Casearia sylvestris (Guaçatonga): egenskaper och användning

12 Min Läsning
5 Källor🥈 Måttlig Evidensnivå
Publicerad den

Snabb sammanfattning

Casearia sylvestris Sw. / Guaçatonga, i Brasilien känd som guaçatonga, erva-de-lagarto eller cafezinho-do-mato, är en buske eller ett litet träd i familjen Salicaceae, med en ursprunglig utbredning som sträcker sig över en stor del av Latinamerika, från Mexiko till Argentina. De blanka gröna bladen, med små…

Viktigaste försiktighetsåtgärd: Varning: den folkliga användningen av guaçatonga mot ormbett är enbart en etnobotanisk uppgift. Ormbett är ett medicinskt akutfall: den drabbade ska omedelbart föras till sjukvården, där motgift (antiserum) ges. Te…

Casearia sylvestris Sw. / Guaçatonga, i Brasilien känd som guaçatonga, erva-de-lagarto eller cafezinho-do-mato, är en buske eller ett litet träd i familjen Salicaceae, med en ursprunglig utbredning som sträcker sig över en stor del av Latinamerika, från Mexiko till Argentina. De blanka gröna bladen, med små genomskinliga prickar som syns i motljus, och de små vitaktiga eller grönaktiga blommorna, samlade i knippen i bladvecken, gör den lätt att känna igen i torra och fuktiga skogar, i sekundärskog och längs vägkanter.

Guaçatonga (Casearia sylvestris) i botanisk illustration, med en gren med strödda, äggrunda och blanka blad med svagt sågtandad kant, knippen av små vitgröna blommor i bladvecken och små runda frukter som öppnar sig och visar frön omgivna av en rödaktig fröhylla.
Guaçatonga har strödda, blanka blad med små genomskinliga prickar och små grönaktiga blommor som sitter samlade tätt intill grenarna.

I brasiliansk folkmedicin används guaçatongans blad i te mot gastrit, magsår och matsmältningsbesvär, och i kompresser på sår och munsår. Modern forskning undersöker dessa användningar, men uppgifterna kommer främst från laboratorie- och djurstudier, och det saknas kliniska prövningar som visar effekt hos människor. Just de föreningar som väcker forskarnas intresse, diterpenerna som kallas caseariner, är giftiga för celler i laboratorium, vilket är ett skäl till försiktighet snarare än ett löfte.

Folkliga och Internationella Namn

  • Svenska: inget etablerat svenskt namn; man använder det vetenskapliga namnet eller handelsnamnet guaçatonga (även stavat guacatonga).
  • Engelska: crackopen, wild sage.
  • Franska: sauge sauvage.
  • Italienska: salvia selvatica.
  • Portugisiska: baga-de-pomba, cafezeiro-do-mato, cafezinho-do-mato, caiubim, erva-de-lagarto, guaçatonga, língua-de-tiú, pau-de-lagarto, são-gonçalo.
  • Spanska: botoncillo, cafecillo cimarrón, corta lengua, hierba de burro, huesillo.
  • Tyska: wilder Salbei.

Se Upp med Namnet Chá-de-Bugre

I vissa regioner kallas guaçatonga även chá-de-bugre eller erva-de-bugre, men de namnen, liksom porangaba, syftar i första hand på en annan växt, Cordia salicifolia (synonym Cordia ecalyculata) i familjen Boraginaceae, som säljs med löften om viktnedgång. Det rör sig om olika arter med olika sammansättning och olika risker. Guaçatonga är ingen bantningsväxt, och den som köper "chá-de-bugre" kan få vilken som helst av de två.

Botaniska Synonymer

Eftersom guaçatonga har en så vid utbredning och varierar så mycket i utseende har den fått många namn under två sekler av botanisk forskning. Casearia sylvestris Sw. är det accepterade namnet, men namnen nedan förekommer i äldre verk och i herbarier och gör det lättare att känna igen växten i litteraturen.

  • Anavinga parvifolia Lam.
  • Anavinga samyda C.F.Gaertn.
  • Casearia affinis Gardner
  • Casearia attenuata Rusby
  • Casearia benthamiana Miq.
  • Casearia celtidifolia de Vriese
  • Casearia integrifolia Vahl ex DC.
  • Casearia parvifolia Willd.
  • Casearia samyda (P.Gaertn.) DC.
  • Casearia serrulata Sw.
  • Chaetocrater capitatus Ruiz & Pav.
  • Crateria capitata Pers.
  • Guidonia sylvestris (Sw.) M.Gómez
  • Samyda sylvestris (Sw.) Poir.

