehyd
• Bensoesyra
• Bensoresinol
• Fenylpropylcinnamat
• Flavonoider
• Garvämnen
• Kanelsyra
• Siaresinotannol
• Styracin (cinnamylcinnamat)
• Styrol
• Sumaresinotannol
• Vanillin

Beredningsformer (te, tinkturer, extrakt)

• Adeps benzoatus (bensoeister, historiskt konserveringsmedel för fetter på apoteket)
• Harts (rökelse och parfymeri)
• Resinoid eller aromatisk absolut (aromaterapi och parfymeri)
• Tinktur (endast för utvärtes bruk)
• Ånginhalation (traditionell användning, med försiktighet)

Det som säljs som eterisk bensoeolja i aromaterapibutiker är oftast en resinoid eller en absolut, eftersom hartset inte destilleras som vanliga eteriska oljor. Tinktur av sumatrabensoe är inte avsedd för invärtes bruk och får inte förtäras.

Synergi med andra växter

Traditionella inhalationer med eukalyptus och tall

I europeisk tradition kombineras sumatrabensoe med eukalyptus (Eucalyptus globulus) och tall (Pinus sylvestris) i ånginhalationer som traditionellt används vid nästäppa, hosta och förkylning. Man antar att växternas balsamiska dofter kompletterar varandra, men kombinationen bygger på tradition och har aldrig studerats som blandning. Den ska inte användas till små barn, eftersom eukalyptus kan utlösa kramp i luftvägarna i den åldern, och inte heller av astmatiker utan medicinsk rådgivning.

Hudberedningar med ringblomma och lavendel

I kosmetika och hemgjorda balsamer förekommer sumatrabensoe tillsammans med ringblomma (Calendula officinalis) och lavendel (Lavandula angustifolia) i beredningar som traditionellt används för att skydda torr och sträv hud. Kombinationen vilar på de tre växternas kosmetiska historia, utan studier av själva blandningen, och ska bara strykas på hel hud, aldrig på sår, aktivt eksem eller brännskador, eftersom bensoe är ett känt kontaktallergen.

Recept och användningsprotokoll

Traditionell inhalation vid nästäppa

Huskur som traditionellt används vid förkylning med täppt näsa, endast för vuxna utan astma.

Ingredienser: 5 droppar tinktur av sumatrabensoe och 1 liter varmt men inte kokande vatten.

Beredning: Häll det varma vattnet i en skål på ett stadigt underlag, droppa i tinkturen och andas in ångan på säkert avstånd i 5 till 10 minuter med en handduk över huvudet och slutna ögon. Den heta ångan kan orsaka brännskador, så använd aldrig kokande vatten, för inte ansiktet för nära och gör inte inhalationen på små barn. Astmatiker bör bara använda den efter samråd med läkare, och inhalationen ska avbrytas vid första tecken på rethosta eller pipande andning.

Aromatisk massageolja

Beredning för utvärtes bruk, traditionellt använd vid avslappnande massage av spända muskler.

Ingredienser: 5 droppar resinoid av sumatrabensoe och 30 ml vegetabilisk olja, till exempel sötmandelolja eller jojobaolja.

Beredning: Blanda resinoiden i den vegetabiliska oljan och testa först på ett litet hudområde, och vänta sedan i 24 timmar. Uppstår ingen reaktion kan du massera önskat område varsamt, alltid på hel hud. Undvik användning om du tidigare har reagerat allergiskt på perubalsam, kolofonium, parfym eller häftplåster.

Balsam för torr och hel hud

Hemgjord kosmetisk beredning, traditionellt använd för att skydda torra och sträva händer och fötter.

Ingredienser: 1 ml tinktur av sumatrabensoe och 50 g sheasmör eller en annan neutral bas.

Beredning: Rör ner tinkturen ordentligt i basen tills massan är jämn och förvara den i en ren och torr burk. Gör ett känslighetstest före första användningen och stryk ett tunt lager på torr, hel hud. Får inte användas på sår, öppna sprickor, brännskador eller aktivt eksem.

Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.