Botanisk Familj: Salicaceae

Enligt dagens avgränsning hör guaçatonga till familjen Salicaceae, samma familj som videsläktet (Salix) och poppelsläktet (Populus). I äldre verk placeras släktet Casearia i en annan familj, som numera har splittrats, men DNA-studier ledde till att det fördes över till Salicaceae, en familj som också rymmer många tropiska träd och buskar.

Familjen är känd för sin mångfald av sekundära föreningar, till exempel salicylaterna i viden. Guaçatonga har dock en egen kemisk profil, som domineras av diterpener av klerodantyp, casearinerna, och som skiljer den från släktingarna i tempererade områden.

Använda Växtdelar

  • Bark (traditionell användning)
  • Blad (den mest använda delen, i te och extrakt)
  • Rot (enstaka traditionell användning)

Etnobotanisk och Traditionell Användning

  • Gastrit och magsår (traditionell användning, studeras på djur)
  • Inflammationer (traditionell användning)
  • Kramper och matsmältningsbesvär (traditionell användning av bladen)
  • Laxerande (traditionell uppgift)
  • Munsår (traditionell utvärtes användning)
  • Ormbett (etnobotanisk uppgift; ormbett är ett medicinskt akutfall)
  • Reumatism (traditionell uppgift)
  • Sår och sårläkning (traditionell utvärtes användning, studeras)

Uppgifterna dokumenterar hur växten har använts och används av befolkningen och är inte detsamma som bevisad effekt. Användningen mot ormbett nämns här särskilt bara som historisk uppgift: ormbett är ett medicinskt akutfall som behandlas med motgift (antiserum) på sjukhus, och inget te, omslag eller extrakt kan ersätta den vården.

Medicinska Egenskaper

  • Antiinflammatorisk (traditionell användning; effekter observerade i laboratorium och på djur)
  • Antimikrobiell (aktivitet hos extrakt observerad i laboratorium)
  • Antioxidativ (observerad i kemiska tester och cellförsök)
  • Magsårshämmande (forskning pågår; data från försök på gnagare)
  • Sårläkande (traditionell användning; studeras i djurmodeller)

I laboratorium hämmade vattenextrakt av bladen enzymer som finns i ormgift, ett fynd som förklarar forskarnas intresse för den folkliga användningen men som inte på något sätt motiverar användning hos människor som blivit bitna. På samma sätt är casearinerna cytotoxiska, det vill säga de dödar celler i odling, och det betyder inte att de har effekt mot cancer: det betyder att växten innehåller potenta ämnen som kräver försiktighet.

Fytokemisk Profil

De mest studerade föreningarna i guaçatonga är klerodanditerpenerna, bland dem dussintals caseariner och casearvestrinerna. Föreningarna uppmärksammas för sin starka cytotoxicitet i celler som odlats i laboratorium, en egenskap som understryker behovet av försiktighet med höga doser, långvarig användning och graviditet.

Utöver diterpenerna innehåller växten flavonoider, garvämnen och eterisk olja. Etanolextrakt och den eteriska oljan från bladen visade magsårshämmande aktivitet hos gnagare genom att minska mängden magsaft utan att påverka pH-värdet, och vattenextrakt hämmade fosfolipas A2, ett enzym som är kopplat till inflammation och som finns i ormgift. Det rör sig om experimentella resultat som ännu inte har bekräftats i kliniska studier.

  • Caseariner
  • Casearvestriner
  • Eterisk olja
  • Flavonoider
  • Garvämnen
  • Klerodanditerpener

Beredning och Användningsformer

  • Extrakt (vattenbaserade, etanolbaserade och hydroalkoholiska)
  • Infusion på bladen
  • Kompress (utvärtes bruk)
  • Tinktur

Synergi med Andra Växter

Traditionell Kombination med Espinheira-Santa och Boldo

I den brasilianska folktraditionen ingår guaçatonga i blandningar med espinheira-santa (Maytenus ilicifolia, numera även kallad Monteverdia ilicifolia) och boldo (Peumus boldus) mot matsmältningsbesvär. Espinheira-santa används traditionellt för att skydda magen och boldo för matsmältningen, men kombinationen har inte utvärderats i studier och för samman växter med egna försiktighetsregler, som boldo, som inte ska användas under graviditet. Magsmärtor som håller i sig mer än några dagar, kräkningar eller blod i avföringen kräver läkarbesök, och ingen teblandning kan ersätta behandlingen av ett magsår.

Recept och Användningsprotokoll

Traditionell Bladinfusion

Infusion på bladen är den vanligaste folkliga användningen vid lindriga matsmältningsbesvär.

Ingredienser: en liten mängd torkade guaçatongablad och en kopp kokande vatten.