Kopplade terapier

Aromaterapi

Inom aromaterapin uppskattas resinoiden av sumatrabensoe för sin varma, söta och balsamiska doft med inslag av vanilj. Den används ofta i doftspridare och i massage med utspädd olja för att skapa en ombonad och avslappnad stämning. Effekterna på välbefinnandet bygger på erfarenheter från aromaterapeutisk praktik utan kliniskt stöd, och användning på huden kräver spädning och ett känslighetstest i förväg. Den som bränner harts eller rökelse inomhus behöver se till att det är väl ventilerat.

Fytoterapi och traditionell farmaci

I den traditionella farmacin ingick bensoe i klassiska beredningar som sammansatt bensoetinktur, som länge användes vid inhalation och på huden, och bensoeister, som användes för att konservera salvor. I dag används den sammansatta tinkturen inom vården främst för att få självhäftande förband att fästa bättre, och just i det sammanhanget har flera fall av allergiskt kontakteksem beskrivits. Traditionen nämner den vid bronkit och struphuvudinflammation, men dessa indikationer är inte belagda, och användningen bör vara utvärtes och ske med professionell vägledning.

Kontraindikationer och biverkningar

Kontaktallergi

Observera: sammansatt bensoetinktur är ett känt kontaktallergen med dokumenterad korsreaktion mot perubalsam och kolofonium. Testa alltid på ett litet hudområde före varje användning på huden, och stryk aldrig sumatrabensoe på skadad hud eller stora brännskador. Den som tidigare har haft allergi mot parfym, häftplåster, balsamer eller eteriska oljor bör undvika den.

Invärtes bruk och inhalation

Tinkturen är inte avsedd för invärtes bruk och får inte förtäras. Den traditionella ånginhalationen kräver försiktighet hos astmatiker, medför risk för brännskador från den heta ångan och ska inte användas till små barn. Röken från bensoerökelse irriterar också luftvägarna i stängda, dåligt ventilerade rum, och därför bör den bara brännas i välvädrade utrymmen, på avstånd från barn, astmatiker och husdjur.

Produktens identitet

Sumatrabensoe (Styrax benzoin) är inte siambensoe (Styrax tonkinensis), en annan art i samma familj, inte Lindera benzoin, en nordamerikansk buske utan botaniskt släktskap, och inte heller bensoin, en syntetisk kemisk förening som används som fotoinitiator inom industrin. Kontrollera alltid det vetenskapliga namnet och ursprunget på etiketten.

Övriga försiktighetsåtgärder

Gravida och ammande bör undvika användning eftersom säkerhetsstudier saknas, även vid inhalation och massage, och personer med överkänslighet mot bensoesyra eller kanelsyra ska inte använda hartset. Det finns inga väldokumenterade läkemedelsinteraktioner, men vissa källor nämner kumariner i vissa Styrax-hartser, vilket ger en teoretisk risk tillsammans med blodförtunnande läkemedel, och den som använder sådana läkemedel bör därför rådgöra med läkare först.

Kuriosa

Ett harts med lång historia

Bensoe har handlats i många århundraden längs de rutter som förband Sydostasien med Indien, arabvärlden och Europa, där det blev ett av de mest eftertraktade aromatiska hartserna. Vissa författare förknippar bensoe med onycha, en ingrediens i den heliga rökelse som omnämns i Bibeln, men identifieringen är osäker och omstridd bland historiker. Tekniken att skära i stammen för att skörda hartset är gammal och utförs fortfarande för hand av bönder på Sumatra.

Ett patologiskt harts

Bensoeharts räknas som ett patologiskt exsudat, eftersom trädet knappt bildar det under normala förhållanden utan bara som svar på skador i barken. Skårorna som insamlarna gör sätter i gång bildningen av hartskanaler, där hartset utsöndras som en försvarsmekanism. De första och ljusaste tårarna är oftast de mest eftertraktade, ett tydligt exempel på det nära sambandet mellan människans skötsel och trädets fysiologi.

Kvalitetsskillnader

Hartsets kvalitet beror på Styrax-arten, regionen och skördemetoden. Sumatrabensoe, som är rikt på kanelsyra, har en mer hartsartad och balsamisk doft, medan siambensoe från Styrax tonkinensis nästan saknar kanelsyra och doftar sötare med en ton av vanilj. Skillnaderna styr hur varje typ används inom parfymeri och industri. Nyare studier har analyserat hundratals prover från Sumatra för att ta fram kvalitetskriterier och motverka förfalskning.

Vanliga frågor