Tillredning: lägg bladen i koppen, häll över det kokande vattnet, täck över och låt dra i omkring 5 minuter, sila sedan. Användningen ska vara tillfällig och kortvarig, utan långvarigt bruk utan professionell uppföljning, och den är kontraindicerad under graviditet och amning och för barn.

Traditionell Kompress för Huden

Kompressen är den traditionella utvärtes användningen på små sår och munsår.

Ingredienser: torkade guaçatongablad och vatten.

Tillredning: koka bladen i några minuter, sila och låt svalna helt. Blöt en ren kompress och lägg den på området i några minuter. Stora, djupa eller infekterade sår och sår som inte läker, liksom återkommande munsår eller munsår nära ögonen, behöver bedömas av läkare.

Beredningarna ovan bygger på traditionella uppgifter och ersätter inte professionell rådgivning. Läs kontraindikationerna i den här artikeln innan du använder något av dem.

Beredningarna ovan bygger på traditionell användning och ersätter inte professionell rådgivning. Läs igenom de kontraindikationer och interaktioner som beskrivs i denna artikel före all invärtes användning.

Associerade Terapier

Fytoterapi

Inom brasiliansk fytoterapi används guaçatonga traditionellt vid matsmältningsbesvär och utvärtes på huden. Forskningen studerar extrakten och diterpenerna i laboratorium och på djur, men resultaten är fortfarande preliminära och visar inte klinisk effekt.

Offentliga Program för Medicinalväxter

I Brasilien finns guaçatonga med på officiella listor över medicinalväxter av intresse för det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet SUS, som RENISUS, vilket uppmuntrar till forskning om dess säkerhet och effekt. Att stå på dessa listor betyder att växten förtjänar att studeras, inte att användningarna är bevisade.

Kontraindikationer och Biverkningar

Ormbett Kräver Sjukhusvård

Varning: den folkliga användningen av guaçatonga mot ormbett är enbart en etnobotanisk uppgift. Ormbett är ett medicinskt akutfall: den drabbade ska omedelbart föras till sjukvården, där motgift (antiserum) ges. Te, omslag eller extrakt av någon växt neutraliserar inte giftet och fördröjer behandlingen.

Förväxla Inte med Bantningsteet Chá-de-Bugre

Produkter som säljs som chá-de-bugre eller porangaba för viktnedgång innehåller oftast Cordia salicifolia, en annan växt. Guaçatonga används inte för viktnedgång, och ingen av de två ska användas i det syftet utan professionell rådgivning.

Graviditet, Amning och Barn

  • Graviditet: kontraindicerad. Växten används folkligt som abortframkallande medel, och fynd från djurstudier förstärker risken.
  • Amning: rekommenderas inte, eftersom säkerhetsdata saknas.
  • Barn: rekommenderas inte, av samma skäl.

Långvarig Användning och Cytotoxicitet

Casearinerna är cytotoxiska i laboratorium, och det finns inga långsiktiga säkerhetsstudier på människor. Därför ska guaçatonga inte användas under lång tid utan professionell uppföljning, och inte heller i höga doser eller i form av koncentrerade extrakt på egen hand.

Tecken som Kräver Läkare

Ihållande magsmärtor, blod i avföringen eller svart avföring, blodiga kräkningar eller upprepade kräkningar ska inte behandlas med te: det är tecken som kräver medicinsk bedömning.

Läkemedel

Det finns få studier om interaktioner. Den som tar blodförtunnande läkemedel, magmediciner eller andra läkemedel regelbundet ska informera läkaren eller apotekspersonalen innan växten används.

Kuriosa och Historiska Fakta

Ett Namn från Tupí

Namnet guaçatonga kommer från tupí, liksom många namn på Brasiliens inhemska växter, och lever sida vid sida med dussintals regionala namn, från cafezinho-do-mato till pau-de-lagarto, ett tecken på hur välkänd växten är på den brasilianska landsbygden.

Beskriven i Västindien

Arten beskrevs i slutet av 1700-talet av den svenske botanikern Olof Swartz utifrån växter från Antillerna, vilket förklarar förkortningen "Sw." efter det vetenskapliga namnet.

Brasiliansk Forskning

Guaçatonga är en av de inhemska växter som brasilianska universitet har forskat mest på, med studier av diterpenerna, den eteriska oljan och toxiciteten, och en stor del av dem har just de folkliga användningarna som utgångspunkt.

Vanliga Frågor

Kan Man Dricka Guaçatongate Varje Dag?

Det rekommenderas inte att använda växten under lång tid utan professionell uppföljning, eftersom det saknas långsiktiga säkerhetsstudier och diterpenerna är cytotoxiska i laboratorium. Den traditionella användningen är tillfällig och kortvarig.

Hjälper Guaçatonga mot Gastrit och Magsår?

Det är en traditionell användning, och studier på gnagare har observerat en skyddande effekt på magen, men det finns inga kliniska prövningar på människor. Gastrit och magsår kräver diagnos och medicinsk behandling.

Hjälper Guaçatonga mot Ormbett?

Nej. Den användningen är enbart en folklig uppgift. Ormbett är ett medicinskt akutfall som behandlas med motgift på sjukhus, och inget te kan ersätta den vården.

Är Guaçatonga och Chá-de-Bugre Samma Växt?

Inte nödvändigtvis. Namnet chá-de-bugre används framför allt för Cordia salicifolia, som säljs för viktnedgång, och ibland även för guaçatonga. Det är olika växter, och guaçatonga används inte för viktnedgång.

Kan Gravida Använda Guaçatonga?

Nej. Växten är kontraindicerad under graviditet, på grund av den folkliga användningen som abortframkallande medel och fynd från djurstudier. Den rekommenderas inte heller under amning eller för barn.

Har Guaçatonga Effekt mot Cancer?

Det finns inga belägg för det hos människor. Casearinerna dödar celler i laboratorieodling, vilket visar att de är potenta ämnen som därför kräver försiktighet, men det är långt ifrån en behandling.

Observera: detta innehåll är informativt och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Rådgör med läkare eller fytoterapeut innan du använder medicinalväxter, särskilt under graviditet, amning eller vid medicinering.

Så här citerar du denna artikel

ABNT NATUGREENS. Casearia sylvestris (Guaçatonga): egenskaper och användning. Natugreens, 20 nov. 2026. Disponível em: https://natugreens.com/sv/guacatonga-casearia-sylvestris-sv/. Hämtad: 20 nov. 2026.
APA Natugreens. (2026). Casearia sylvestris (Guaçatonga): egenskaper och användning. Natugreens. https://natugreens.com/sv/guacatonga-casearia-sylvestris-sv/

Referenser och Vetenskapliga Studier

5 Citerade Källor

Baserat på 5 citerade källor (5 Peer-Reviewed).

  1. DOI2011 Ferreira PMP, et al. (2011). Folk uses and pharmacological properties of Casearia sylvestris: a medicinal review. Anais da Academia Brasileira de Ciências, 83(4), 1373-1384. Översikt över folkliga användningar och farmakologiska studier, till största delen prekliniska. ↗
  2. DOI1990 Basile AC, et al. (1990). Pharmacological assay of Casearia sylvestris. I: Preventive anti-ulcer activity and toxicity of the leaf crude extract. Journal of Ethnopharmacology, 30(2), 185-197. Magsårshämmande aktivitet och toxicitet hos bladextrakt i gnagare. ↗
  3. DOI2000 Borges MH, et al. (2000). Effects of aqueous extract of Casearia sylvestris (Flacourtiaceae) on actions of snake and bee venoms and on activity of phospholipases A2. Comparative Biochemistry and Physiology Part B, 127(1), 21-30. Hämning av giftenzymer i experimentella modeller. ↗
  4. DOI1990 Itokawa H, et al. (1990). New antitumor principles, casearins A-F, for Casearia sylvestris Sw. (Flacourtiaceae). Chemical and Pharmaceutical Bulletin, 38(12), 3384-3388. Isolering av casearinerna och deras cytotoxicitet i celler. ↗
  5. DOI2015 Ameni AZ, et al. (2015). Toxicity study about a medicinal plant Casearia sylvestris: A contribution to the Brazilian Unified Health System (SUS). Journal of Ethnopharmacology. Bedömning av växtens toxicitet i gnagare. ↗

Du Kanske Också Gillar

Är översättningskvaliteten i den här artikeln tillfredsställande?
Vad tyckte du om den här artikeln?
Genomsnittligt betyg: -
Uppdaterad den

Guaçatonga (Casearia sylvestris): traditionell användning av bladen, vad djurstudier visar, förväxlingen med chá-de-bugre och försiktighet vid graviditet.

Natugreens

Natugreens

Örter och Medicinska Teer

Natugreens redaktionsteam samlar multidisciplinära yrkesverksamma inom forskning, nutrition och vetenskaplig kommunikation. Vårt uppdrag är att erbjuda tydligt, ansvarsfullt och evidensbaserat innehåll. Varje publikation genomgår redaktionell kurering och granskning. På så sätt säkerställer vi konsekvens, precision och transparens i den information som presenteras.